söndag 31 juli 2011

FORSKARE SOM EFTERLYSER EN SKOLA SOM TAR TILL SIG DEN NYA TEKNIKEN

Forskaren Patrik Hernwall, foto: Sara Arnald
IT inte bara kosmetika. Forskaren Patrik Hernwall efterlyser en skola som till fullo tar till sig den digitala tekniken.
Patrik Hernwall kommer hastande i full fart på sin cykel iförd cykelmundering. Vi har stämt träff på ett kafé för att prata om it och lärande, digital kompetens och hur det ser ut i den svenska skolan. Nästan innan vi satt oss förklarar Patrik Hernwall att han egentligen försökt hålla sig borta från skolområdet.

– Det är en väldigt trög organisation som är belamrad av olika åsikter, fördomar, föreställningar, politik – det är ett getingbo, säger han.

Ursprungligen är han förskollärare som disputerat i pedagogik. I drygt tio år han forskat.

– Min utgångspunkt är barnens villkor, att försöka hitta deras perspektiv och deras röster.

Samtidigt fascineras han av de möjligheter som kommer fram när det digitala vävs in i vardagslivet.

– När det blir odramatiskt – det är då det händer.

Trots att Patrik Hernwall föresatt sig att hålla sig utanför skolan har han inte lyckats särskilt väl. Redan i slutet av 1990-talet var han med och utvärderade ett av de 27 så kallade fyrtornsprojekt som genomfördes runt om i landet. De deltagande skolorna satsade på att få in it i undervisningen och tanken var att de sedan skulle fungera som fyrtorn och lysa upp även andra skolor.

Samma tanke fanns också i den statliga satsningen It i skolan, Itis, som följde därefter. Där utbildades ett antal lärare som sedan skulle sprida vidare it-lärande till sina kolleger.

Det var i grunden feltänkt, anser Patrik Hernwall.

– Det var alldeles för lite styrning. Alla skulle dra sina egna lärdomar, men sedan blev de lämnade där och undrade vad de skulle göra sedan. Och så kom it-bubblan och intresset försvann.

I Norge dalade inte intresset på samma vis. 2002 drogs det enskilt största skolutvecklingsprojektet i landet i gång. Tre skolor i ett socialt utsatt område i Oslo handplockades för en it-satsning.

– Där hade de lärt sig av Sverige och styrde projekten ganska hårt. Det tvingade också fram resultat. När väl infrastrukturen finns på plats kommer också den pedagogiska diskussionen i gång, säger han.

– Det handlar inte om att flytta in blindkartorna i datorerna. Fortfarande är det skriftlig och muntlig framställning som gäller i skolans värld – medan andra typer av presentationer ofta inte räknas. Ändå blir en text med en bild mer än bara text och bild när det adderas – ett plus ett blir mer än två i det fallet.

Det är där någonstans som skolan tappar bort sig, tycker han. Förståelsen för den genomgripande omvandling som måste ske finns inte.

– Redskapen är viktiga för lärandet. Med papper och penna kan man skapa minnen av saker. De förhöjer lärandet. Men de redskap som är verkligt funktionella för dagens samhälle använder skolan inte fullt ut, trots att de är mer kraftfulla än något vi tidigare har haft.

Patrik Hernwall är inte högljudd men att han är upprörd över bristen på politiskt intresse är uppenbart. Han poängterar vikten av styrning och politiska beslut för att skolan ska anpassa sig till den verklighet som omger den och bli relevant.

– Intresset för it i skolan har varit väldigt personberoende. Det gjordes stora satsningar under Carl Bildts tid, sedan dess har det varit mer i skuggan.

Norge har fortsatt att ta en annan väg än Sverige. Där finns ett nationellt nät för forskning och kompetensutveckling direkt under departementet. Det är till för att skapa förutsättningar för eleverna att bli konkurrenskraftiga. Dessutom har begreppet digital kompetens lyfts upp som en av de fem basfärdigheter som alla elever ska tillägna sig. De fyra andra är skriva, läsa, räkna och muntlig framställning.

– Den svenska skolan blickar inte längre mot framtiden. Vi offrar tusentals barn som riskerar att komma ut i en verklighet där det de lärt sig inte är relevant.

Patrik Hernwall säger att han vill vara positiv men ändå känner sig pessimistisk om att den svenska skolan ska börja ta till sig den digitala revolutionen.

– Jag är rädd att skolans företrädare vaknar upp sent – eller för sent. Jag har svårt att se en tydlig vision för skolan. Att prata om disciplin, katederundervisning eller betyg missar helt poängen. Skolan måste få vara en plats för kreativt skapande, för möten och utmaningar.

Samtidigt kan digitalisering i skolan vara så otroligt mycket – använda chattar, mobiler, appar, filmverktyg, presentationer, simulationer... Det är först när skolan verkligen är öppen för alla nya digitala möjligheter som den blir relevant, anser han.

Det betyder inte att det nödvändigtvis går att peka på höjd kvalitet i form av resultat bara för att nya sätt att lära flyttar in i skolan. För samtidigt som förändringen äger rum måste synen på vad som är ett bra resultat också förändras.

– Kanske måste vi inte kunna alla länder och alla huvudstäder. Kanske kan vi göra något annat först och ta reda på sådana fakta när vi behöver dem, säger Patrik Hernwall.

– De nya redskapen uppmuntrar till nytänkande och då kanske det är sådant som sociala förmågor, kritiskt reflekterande, eget skapande, kunskapssökande och innovationskraft som ska vara det som skolan ska lära ut.

Kan de nya generationerna lärare, de digitala infödingarna som vuxit upp med it göra skolan mer digital? Nej, tyvärr kan man inte hoppas mycket på det, tror Patrik Hernwall. Han tror att det delvis beror på lärautbildningarnas utformning och delvis på att det ofta är ett negativt val att vilja bli lärare i dag. Det kanske inte är de mest förändringsbenägna som kommer in.

– Samtidigt får lärare inte den respekt de förtjänar; läraryrket är mycket utsatt för omfattande kritik från många håll – inte minst från forskningen. Jag tror det är viktigt att läraryrkets status höjs och det rejält.

En-till-en-satsningarna då, där alla lärare och elever får egna datorer? Jo, det är ett steg i rätt riktning men det kan inte utformas hur som helst.

– Stockholm är ju en katastrof. Jag vet lärare som anser att de hindras att arbeta vidare med it i undervisningen och försöker hitta vägar runt systemet. Det måste alltid vara de som kan den pedagogiska verksamheten som är beställare, säger han.

– Och det är något som måste byggas in i teknikimplementeringen. Annars är risken uppenbar att tekniken blir styrande och i slutändan hämmande.

Egen dator till alla elever är bra, men det är ingen universalkur för att nå en förändring i grunden.

– Skolan behöver en killer app – något som är enkelt att göra och som alla ser kvaliteter i.

lördag 30 juli 2011

VAD GÖR MAN MED DÅLIGA LÄRARE I ASIEN?

Vad gör man med dåliga lärare?

Större morot och hårdare piska för lärarna är de asiatiska skolledarnas metod. 
När jag gick i skolan sa mamma till mig att jag kunde få bli precis vad jag ville. Bara det inte var lärare.
Det hör till saken att bägge mina föräldrar är lärare.

Om du undrar varför asiatiska elever dominerar internationella tester som Pisa-undersökningen så bör man nog börja i den slutsatsen från ett yrkesliv i den svenska skolan. I världens bästa utbildnings system har lärarna bra löner och prestige i samhället. Det var den enhälliga slutsatsen när amerikanska Asia Society bjöd in skolpolitiker från Kina, Hongkong, Japan och Singapore.

När man tilltalar en vuxen äldre person artigt i Kina kan man säga ”lärare X”. I en konfuciansk kultur har titeln ”lärare” en klang av respekt och inte ”orättvisa sommarlov”. Det behöver inte vara dyrare för det: Singapore lägger bara 3,3 procent av landets BNP på utbildning. Sverige satsar mer än dubbelt så mycket. Men asiatiska länder lägger i sina budgetar mycket krut på löner och mindre på skolbussar, skolluncher och sidoverksamheter. Därför dras även de skarpa knivarna i kökslådan till läraryrket.

I Singapore tillträder rektorer ofta när de är i 30-årsåldern. De belönas om de får bra resultat men omplaceras snabbt om deras skolor inte presterar. En oavbruten ström av tester säkrar kvaliteten.
I det elitistiska Singapore skäms man inte för att jämföra skolan med företag. Ett rigoröst träningsprogram coachar varje nivå av chefskap i organisationen. Liksom i Finland och Sydkorea kan bara den bästa tredjedelen av en avslutningsklass på universitetet övervägas för lärarutbildning, och bara en av åtta kandidater i Singapore accepteras som lärare. Att som i Sverige låta förskollärare bli rektorer är en omöjlig tanke.

Lärarna utvärderas också regelbundet. I Japan får exempelvis även föräldrarna hjälpa till att betygsätta undervisningen deras barn får.
Även i många asiatiska länder är skolan kommunal. Men för att säkra lärarnas position betalar staten en del av lönerna. I Japan står staten för 30 procent av lärarlönerna för att garantera att även små, fattiga kommuner kan betala konkurren kraftiga löner.

Så vad gör man med dåliga lärare? I Japan tas lärare som inte presterar bort från undervisning ett år för omträning. En del får återvända till klassrummet, men många av dem får hitta andra jobb. I Singapore får dåliga lärare ständig feedback på vad de kan förbättra och vad som inte hör hemma i ett effektivt klassrum.

De asiatiska skolledarnas slutsats var alltså: Gör moroten större och piskan hårdare.
Men räcker det? Kommer bättre lärare att få Maria och Muhammed att plugga lika flitigt som Seiko och Li i Asien? Jag tror att svaret är nej. Och orsaken till det är föräldrarna. Kinesiska föräldrar ser i allmänhet inte skolan som en förvaringsplats, eller uppfostringsanstalt. De ser studier som det avgörande instrumentet för barnets framtid. Precis som piano kräver det instrumentet ständig övning. Och de ser som sin egen roll att uppmuntra barnet till studier, även när det inte känns roligt.

fredag 29 juli 2011

SKA MAN STÄNGA SKOLOR MED SVAGA RESULTAT?

Hur ska vi lösa problemet med skolor med dåliga resultat? Och är det egentligen bostadssegregationen som är den viktigaste orsaken? Alliansregeringen satsar på stora reformer som på sikt ska höja resultaten. Fokus är att hitta de svaga eleverna tidigt. Men det finns de som menar att det enda raka är att lägga ner skolor som går dåligt.

”Lägg ner skolor med dåliga resultat”

Skolres ultaten har sjunkit i Sveriges socialt utsatta områden. Utbildningsministern
uppmanar kommunerna att ge ökade resurser till skolor med många invandrare. Detta behöver inte vara fel,
men detta har misslyckats flera gånger förr.
Givet problemets betydelse kan det finnas anledning att tänka nytt. Forskningen tyder på att en koncentration av elever som av olika orsaker har problem i skolan intensifierar problemen. Anledningen behöver inte alls vara sämre undervisning eller sämre lärare. Det finns starka skäl att lägga ner såväl kommunala som fristående skolor med mycket dåliga resultat! Skolornas elevsammansättning bidrar ofta starkt till resultaten och möjligheten att locka nya elever är knappast stora. Förutsättningarna att bedriva en bra undervisning blir så dåliga att ökade resurser inte leder till några påtagliga resultat. Ge de elever som i dag går i skolor med riktigt dåliga resultat möjlighet att gå i attraktiva skolor. Det är självklart viktigt att utforma ”omplaceringen” på ett sätt som inte återskapar elevsegregationen. Såväl kommunala som fristående skolor med hög prestige bör därför ha en antagningskvot reserverad för barn från de nedlagda skolorna. Elever från den invandrartäta Kroksbäckskolan i Malmö slussades över till Linnéskolan i välbärgade Limhamn och höjde sina resultat samtidigt som eleverna från Limhamn behöll sina.
Skoldebatten handlar i för hög grad om för- och nackdelar med friskolorna. Den tilltagande skillnaden mellan skolornas elevsammansättning beror först och främst på den ökande boendesegregationen. Friskolornas positiva eller negativa effekter är inte dramatiska.
I stället måste kvalitet och omstrukturering nu prioriteras. Så länge usla resultat inte leder till att skolor elimineras är  konkurrenstrycket faktiskt starkt begränsat.
Det är dock politiskt svårt att lägga ner skolor, men statsvetenskaplig forskning tyder på att impopulära beslut kan fattas om de är trovärdiga och har en godtagbar motivering. Förståelse kan skapas om beslutet är trovärdigt och genomförs av kvalitetsskäl snarare än av kostnadsskäl.

”Satsa på skolorna och arbeta mot utanförskap”

Skolres ultaten har sjunkit dramatiskt i Sveriges socialt utsatta områden under de senaste tolv åren. Rosengård är ett exempel där skolresultaten sjunkit så kraftigt att det numera bara är drygt hälften av ungdomarna (54 procent) som får tillräckligt bra betygför att kunna börja gymnasiet, enligt Statistiska centralbyrån.
Resultatet måste tas på allvar. Skolverket konstaterade redan på våren 2006 att skolsegregationen mätt utifrån socioekonomisk bakgrund hade ökat med tio procent mellan 1998 och 2004.
Vi vet också att betygsrasen i utsatta områden inte bara är ett utbildningsproblem. Det handlar i lika stor utsträckning om problem med segregerade bostadsområden. En annan avgörande faktor är vilken utbildning föräldrarna har och om de har ett arbete eller inte.
Ska vi förbättra skolresultaten är det därför viktigt att, parallellt med en satsning på skolan, samtidigt arbeta för att minska utanförskapet genom att få fler i arbete. Det är också nödvändigt att skolorna tidigt fångar upp elever som inte klarar sina studier.
När alliansregeringen tillträdde hösten 2006 såg vi allt detta. Vi hade därför en prioriterad fråga på skolans område: att så snabbt som möjligt genomföra en rad reformer som skulle leda till en skola i världsklass.
Men reformer tar tid att genomföra och först nu, fyra år senare, genomför vi den största förändringen av den svenska skolan i modern tid. För att fånga upp elever som behöver extra stöd i ett tidigt skede så inför vi nu en satsning på läsa-skriva-räkna, nationella prov från årskurs tre och betyg från årskurs 6.
Alliansregeringen inför också en ny lärarutbildning och ett kunskapslyft riktat till befintliga lärare. För att kvalitetssäkra utbildningen kommer utbildade lärare också att legitimeras.
Sammantaget gör alliansregeringens reformer att den svenska skolan nu genomgår den största förändringen i modern tid.

torsdag 28 juli 2011

SKOLAN BEHÖVER INTE FLER PAPPERSVÄNDARE

Skolan behöver inte
fler pappersvändare

DEBATTÖREN

Fredrik Svensson, 44, Stockholm.
Trendspanare. Före detta rektor, grundare av Rektorsakademien, Oneeighty, Framtidskompetenser och Tänk om.

DEBATTEN

Svensk skola har chansen att bli världsledande. Men då måste man utbilda rektorer som vågar vara skolledare, inte bara administratörer, menar dagens debattör.

Debattören: Dags att införa en modern svensk rektorsutbildning

Den svenska skoldebatten har på senare år helt spårat ur. Den sprider budskapet att svensk skola är i katastrofläge.
Min erfarenhet leder mig till helt andra slutsatser. Svensk skola kan bli världsledande – om vi ser till att utveckla rektorer till moderna förändringsledare. Annars riskerar nytänkande, begåvade lärare att hjälplöst sjunka ner i den konservativa kvicksanden.

Jag har besökt skolor och arbetsplatser i Asien, USA och Europa och sett vad andra länder fokuserar på. Slående är att synen på utbildning i stort sett ser likadan ut överallt. I New Yorks, Manchesters och i Beijings skolsystem pratar man om samma saker som här. Men numera inte enbart om att klättra på förenklade listor. Man vill mer, man vill forma framtidens kompetenser. Detta medan makthavare som Jan Björklund, Metta Fjelkner, Maciej Zaremba med flera drömmer om att reproducera det vi gjort de senaste 100 åren. Inget kan vara mer fel, skruvar man muttern åt fel håll hjälper det inte hur mycket mer man tar i.
Svensk skola har större möjligheter än något annat land i världen att ta greppet om framtidens skola och lärande. Men då måste vi låta lärare ledas av moderna rektorer som vet att utveckla lärandet framåt. Med internet och ökad kommunikation över gränserna är allt i samhället är för evigt förändrat – utom just vår syn på skolan. Det är tragiskt. Och det håller inte längre.

Inte för att jag på något sätt delar Mao Tse Tungs värdegrund, men jag tycker ändå att hans ord: ”När förändringens vindar blåser bygger en del vindskydd och andra väderkvarnar” är mer relevanta nu än då.
Och som den amerikanske pedagogen John Dewey skrev ännu tidigare: ”If we teach today as taught yesterday, we rob our children of tomorrow”. Förbättring är avgörande – och förbättring kräver förändringsförmåga.
För att förbättra och förändra skolans inre arbete krävs handlingskraft och modiga lärare som kan skapa nya metoder för lärande, baserade på forskning och experimenterande. Dessa fantastiska lärare finns på alla skolor, men för att de ska få kraft och genomslag krävs rektorer som bryter mönster, ser dem och backar upp dem. Annars förtvinar de och reduceras till att göra det alla andra gör.

Skolverket och SKL pekar också på att framgångsrika skolor präglas av just brinnande och modiga rektorer som drivs av visioner och övertygelser. Det är de rektorerna som kan påverka utbildningens innehåll att bättre stämma överens med den verklighet samhället befinner sig i. Som lämnar det lärarcentrerade katedertänkandet för ett modernt, samarbetande och kommunicerande lärande med de unga i centrum. Att bara reproducera kunskaper i klassrummen som redan finns att hämta på Google duger inte längre. Ej heller att införa fler nationella prov, grisen blir inte fetare bara för att man väger den oftare.
Dagens obligatoriska befattningsutbildning för rektorer lägger huvudfokus på skoljuridik och myndighetsutövning. Det är områden som visserligen är viktiga, men de räcker inte.

Vi behöver en ny svensk rektorsutbildning, som fokuserar på att utveckla rektorer som ger lärare och elever nya relevanta bilder och verktyg att arbeta med.
Vi behöver inte fler administratörer som gömmer sig bakom pappershögar, utan fler skoledare med förståelse om allt som rör den accelererande samhällsutvecklingen.
Utan positiva och starka rektorer som gör rätt saker stannar svensk skolutveckling.

Fredrik Svensson



onsdag 27 juli 2011

JÄMFÖRA SKOLOR MÅSTE BLI ENKLARE

Jämföra skolor måste bli enklare

Rätten att välja skola är inte roten till skolans problem. Däremot behövs nationella register för att kunna jämföra kvaliteten i olika skolor. Det skriver Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund.

Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas 
riksförbund. Vi bör inte slå oss till ro förrän valet av skola för barnen görs aktivt.
Gunvor Engström
Den svenska friskolereformen från 90-talet har formats av både en borgerlig och en socialdemokratisk regering. Den är unik på så sätt att rätten att välja skola inte är beroende av föräldrarnas plånbok. Vi har lyckats med vad inget annat land åstadkommit, nämligen mångfald inom ett gemensamt skolsystem som inte gör skillnad på de som kan betala för utbildning och de som inte kan det. Den svenska modellen fortsätter därför att väcka ett stort internationellt intresse.
Friskolornas bidrag till att förbättra och utveckla svensk utbildning är väldokumenterat. Elevernas prestation – mätt i form av resultat på nationella prov – ligger över eller klart över genomsnittet för de kommunala skolorna.

Som ett exempel kan nämnas att av de 50 grundskolor som hade sämst resultat i de nationella proven i matematik i årskurs nio 2010 var 94 procent kommunala och 6 procent fristående trots att de senares andel i urvalet var 24 procent. Och kommunernas egen tidning Dagens Samhälle konstaterade i början av året att en investerad skattekrona i en friskola ger bättre utbildning än en motsvarande krona investerad i en kommunal skola.
Detta betyder förstås inte att alla friskolor är bra eller att kommunala skolor är dåliga. Men denna utvärdering utgör en tydlig kontrast till den bild som just nu målas upp i svenska medier, nämligen att rätten att välja alternativ är roten till skolans problem.
Försvinner rätten att välja, försvinner också rätten att erbjuda. Målet måste naturligtvis vara att förbättra förutsättningarna för elever som går i skolor som visar svaga resultat. Fakta tyder på att huvuddelen av problemet ligger i den kommunala delen.
Hur ska vi då få ett kvalitetslyft i hela den svenska skolan? Jag anser att vi måste dra lärdom av det som ändå åstadkommit framgång i delar av vårt skolsystem, nämligen möjligheten och rätten för föräldrar och elever att välja skola.
För att kunna göra rätt val krävs öppna nationella redovisningar som ger en opartisk bedömning av kvalitet och inriktning i landets alla skolor.
Fortfarande gäller dock rätten att välja inte alla. I drygt en tredjedel av Sveriges kommuner saknas det helt fristående alternativ inom grundskolan. Det betyder att 100000 elever nu i höst inte har möjlighet att i alla fall pröva andra alternativ än kommunens utbildning.
Hindret är inte plånbok, utan politik. De senaste uppgifterna från Skolinspektionen säger att hela 70 procent av nyansökningarna om att starta en friskola inte ledde till tillstånd. I många fall gör förstås myndigheten en helt korrekt bedömning i sina avslag, men den vanligaste orsaken till avslag är ”otillfredsställande elevprognoser” – en orsak som saknar bedömningskriterier. I stället gör man en ”helhetsbedömning från fall till fall”. En sådan otydlighet skapar ett rättsosäkert läge och ett slags moment 22 för en seriös, fristående huvudman som vill starta en skola.
Alla måste således ges möjlighet att göra ett skolval med utgångspunkt ifrån kvalitet, inriktning, pedagogik och ledarskap. Jag är övertygad om att det enkla faktum att det finns flera och konkurrerande huvudmän är en förutsättning för att valmöjligheten uppfattas som verklig. Vi bör inte slå oss till ro förrän valet av skola för barnen görs aktivt – alltså efter ett noggrant övervägande av alternativen med utgångspunkt från relevant information från alla former av skolor.
För att komma dit behövs åtgärder inom flera områden:
• Kvalitet i utbildning behöver definieras och göras lika för alla skolor oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Kvaliteten bör handla om vilka resultat eleverna når.
En nationell statistik över alla skolors förmåga att uppnå kvalitetskriterierna behöver samlas in och göras tillgänglig för alla elever och föräldrar. Utan tillgång till relevant information riskerar valfriheten att tappa sin allra viktigaste funktion, nämligen kvalitetsförbättring.
• Tillståndsprocessen för fristående skolor behöver moderniseras. Huvudmannens lämplighet att driva skola bör prövas utifrån tydliga kriterier och starten av en skola ske efter diskussioner mellan skolstartare och berörd kommun.
Diskussionen tycks just nu blockerad av frågor om vinster och ägarförhållanden i vissa enskilda friskolor. Det är dags att ta ett kliv framåt.

GUNVOR ENGSTRÖM
ordförande i Friskolornas riksförbund

tisdag 26 juli 2011

SPRÅKINSPIRATION

Fråga om franskt uttal på nätet

En sammanställning med länkar från olika lärare där man kan höra det franska uttalet av olika ord på nätet.

Här är några bra länkar till engelska och franska sidor om uttal som jag använder mig av ! Tips från Karin Helmerson
uttalshjälp lexikon franska uttalslektioner
uttalslektionsjälvstudier!
Utvidga ditt ordförråd, även med uttal!

Här följer andra länkar

http://www.wordchamp.com/ kan man skriva in sina gloslistor och få ordenupplästa! Du kan sen ladda ner ljudfilen i mp3-format och "nöta" in ordenvia din mp3! Tipset kommer från Carin Harriman

En fransk sida med bland annat ljud: http://french.about.com/Här är en helt ok sida för att lyssna på Olika vokal-/nasalljud i kontext, d.v.s. med exempelord.
För en fyllgare, mer professionell och strukturerad genomgång med massor av exempel, rekommenderar jag Elisabeth Tegelbergs bok ’Franskt uttal i teori och praktik’ med tillhörande CD-ROM. Tipset är från Camilla Malmer

Skolverkets länksakafferi finns en del, BBC language lab t ex. Tipset är från Ewa Turesson

Skriv ned vilket ord som helst på vilket språk som helst! Klicka här.

Jag hittade en sida där man till och med kan få uttalet på hela meningar. Klicka här. Tipset kommer från Johanna Bogren

Jag har hittat en bra sida Tyvärr krånglar hemsidan ibland men när den fungerar kan man få höra mycket franska uttalad. Här finns både ordkunskap, grammatik och uppläsningar. Tipset är från Eva Fjellander

Om du går in på http://www.tv5.org/, väljer Langue franc,aise, skriver in ett önskat ord, väljer t.ex Définitions, klickar på OK så får du ordet förklarat. Uppe till höger i den ruta som då kommer fram finns en ikon för Mediadico. Klicka där, skriv in ordet i den gula rutan för Mediadico familial så kandu välja att få höra, inte bara ordet, utan också hela förklaringen. Bra va!? Tipsett kommer från Jan-Åke Lindberg

Här kommer en länk där det finns uttal och avlyssningsövningar och länkar vidare.Tipset är från Monica Mayet

Om man skriver in ordet så kan man få uttal och definition förklarad för en muntligt på följande länk: Rent teoretiskt hade man kunnat använda den här sidan Man kan ju lyssna på lite franska sånger så länge för det fungerar! Tipset är från Pernilla


Bonjour, Den här sajten erbjuder många övningar. Instruktion finns på engelska. Tydlig sajt. Tipset kommer från Anna-Lotta Elg

www.franskahemsidan.net finns en del länkar. Tipset är från Linda Johnsson

Har tips om 2 sidor här: www.ur.se/sprk www.tyda.se Tipset är från Mona Lindqvist

BBC har väldigt bra muntliga övningar för nybörjare och för lite äldre elever . Det finns hur mycket som helst att hitta på nätet! Tipset är från Eva Fjellander
upplagd av Marie Rödemark

måndag 25 juli 2011

LÄXOR ÄR ETT BROTT



Normal text Stor text Extra stor text
Ståle Fredriksen tycker att läxor är att likställa med extrajobb:  
Ståle Fredriksen tycker att läxor är att likställa med extrajobb: "Ingen vuxen skulle acceptera att arbetsgivaren förväntade att man ska jobba på kvällen efter arbetsdagens slut". Bilden är ett montage. Foto: SCANPIX

Läxor är ett brott!

Läkaren: Läxor bryter mot de mänskliga rättigheterna

Ståle Fredriksen menar att barnen har för mycket att göra.   Ståle Fredriksen menar att barnen har för mycket att göra.
Läxor bryter mot de mänskliga rättigheterna.
-De ödelägger barnens fritid och hindrar deras vila. Alla skolor bör bli läxfria, säger norske läkaren Ståle Fredriksen.
I en debattartikel i VG skriver han att läxor är ett övergrepp mot barn.

"Lång arbetsdag"

Han refererar till FN:s
24:e artikel om de mänskliga rättigheterna, där alla har rätt till fritid och vila.
Fredriksen menar att de norska eleverna inte har det.
"Våra barn har längre arbetsdag än många vuxna. Dessutom tar vi det som en självklarhet att de ska ta med sig arbetet hem, i form av läxor. Ingen vuxen skulle acceptera att arbetsgivaren förväntade att man ska jobba en timme eller två på kvällen efter arbetsdagens slut", skriver han.

Skolministern suckar

Den norska tvåbarnspappan vill därför se ett slut på tunga läxor.
"Alla skolor bör bli läxfria, lärandet bör ske på skoltid. För livet är mer än bara läxor. Mycket mer".
Sveriges skolminister Ibrahim Baylan (s) suckar tungt när han hör påståendet.
-Snart kan man påstå att jobba över huvud taget strider mot de mänskliga rättigheterna.
-Man har nog missförstått vad skolan går ut på. För det första ser skolan till att eleverna får den grundläggande kunskapen. För det andra att utvecklas socialt som individer och kunna arbeta självständigt, säger Baylan.
Skolministern tycker inte man kan jämföra vuxnas arbete och elevernas skolarbete.
-Det är ju en fullständigt skev jämförelse. Utbildning har vi för barnens skull, för att de ska få en bra start i livet. Det handlar inte om att de gör en samhällstjänst direkt.

"En poäng med läxor"

Så ett läxfritt Sverige blir det inte?
-Det är upp till skolorna hur de lägger upp arbetet. Jag tror att det finns en viktig poäng med läxor, det ger ju också möjlighet för eleverna att kunna utveckla sitt självständiga arbete.
Ted Kudinoff

söndag 24 juli 2011

SKOLK SKA SYNAS I BETYGET

Skolk i terminsbetygen till hösten

I Sverige skolkas det mer än i många andra jämförbara länder. Det konstaterade utbildningsminister Jan Björklund under onsdagens presentation av förslaget om skolk på betygen. Han konstaterade också att skolk är ett riskbeteende som i förlängningen riskerar att leda till ett utanförskap med kriminalitet och missbruk, enligt Björklund.



Han poängterade också vikten av att uppmärksamma problematiken med skolk i tidig ålder, att föräldrar eller vårdnadshavare får reda på att barnet skolkar.

- Vid sju års ålder vågar jag påstå att det inte finns ett barn som skolkar utan det är ett beteende som utvecklas successivt. Därför är det så viktigt att få bukt med ströskolket som lätt kan leda till en utökning av frånvaron om ingen sätter tydliga gränser.



Utbildningsministern tror dock att skolk i terminsbetyget kommer att få liten eller ingen effekt alls på den mindre grupp av elever som under en längre tid valt att strunta i sina studier helt.

- Då krävs socialt stöd och en rad andra åtgärder för att komma åt problemet.



Skolket på samtliga terminsbetyg i gymnasiet kommer, om förslaget går igenom, att införas under höstterminen 2011. För högstadiet och årskurs sex införs det från och med hösten 2012.

- Kunskapsnivån i Sverige har sjunkit och en förklaring är skolket i skolorna. Är man i skolan så lär sig mer, det säger sig självt, sa utbildningsministern.

Rikard Hellqvist    www.skolvarlden.se

lördag 23 juli 2011

FANTASTISKT IMPONERANDE TAL AV NORGES STATSMINISTER










Norge kan vara stolta över att ha en så kompetent statsminister. Bara fyra timmar efter dåden så höll han ett oerhört imponerande tal till nationen. Han gav ord till det ofattbara som hänt. Han hittade ord för sorgen. Han ingav till nationell samling och ett lugn som var nödvändigt. Vartenda ord var exakt och väl avvägda. Vidare berömde han alla de människor som deltagit i räddningsarbetet. Att han dessutom orkade vara visionär är beundransvärt. Han sa att det enda motmedlet till dessa handlingar är mer demokrati och utökad dialog. Mina tankar går till det norska folket och alla som personligen drabbats. 

fredag 22 juli 2011

ALLT FLER LÄRARE UTSÄTTS FÖR VÅLD I SKOLAN

Varje dag utsätts i snitt en lärare i Sverige för våld från en elev. Det visar statistik från Arbets­miljöverket. Nu vill utbildningsminister Jan Björklund ändra reglerna.

En tioårig pojke slår en assistent i huvudet med tillhygge. Personen får föras till sjukhus med ansiktsskador och minnesluckor. Det är bara ett exempel på det allt grövre våld som förekommer i skolan. TT har sammanställt antalet tillbud som rapporterats in till Arbetsmiljöverket under första kvartalet 2011. Där finns 82 uppenbara fall där lärare på arbetsplatsen blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld från elever. Det är i snitt en händelse varje skoldag, men sanningen är förmodligen värre än så


.


– Min bedömning är att problemet är stort och ännu värre än vad som framgår av statistiken. Jag tror att en del lärare tycker att det är genant att anmäla att man trakasseras av elever, säger Jan Björklund (FP) till TT.
Tanken är att tillbuden också ska polisanmälas – något som dock sällan sker. Annie Runhammar, arbetsmiljöinspektör med mångårig erfarenhet i ämnet, ser en tydlig tendens.

– Framförallt blir våldet grövre. Det förekommer vapen och det är vanligare att elever ger sig på lärarna verbalt eller med nävarna. En elev som var arg på en lärare tog fram en bild på sig själv i mobilen där han står med vapen och sade "Det här gäller dig".
Angreppen sker också på nya arenor, via sociala medier och internet. Samtidigt finns en rädsla för att anmäla händelserna, inte bara på grund av genans. Oro för att förlora jobbet och påtryckningar om att inte ge skolan dåligt rykte, vilket kan påverka negativt i konkurrens med andra skolor, gör att den utsatte tiger.
– Jag har stött på ett flertal medlemmar som valt att lämna yrket, berättar Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Björklund vill nu komma till rätta med problemet genom en rad olika åtgärder.
– Dels så krävs det att lärare får mer legala befogenheter att ingripa i form av olika sanktioner, sedan är det förebyggande åtgärder. Nu inför vi också i den nya skollagen att man får rätt att flytta eleven. Tidigare har man bara fått göra det om föräldrarna ger godkännande.

Men bland andra Metta Fjelkner är tveksam till en sådan lösning.
– Det är bra att det finns legala befogenheter men det ska inte behöva gå så långt. Eleven kanske tar med sig problemet till nästa skola.
– Det bästa sättet är tydligt ledarskap och att ge fullt stöd för att det här inte är acceptabelt, säger hon.

torsdag 21 juli 2011

ROLIGA TIMMAN - KOMMER NI VÄL IHÅG?



Roliga timmen eller klassens timme är i skolorna en lektion i veckan (oftast sista före helgen) som är av det friare slaget, där eleverna har stort inflytande. Eleverna kan underhålla varandra eller delta i en uppskattad gemensam aktivitet. På 1950- och 1960-talet var roliga timmen vanligt på lördagar, därefter på fredagar, och kunde omfatta högläsning, drama och musikunderhållning. Andra aktiviteter kunde vara visning av annan film än skolfilm. På en del skolor förekommer även fika under denna timme, då eleverna har medtagen dryck och fikabröd. På låg- och mellanstadiet var roliga timmen schemalagd som svenskundervisning.
Sedan 1990-talet är roliga timmen mindre vanlig. Många kända svenska underhållare berättar om hur viktig roliga timmen har varit för deras scenvana och utveckling.

onsdag 20 juli 2011

SÅ HÄR SER SOLTOPPEN UT SO FAR THIS SUMMER

SOLTOPPEN












    1. Luleå 274 timmar
    2. Umeå 233 timmar
    Visby 233 timmar
    4. Stockholm 206 timmar
    5. Ölands norra 204 timmar
    6. Norrköping 193 timmar
    7. Borlänge 185 timmar
    8. Karlstad 183 timmar
    9. Lund 177 timmar
    10. Växjö 172 timmar


    Info: Soltimmar sammanlagd 24 juni-14 juli.

    Källa: SVT

    tisdag 19 juli 2011

    MYTER OM SOMMARFAROR

    Se upp för tvestjärtar i öronen

    Vägrar du att bada efter du har ätit? Dammsuger du madrassen efter tvestjärtar innan du går och lägger dig? Rusar du ut till bilen så fort du ser en blixt?

    Sommaren är fylld av myter och Aftonbladet har bett folklivsforskaren Jonas Engman att försöka förstå dem.
    Ända sedan barnsben har vi lärt oss att vi får kramp och kan drunkna om vi äter innan vi hoppar i vattnet. Vart föreställningen kommer ifrån finns det flera teorier om, kanske är det bara barnföräldrar som vill ha lugn och ro på stranden och slippa hålla utkik efter sina barn när de fikar.
    Om det finns sanning eller inte i myterna spelar egentligen ingen roll, menar Jonas Engman, folklorist vid Nordiska Museet och folklivsforskare. Vissa otroliga saker väljer vi till och med att hålla fast vid i ren protest, för att visa att forskarvärlden inte har svar på allt. Aftonbladet bad Jonas Engman att kommentera ett par klassiska sommarmyter.

    1. Man ska inte bada direkt efter man har ätit, då får man kramp.
    – Denna är en typisk hälsoföreställning. Det finns mängder med liknande och de förändras när den medicinska vetenskapen förändras. Men många av de här föreställningarna är så seglivade att de står emot vetenskap.
    2. Tvestjärtar kryper in i öronen.
    – En gammal föreställning, representerad redan i bondesamhället där många insekter kunde upplevas som farliga. I det här fallet har det nog att göra med att man ville hålla barn rena, annars kunde tvestjärtar krypa in i öronen. Insekter har traditionellt uppfattats som hotfulla, därför finns det många myter om dem.
    3. Fästingar måste vridas ur, inte dras.
    – Den rör sig i gränslandet mellan kunskap i vetenskaplig mening och gamla huskurer. Hur man ska hantera fästingar har det debatterats mycket om. Många lever kvar och vi vet inte om de är korrekta eller felaktiga.
    4. Gummi skyddar oss från blixten, till exempel bilens däck.
    – Jag kom ihåg när jag var liten och rusade ut och satte mig i bilen. Jag tror detta bygger på en överdriven fara för blixten som vi tror att vi kan bemästra genom att göra sådana här saker. Åskan är en naturkraft som är svår att förstå sig på. Om vi placerar oss i en bil, som människan har skapat, kan vi bemästra åskan.
    5. Gäddor biter barn i tårna.
    – Det har säkert hänt någon gång men det är inte så intressant om det har hänt eller inte. Den här föreställningen hänger samman med att vi gärna tillskriver natur och djur mänskliga egenskaper. Ett liknande exempel är att vargen gärna jagar människor och allra helst gravida kvinnor. Men det stämmer ju inte, för vargen spelar det ingen roll vilken den jagar. Att gäddor skulle ha smak för barn är samma sak.
    6. Någon har satt armeringsjärn eller pålar i vattnet under hopptornet.
    – Det lär också ha hänt vid något tillfälle. Myten uttrycker en rädsla för att skada sig i vår kontrollerade värld. Det blir en stor kontrast när oskyldiga barn hoppar på sommaren och någon av ren ondska och ovilja placerar ut något farligt i vattnet. Man tillskriver helt enkelt människor onda drag, det är inte djävulen som placerar ut dessa saker, det är människan.
    7. Dödar man en spindel börjar det regna.
    – Det gör det ju också...Spindlar har varit föremål för väldigt många föreställningar, spindeln har helt enkelt varit och är en laddad gestalt som symboliserar lycka och olycka.
    Har du någon favoritmyt?
    – Nej inte direkt. Jag tänker på profetior om att världen ska gå under. Som forskare tänker man att det inte ens är värt att skratta åt men när sådana här saker tas upp  i media ringer folk till mig och är jätteoroliga, det är ett intressant fenomen.
    Har vi behov av myter?
    – Vare sig de är fel eller inte så fyller vi hål och skapar kunskap. Jag tror inte vi vill utrota dem utan förstå dem. I den mån de ställer till problem kan vi försöka förstå vad de egentligen står för.
    Kan man utrota dem?
    – Hade jag haft något inflytande i samhället och kunnat utrota dem så skulle jag aldrig göra det. Det är meningslöst. Det är också ett sätt för människor, oavsett utbildning, att orientera sig i världen. De behövs helt enkelt.
    Källa: www.aftonbladet.se

    måndag 18 juli 2011

    NYA BETYGSSYSTEMET PÅ VÄG IN

    Fler steg ska skapa rättvisa betyg

    Kille som läser
    Till hösten införs den nya betygsskalan. Sex steg, A-F, fem godkända och ett icke godkänt betygssteg ska ge en rättvisare bedömning.
    - Fler steg kommer att innebära att elever får betyg som ger meritpoäng i stället för att exempelvis få ett VG+ som inte syns i betyget, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.
    Nu ringer klockorna ut för den här terminen och betygskuvert med G, VG och MVG öppnas för snart sista gången. Elever som börjar gymnasiet kommer från och med höstterminen bedömas efter den nya sexgradiga skalan, där betyget A står för högsta betyg och F för icke godkänt. De elever som läsåret 2011/2012 går i årskurs 9 i grundskolan kommer dock att fortsatt få betyg enligt G-MVG-skalan. Samma sak gäller de elever som redan går i gymnasieskolan.
    - Tanken med den nya betygsskalan är att det ska bli mer rättvist. Det kommer att vara lättare för lärare och elever att se vad som faktiskt krävs för att nå nästa steg i betygsskalan, säger Karin Hector-Stahre.

    Fjärde systemet i ordningen

    Tre olika betygssystem har passerat skolans värld under 1900-talets andra hälft. Det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem. Den nya betygsskalan blir den fjärde skalan sedan 1960-talet. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystem som både G-MVG-skalan och A-F-skalan tillhör innebär att elevernas kunskaper ska bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter. I de kunskapskrav som Skolverket tagit fram preciseras den nya betygsskalan.

    Krav för kunskap

    Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det specifika ämnet. För att minska tolkningsutrymmet är kunskapskraven utformade så att de beskriver elevens kunnande.
    Preciserade krav finns för betygsnivåerna A, C och E. För att få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C. För att få betyget B så måste eleven uppfylla hela kravet för C och till övervägande del kunskapskravet för A.
    - Det som blir annorlunda med den nya skalan är att idag kan kunskapsbrister på en lägre betygsnivå kompenseras med styrkor i en högre. Eleven i det nya systemet måste uppfylla kunskapskravet i dess helhet för att få betyget, säger Daniel Wernegren, undervisningsråd på Skolverket.

    Nytt tankesätt

    Att börja sätta betyg efter en ny betygsskala kommer att innebära ett annat sätt att tänka.
    - Det är klart att det tar ett tag innan man som lärare vänjer sig vid att tänka i nya steg och kan se att det där är ett B eller det här är ett A, säger Karin Hector-Stahre.
    Skolverket genomför därför en rad insatser för att stötta lärare. Bland annat kommer Skolverket att ge ut allmänna råd och en betygsbok för gymnasieskolan till hösten.

    Betyg från år 6

    Ytterligare en nyhet för skolvärlden är att betyg även ska sättas i årskurs 6 och 7, från och med den 1 juli 2012. Det innebär att betyg kommer att sättas i årskurs 6 vid varje terminsslut i alla ämnen utom moderna språk (eftersom de flesta elever börjar läsa moderna språk först i sjätte klass). Om undervisningen i NO och SO varit ämnesövergripande får rektorn på varje skola ta beslut om läraren ska sätta ett sammanfattande betyg för dessa ämnen eller betyg i vart och ett av ämnena.

    Stort kompetensutvecklingsbehov

    En studie som Skolverket har gjort i samarbete med Karlstads universitet, visar att många lärare känner att de saknar både strategier och språk för att tala om bedömning.
    - Det handlar om nära 25 000 lärare, där många aldrig satt betyg förut. Betygsättning har inte heller varit en del av deras utbildning på lärarhögskolan, så behovet av kompetensutveckling är stort, säger Daniel Wernegren.
    Under hösten kommer därför Skolverket att vara med och finansiera kurser anordnade av lärosäten i landet. Kurserna om bedömning och betygssättning är riktade mot lärare som undervisar i årkurs 6 och som inte tidigare har satt betyg. Dessutom kommer Skolverket att anordna en rad konferenser och ge ut allmänna råd som bland annat kommer att handla om bedömning och betygssättning.

    Text: Auri Andersson
    Bild: Thomas Henrikson
    Källa: www.skolverket.se