måndag 28 februari 2011

PBS ARTIKEL - PROBLEM BASERAT LÄRANDE


Lust att lära - motivation


Lusten att lära är nära förknippad med motivation och god måluppfyllelse visar både forskning och lärgruppernas lärdomar.

Vad säger eleverna?

På en av de skolor som ingår i PBS-nätverket gjordes individuella intervjuer med 18 (slumpvis valda) elever i åk 7-9 med hjälp av föreställningskarta utifrån frågan "Vad kännertecknar din upplevelse av att vara elev på den här skolan?". Samtalen varade en timme och utan att frågan direkt handlade om lärande framförde eleverna många tankar om vad som bidrar till att de lär sig bra och trivs i skolan.

Alla kartorna sammanställdes och följande mönster trädde fram: Eleverna vill vara aktiva, de vill vara med och påverka och de vill att det ska vara intressant. De vill med andra ord vara medskapande vilket är en aktiv och ansvarstagande roll och de har även uppfattningar om hur de kan bli medskapande.

I en annan undersökning, en enkätundersökning där 1400 elever besvarade frågor om bl a lärande och undervisning och om relationer mellan elever och lärare, visade det sig att de tycker att de har goda relationer med lärarna och vet vad som förväntas av dem när det gäller de mål som samhället har ställt upp. De upplever sig däremkot inte i lika hög grad vara är medskapande i arbetet med den kunskap som de förväntas tillägna sig  - vare sig när det gäller planeringen av arbetet, uppföljningen av det och bedömningen av resultatet. Vad kan det bero på?
"Det är bättre att lära själv än att lärarna tänker och man får nöta in det."
  • få möjlighet att lösa problem själv
  • att själv upptäcka fel och sedan få möjlighet att rätta till dem
  • att få prova utan att andra lägger sig i
  • att få räkna ut saker själv
  • att få göra på sitt eget sätt
"Om fler lärare verkligen lyssnade på oss och försökte förstå oss, så skulle allt vara mycket lättare"
  • samtal om vad som kunde vara bättre/sämre
  • att veta "målen" och bli påmind
"Om fler elever får vara med och påverka skulle fler jobba mer och få bättre betyg. Det skulle bli roligare och eleverna skulle bli mer engagerade."
  • få vara med och påverka
  • att få välja varierad undervisning
  • lär mer om det är intressant
"Intressanta lektioner är viktigare än hur det ser ut i klassrummet men ett trivsamt klassrum är också bra."
  • roliga uppgifter är a och o
  • konstruera tävlingar teater
  • praktiskt arbete
  • laborera och experimentera 
Så här tänker elever i åk 7-9 om lärande:



 

Vad säger blivande lärare?

Hans-Åke Scherp frågade till ca 200 lärarstudenter vid Karlstads universitet under en föreläsning om lärande och undervisning. De svarade: Elever som är kritiskt tänkande, inte rädda för att ställa frågor, nyfikna, engagerade, att de tycker att lära är kul och att människor har samma värde. De nämnde inte kunskaper och på frågan varför de inte gjorde det svarade de: Om vi uppnår det här uppnår vi också kunskap!

Vad säger lärarna?

En av lärgrupperna har listat ett antal faktorer som de finner påverkar lusten att lära:
  • Saknar motiv för att lära i skolan
  • Sociala brister i det dagliga umgänget
  • Otrygghet
  • Brist på positiv uppmärksamhet
  • Grupptryck – roller att leva upp till
  • Svaga förkunskaper
  • Dåligt självförtroende

Vad säger forskningen?
Vad är  viktigt för att unga människor ska lära sig bra i skolan? Att lärare använder sig av ”morötter” och belönar elever med höga betyg trots att sådana strategier för att främja elevers lärande och studieprestationer kan ha negativa konsekvenser för deras välbefinnande i skolan? eller Att elever kan se meningen med vad de lär i skolan och kan använda sitt lärande för att leva det liv de själva värderar?

För vad kan rättfärdiga de år av ens liv som har spenderats på ointressanta eller oengagerande uppgifter och erfarenheter som kan ha varit smärtsamma? frågar sig Joanna Giota i  Det goda lärandet (2010)
"Motivation och förståelse är centrala för framgångsrikt lärande. Men den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar