lördag 30 april 2011

ALLT FÄRRE VILL BLI LÄRARE






Allt färre vill bli lärare

Aktuellt
Publicerad 19 april 2011 - 11:57
Uppdaterad 19 april 2011 - 20:13
Allt färre vill bli lärare. Det visar preliminära siffror från Högskoleverket som Aktuellt tagit del av.

Förändringarna till lärarutbildningen

Antalet sökande till lärarutbildningen 2010 och 2011 som förstahandsval.
Förändring i procent.
Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm,
216/212, 2 procent
Göteborgs universitet, 1416/1328, 7 procent
Högskolan Dalarna, 391/620, -37 procent
Högskolan i Borås, 243/368, -34 procent
Högskolan i Gävle, 416/408, 2 procent
Högskolan i Halmstad, 336/270, 24 procent
Högskolan i Jönköping, 312/575, -46 procent
Högskolan i Skövde, 72/161, -55 procent
Högskolan Kristianstad, 366/602 , -39 procent
Högskolan Väst, 321/361, -11 procent
Karlstads universitet, 1054/1005, 5 procent
Konstfack, Stockholm, 69/57, 21 procent
Kungl. Tekniska högskolan, 62/47, 32 procent
Linköpings universitet, 940/968, -3 procent
Linnéuniversitetet, 1265/1251, 1 procent
Luleå tekniska universitet, 315/356, -12 procent
Malmö högskola, 1423/1533, -7 procent
Mittuniversitetet, 250/316, -21 procent
Mälardalens högskola, 264/440, -40 procent
Stockholms universitet, 902/1395, -35 procent
Södertörns högskola, 324/563, -42 procent (här har flera lärarutbildningar dock helt upphört).
Umeå universitet, 409/653, -37 procent
Uppsala universitet, 686/554, 24 procent
Örebro universitet, 349/557, -37 procent.
Högskoleverket/Aktuellt
Störst var minskningen vid högskolorna i Skövde, Jönköping och Södertörn där antalet sökande sjönk med hälften mellan 2010 och 2011.
Totalt tappade landets samtliga högskolor drygt 2.000 sökande till lärarutbildningarna, inklusive förskolelärare. Det är en minskning med 14 procent.
I fjol sökte nästan 14.700 personer lärarutbildningen som förstahandsval. Motsvarande siffran i år är 12.615.
Tappade 55 procent sökande
Av de 24 högskolor som bedriver och bedrev lärarutbildning i fjol och i år visar 15 högskolor på sjunkande siffror medan nio har fått ett ökande antal sökande.
Värst är tappet för högskolorna i Skövde, Jönköping och Södertörn där minskningen är 55, 46 respektive 42 procent.
På vissa inriktningar vid vissa högskolor är siffrorna rekordlåga.
Till exempel sökte bara en(!) person till ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan, Samhällskunskap/Svenska på Mittuniversitetet. Det är en nedgång med 90 procent.
Sökande villrådiga
Enligt Anders Olofsson på Mittuniversitetet har de stora förändringarna i utbildningen gjort de sökande villrådiga.
-Varje högskola och universitet har ju fått söka om sina utbildningstillstånd, säger Olofsson, och det har skapat osäkerhet, säger Olofsson till SVT:s Mittnytt.
Förutom att sätta in annonser för att locka nya sökande så kommer Mittuniversitet att se över schemat för programmet så att studenter som läser olika inriktningar kan ha fler gemensamma lektioner.
-Vi måste se till att fylla klassrummen, säger Olofsson.
Anders Eliasson
anders.eliasson@svt.se
Researcher: Lotta Sima

fredag 29 april 2011

DIMMORNA SKINGRAS LITE KRING LÄRARLEGITIMATIONEN

Lärarlegitimation: Förordning ger vägledning

lärare
Får jag lärarlegitimation? Hur gör jag? Vilken examen behöver jag? Många frågor får nu svar genom behörighetsförordningen för förskollärare och lärare.
Det är många lärare och förskollärare som har hört av sig till Skolverket med frågor om vilken examen som kommer att krävas inom olika skolformer och för olika åldrar. Ett stort antal av dessa frågor får svar genom regeringens behörighetsförordning.
- Behörighetsförordningen visar vad man ska ha läst och hur mycket, säger Pia-Lotta Sahlström, projektledare för lärarlegitimationen på Skolverket.
Men eftersom varje enskild lärares examen och arbetssituation är unik kommer inte alla att finna svaren enbart i behörighetsförordningen.
- Är man osäker på ämnesinnehåll i sin examen eller vad man behöver komplettera med för att få en fullständig examen ska man börja med att kontakta det lärosäte där man studerade, säger Pia-Lotta Sahlström.

Olika pedagogik

Några av frågorna till Skolverket har handlat om hur man ska göra om man arbetar inom "fel" skolform i förhållande till sin examen. Det vill säga om man är utbildad grundskollärare men bara har arbetat inom förskolan.
- Jag kan inte svara i enskilda fall, men man får legitimation efter den examen man har eftersom det är olika pedagogik för olika skolformer. Att man har rätt utbildning för rätt åldersgrupp är inte minst viktigt för att barnen ska få rätt pedagogik, säger Pia-Lotta Sahlström.
För att kunna fortsätta arbeta i förskolan måste man därför komplettera lärarutbildningen inom det förskolepedagogiska området.

Ansökan 1 augusti

Från och med den 1 augusti kan lärare och förskollärare samla ihop examensbevis och tjänstgöringsintyg och ansöka via Skolverkets webb.
- Vi vet att många är ivriga och vill ställa frågor av personlig karaktär redan idag, men vi kan tyvärr inte besvara några frågor innan vi har ansökningarna framför oss, säger Pia-Lotta Sahlström.
Fram till dess att Skolverket kan ta emot ansökningar kommer Skolverkets frågor och svar om lärarlegitimation på webbplatsen kontinuerligt att fyllas på.

Levande dokument

Legitimationen kommer att vara gratis för de förskollärare och lärare som idag är behöriga. För de lärare som tar sin examen efter juli 2011 kommer legitimationen att kosta pengar. Hur mycket är dock inte fastställt i dagsläget. För de lärare som vidareutbildar sig kommer lärarlegitimationen att kunna uppgraderas.
- Lärarlegitimationen kommer alltid att vara ett levande dokument, säger Pia-Lotta Sahlström.

Introduktion rektorns ansvar

Behörighetsförordningen innehåller även vissa bestämmelser om introduktionsåret. Bland annat att rektorn eller förskolechefen ansvarar för att det finns en plan för introduktionsperioden och att ansökan om lärarlegitimation inte får skickas in senare än sex månader efter avslutad introduktionsperiod.
- Skolverket arbetar nu med att ta fram ett allmänt råd om introduktionsperioden, som kan vägleda både mentorer och rektorer, säger Pia-Lotta Sahlström.
Text: Auri Andersson
Foto: Lena Granefelt

Lärarlegitimation

För att bli legitimerad lärare krävs en lärarexamen samt behörighet i de ämnen man undervisar i.
De skärpta behörighetskraven och lärarlegitimation i förskola och skola ska träda ikraft 2011, med en övergångsperiod fram till 2015.
Regeringens förordning om lärarlegitimation finns att läsa på Skolverkets sidor om lärarlegitimation.

torsdag 28 april 2011

SKOLVÄRLDEN RANKAR SVERIGES SKOLKOMMUNER 2010 - INGEN UPPLYFTANDE LÄSNING FÖR TROLLHÄTTANS DEL

Kommunrankningen - hela lista

Så gjorde vi rankningen: Statistik från Skolverket och Statistiska Centralbyrån, SCB, är grunden i listan. Data från sex olika områden har vägts ihop med hjälp av Lärarnas Riksförbund.
De sex är:
  • Resultaten i de nationella ämnesproven.
  • Andelen elever som har gymnasiebehörighet när de lämnar
    årskurs 9.
  • Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9.
  • Lärartäthet.
  • Andel lärare med pedagogisk utbildning.
  • Undervisningskostnad per elev.
I varje del har kommunerna fått poäng beroende på rankningen. Ju längre ner på rankningen desto fler poäng. Den sämsta kommunen har alltså fått 290 poäng och den bästa 1.
Poängen i de sex kategorierna har sedan räknats ihop. Den kommun med minst antal poäng har hamnat i högst upp och den med flest poäng i botten.
Rankningen bygger på 2009 års resultat, vilket är det senaste året med helt offentlig statistik.
På grund av inrapporteringsfel ingår inte Bjurholms kommun i årets undersökning.

PLACERING KOMMUN POÄNG
1 Åsele 105
2 Arvidsjaur 121
3 Pajala 240
4 Borgholm 258
5 Norsjö 301
5 Ödeshög 301
7 Olofström 309
8 Mörbylånga 328
9 Leksand 329
10 Arjeplog 330
11 Mullsjö 339
12 Habo 345
13 Överkalix 352
14 Vindeln 358
15 Lund 373
16 Åtvidaberg 385
17 Tjörn 386
18 Vilhelmina 420
19 Svenljunga 429
20 Piteå 436
21 Rättvik 460
22 Skellefteå 461
23 Malå 469
24 Vännäs 474
25 Malung 478
26 Surahammar 482
27 Hammarö 486
28 Gällivare 487
29 Boden 501
30 Båstad 503
31 Storuman 509
32 Nora 511
33 Jönköping 513
34 Laxå 518
35 Umeå 529
36 Kalix 532
37 Lycksele 543
38 Lomma 546
39 Sölvesborg 548
40 Mark 549
41 Nacka 556
41 Staffanstorp 556
43 Tanum 560
44 Sunne 569
45 Gullspång 570
46 Dorotea 574
47 Karlstad 576
48 Ydre 580
48 Östersund 580
50 Robertsfors 581
51 Sorsele 582
52 Krokom 589
53 Hällefors 590
53 Vellinge 590
55 Älvdalen 592
56 Mora 601
57 Säter 605
58 Ystad 608
59 Munkedal 616
60 Tomelilla 617
61 Berg 618
62 Kiruna 621
62 Luleå 621
64 Västervik 623
65 Kil 629
65 Lidköping 629
67 Gnosjö 631
68 Grästorp 632
69 Kungsbacka 633
70 Säffle 634
71 Örnsköldsvik 637
72 Åstorp 639
73 Övertorn 645
74 Värnamo 647
75 Lysekil 648
76 Halmstad 653
77 Älvsbyn 658
78 Torsås 668
79 Höör 676
79 Stenungsund 676
81 Gagnef 677
81 Simrishamn 677
83 Mjölby 680
84 Härjedalen 683
85 Härryda 686
85 Ljungby 686
87 Danderyd 687
88 Hjo 700
89 Kävlinge 704
90 Avesta 705
91 Solna 707
92 Alingsås 709
93 Kalmar 711
94 Lidingö 714
95 Nybro 716
96 Valdemarsvik 717
97 Linköping 721
98 Åmål 724
99 Härnösand 731
99 Sotenäs 731
101 Eda 737
102 Strömsund 740
103 Växjö 744
104 Vaxholm 746
104 Öckerö 746
106 Karlsborg 748
106 Strömstad 748
108 Stockholm 749
109 Falkenberg 756
109 Vallentuna 756
111 Hässleholm 757
112 Gotland 758
113 Mölndal 762
113 Oskarshamn 762
115 Örkelljunga 766
116 Sollentuna 768
116 Vingåker 768
118 Bollnäs 773
119 Essunga 774
120 Varberg 780
121 Smedjebacken 786
122 Askersund 790
123 Svedala 794
124 Hedemora 797
125 Täby 802
126 Höganäs 814
126 Vimmerby 814
128 Uddevalla 815
129 Falun 817
130 Ragunda 820
131 Knivsta 822
132 Upplands-Bro 827
133 Tibro 829
134 Karlshamn 832
135 Uppsala 837
136 Burlöv 840
137 Kungälv 845
137 Nykvarn 845
139 Ängelholm 848
140 Partille 849
140 Vadstena 849
142 Värmdö 850
143 Motala 854
144 Osby 856
145 Färgelanda 858
146 Årjäng 861
147 Torsby 867
148 Sjöbo 872
149 Järfälla 874
150 Markaryd 882
151 Söderköping 883
152 Tranås 884
153 Vetlanda 887
154 Lerum 889
155 Bollebygd 890
155 Bräcke 890
155 Vara 890
158 Orust 892
159 Skinnskatteberg 893
160 Huddinge 895
161 Ekerö 901
162 Vaggeryd 907
163 Mönsterås 910
164 Falköping 914
164 Storfors 914
166 Svalöv 915
167 Ludvika 917
168 Gnesta 919
169 Kramfors 920
170 Karlskrona 924
171 Götene 928
172 Nordmaling 932
173 Åre 948
174 Haparanda 949
175 Hallstahammar 950
176 Katrineholm 959
177 Jokkmokk 960
177 Orsa 960
179 Trosa 961
180 Kinda 962
181 Skara 964
182 Tingsryd 967
183 Skövde 968
183 Österåker 968
185 Enköping 969
186 Vansbro 970
187 Karlskoga 971
187 Ånge 971
189 Kristinehamn 972
190 Fagersta 975
191 Eksjö 977
191 Norberg 977
193 Arvika 978
194 Sundbyberg 990
195 Aneby 991
195 Helsingborg 991
197 Bromölla 993
198 Tidaholm 996
199 Hagfors 997
200 Tierp 1008
201 Hudiksvall 1012
201 Uppvidinge 1012
203 Nordanstig 1020
204 Laholm 1021
205 Emmaboda 1022
206 Älmhult 1023
207 Kungsör 1025
208 Alvesta 1033
208 Boxholm 1033
208 Söderhamn 1033
211 Sala 1034
212 Hörby 1035
213 Tranemo 1039
214 Håbo 1041
215 Hultsfred 1050
216 Vänersborg 1051
217 Ronneby 1052
218 Nyköping 1057
218 Trelleborg 1057
220 Göteborg 1058
220 Salem 1058
222 Forshaga 1063
223 Östhammar 1071
224 Eslöv 1079
225 Gävle 1080
225 Strängnäs 1080
227 Malmö 1081
228 Dals-Ed 1083
229 Ovanåker 1086
230 Grums 1089
231 Köping 1090
231 Norrköping 1090
233 Arboga 1104
234 Lindesberg 1105
235 Norrtälje 1107
236 Tyresö 1110
236 Töreboda 1110
238 Kumla 1112
239 Finspång 1115
240 Ulricehamn 1119
241 Sollefteå 1124
242 Skurup 1134
243 Herrljunga 1136
243 Munkfors 1136
245 Kristianstad 1137
246 Västerås 1140
247 Perstorp 1141
248 Vårgårda 1145
249 Heby 1147
250 Lekeberg 1148
251 Ljusnarsberg 1149
252 Borås 1160
252 Oxelösund 1160
254 Hallsberg 1162
255 Hofors 1165
256 Örebro 1172
257 Landskrona 1177
258 Mariestad 1187
259 Haninge 1195
260 Ljusdal 1198
261 Gislaved 1208
262 Sundsvall 1234
263 Nässjö 1235
263 Älvkarleby 1235
265 Degerfors 1236
266 Borlänge 1239
267 Östra Göinge 1258
268 Sandviken 1259
269 Klippan 1271
270 Trollhättann 1273
271 Bengtsforss 1274
272 Filipstad 1300
273 Timrå 1302
274 Sävsjö 1310
275 Bjuv 1316
276 Lessebo 1323
277 Lilla Edet 1330
278 Nynäshamn 1335
279 Upplands Väsby 1342
280 Högsby 1345
281 Ockelbo 1347
282 Botkyrka 1351
283 Sigtuna 1382
284 Ale 1400
285 Flen 1429
286 Mellerud 1433
287 Eskilstuna 1473
288 Södertälje 1481
289 Hylte 1483

onsdag 27 april 2011

UNDERBARA TANDGLUGGAR

De är så stolta. De vill så gärna visa upp hur lösa tänderna är och det är stort när det sker. Att tappa en tand är ingen barnlek. Det är en viktig händelse och skall uppmärksammas som en sådan. Själv försöker jag komma undan denna typ av anatomiska vernissage. Barnen gillar att visa upp de extremt lösa tänderna inringade av en liten blodstrimma. Men, jag tittar snabbt bort och ryser till. Lösa tänder ger mig rysningar.
Jag fattar att de är stolta, men antagligen påminner mig denna tandlossning av det framtida egna tappet av tänder vid den ofrånkomliga ålderdomen. Jag gratulerar självklart den eleven som visat upp sin trofé och ger rikliga komplimanger. Sen försvinner jag snabbt till andra domäner för att slippa se mer av den lösa vita emaljen.
Jag kommer självklart ihåg de egna tappade tänderna och de små lådor som mamma lade gaddarna i. Ofta var det någon typ av guldsmedsask som fick vara den sista lådan att vila i för tanden. Där låg den under natten och förvandlades konstigt nog till en slant på morgonen. Fattade aldrig hur det där gick till när jag var liten.
 Kolla in denna underbara tandglugg från Axel i förskoleklassen!!! En riktigt gó kille!

tisdag 26 april 2011

SKOLENKÄTER GER NY INFORMATION

Skolenkäter ger ny information

Omslag till SIRIS
Skolenkäter som visar vad lärare, föräldrar och elever tycker om sin skola finns nu i Skolverkets databas SIRIS.
När Skolinspektionen granskar skolor skickas enkäter ut i förväg till pedagogisk personal, föräldrar och elever i årskurs 5, årskurs 9 och gymnasiets år 3. Frågorna i enkäten handlar om trygghet och studiero, rektors pedagogiska ledarskap, hur undervisningen fungerar och lärarnas förväntningar på eleverna.

Dessa enkäter blir till underlag för Skolinspektionens besök på en skola. Nu finns även skolenkäterna i Skolverkets databas SIRIS, där all statistik och alla dokument om en kommun eller skola finns tillgängligt.
- Svaren är anonyma för att det inte ska gå att identifiera någon som deltagit, säger Eva-Marie Befring, undervisningsråd på Skolverket.

Stöd för diskussion

I SIRIS kan man söka på sin specifika skola och se vilka uppgifter som framkommit i skolenkäten. Det går att använda som underlag inför ett byte av skola eller i en diskussion på skolan inför förändringar. 20 kommuner är med i en första omgång av skolenkäter som presenteras i SIRIS.
Sedan kommer det att fyllas på med flera skolor från andra kommuner. I SIRIS databas samlas materialet, tillsammans med uppgifter om till exempel skolors kvalitet.

I SIRIS finns även statistiska uppgifter om betyg och personalens behörighet.
- Det är bra att vi också får fram de mjuka indikatorernamsom kan handla om hur eleverna upplever undervisningen på skolan, säger Eva-Marie Befring.

Presentation i pdf-fil

Skolenkäten presenteras som ett dokument i form av en pdf-fil uppdelat i personal-, föräldra- och elevsvar. Här kan man gå in och hitta specifika uppgifter kring olika frågor som alla på skolan fått svara på.
- Det här är ett bra komplement till de uppgifter som finns i SIRIS. Tidigare fanns det statistikuppgifter men ingenting om vad elever tycker om skolan, säger Eva-Marie Befring.

Text: Anna Ström

SIRIS- kvalitet och resultat i skolan

Här finns: betyg, provresultat, personaltäthet, personalens behörighet, kostnader, Skolinspektionens inspektioner och skolenkäter. SIRIS kan användas för att kommuner och huvudmän som arbetar med kvalitetsutveckling på skolor ska se vad de behöver förbättra. Föräldrar kan få fram uppgifter om prov och elevsammansättning, exempelvis. Tidigare skickade skolorna in sina kvalitetsredovisningar men nu blir det systematiskt kvalitetsarbete istället.

måndag 25 april 2011

10 FÖRETEELSER SOM JAG SJÄLV VAR RÄDD FÖR I SKOLAN

1. ÄLDRE ELEVER
2. PLINTEN I GYMPASALEN
3. TOALETTERNA
4. DILLKÖTTET
5. TRÄSVARVEN
6. REKTORN
7. KOMMA FÖR SENT
8. SOLOSÅNG
9. OFFENTLIG UTSKÄLLNING
10. TAPPA TALLRIKEN ELLER GLASET I MATSALEN


söndag 24 april 2011

SÄG MÖSSA DET RÄCKER FÖR ATT GÅ I TAKET

Säg "mössa" och samtalet upphör 

Vad är skoldebattens motsvarighet till att dra naglarna över svarta tavlan? Utbildningsminister Jan Björklund vet. För en dryg månad sedan varnade han för att idéerna om elevers kunskapsletande på egen hand har gått för långt och att ”katederundervisningen” behöver få en renässans . Han satte själv begreppet inom citationstecken, men det hjälpte inte mycket (i den mån det nu var meningen). Snart kom klagokören i gång med högljudda varningar för forntidens råplugg och reaktionära klassrumstyranner.

Samma sorts kritik riktas nu mot Maciej Zaremba, som har granskat Skolsverige i fem stora och ytterst läsvärda reportage. Zaremba efterlyser en skola där lärarna har initiativet och bedriver undervisning i stället för att fungera som någon sorts coacher och hyggliga handledare. Han blir glad, ja närmast lycklig, när han kommer till klassrum där läraren har kunskap och kreativ kraft nog att utmana eleverna intellektuellt och får dem att lyfta sig, och han blir rent förtvivlad av håglöshet, uppgivenhet och av den feghet som kläs ut till respekt. Helhetsbilden är dyster.

Zaremba och Björklund är säkert oense i mycket, men det finns gemensamma nämnare. De tror på lärarna som ledargestalter. De värnar lärarnas ställning och självständighet. De gillar ämneskunskaper, och de tycker att skolan ska vara en arbetsplats där man följer regler och uppför sig ordentligt. Inte heller Zaremba har beröringsskräck för katedrar, och han blir upprörd när han får höra att lärare blivit utskällda av rektor för att de haft mage att kränka elever genom att be dem ta av sig mössan.
 
Det tycks vara något med själva orden. Ingen som läser Björklund eller Zaremba med öppet sinne kan hitta belägg för att de skulle lusta efter skräckvälde i skolan, men hos en rad skolpolitiker och delar av det pedagogiska etablissemanget tar samtalet helt enkelt slut när de hör ”kateder” och ”mössa”. Då ser de rött och kommunikationen upphör.

Man skulle kunna tänka sig att ilskan handlade om genuint olika syn på vad skolan ska göra:
Å ena sidan en idé om att skolan ska främja en lång rad värden, där kunskaper bara är ett enda bredvid alla de sociala och politiska.
Å andra sidan tanken att det självklart finns mycket som en ung människa bör lära sig på väg mot vuxenlivet, men att det verkar vettigt att inte lägga allt i knäet på just skolan utan låta denna koncentrera sig på vad man kan kalla skolkunskaper: Att kunna lösa matematiska problem, att ha ett stort ordförråd, att veta var vårt samhälle hör hemma i tid och rum, att kunna främmande språk och att ha en förståelse för grundläggande naturvetenskapliga samband.
 
Den underliga uppfattningen att det är gammalt och förlegat med kunskaper och färdigheter spelar en större roll än man skulle önska, men jag tycker ändå att den har blivit mindre vanlig. Argumenten för eleverna som ”forskare” och lärarna som handledare tycks mig allt oftare handla om att det är så man bäst främjar kunskap snarare än om att det är lärprocesserna istället för kunskaperna som är det viktiga.

Om jag har rätt har vi tagit ett stort första steg.
Som raskt bör följas av ett andra: Ta reda på hur det är!
Ställ skoldebatten på huvudet och börja tala om resultat först och organisationsformer sedan. Gör stärkta skolkunskaper till ett överordnat mål och låt de andra frågorna bli sekundära. Problembaserat lärande med ”forskning” eller satsning på katederundervisning? Ge oss mer av det som ökar kunskaperna mest. Friskolor i bolagsform? Om de leder till att eleverna lär sig, annars får kranen skruvas av.
Kommunala huvudmannaskapet kvar? Bara om resultaten förbättras rejält.
Utvärdering och uppföljning är vår nyckel till kunskap om skolan, men de förblir tyvärr sorgebarn. I stället grälas det om anslag, vinstutdelning och honnörsord. Hur många kommuner ägnar halva den energi åt skolans resultatutveckling som de ägnar åt skolbudgetarna?

Hur mycket kraft lägger vi på att värna bedömningssystemets integritet?
Minimalt, visar en skräckinjagande artikel av Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i Axess (3/2011). Betygen stiger medan kunskaperna sjunker. Skolorna lockar elever genom att sätta högre betyg än vad de nationella proven motiverar, och myndigheterna svarar på lamast möjliga sätt. Eleverna får betyg i stället för kunskap. Medborgarna får se Potemkinkulisser. Skattebetalarna blir blåsta. Lärarna får skämmas.

Programmet blir egentligen väldigt enkelt. Sätt skolkunskapen i högsätet. Se därefter till att vi har bästa möjliga kunskap om vem och vad som är gynnsammast för denna kunskap. Ge oss sedan mycket mer av det och mycket mindre av motsatsen.
 
PJ Anders Linder är politisk chefredaktör i SvD. 

lördag 23 april 2011

HÖGA BETYG I ENGELSKSPRÅKIG UNDERVISNING

Höga betyg i engelskspråkig undervisning

97 procent av eleverna i engelskspråkig undervisning i grundskolan blir behöriga till gymnasieskolan. Eleverna tycker att utbildningen är stimulerande, men påpekar att en del lärare har dåligt engelskt uttal. Det visar Skolverkets utvärdering av försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan.
Antalet skolor som bedriver delar av undervisningen på engelska är liten, endast ett 40-tal, varav lika många kommunala som fristående skolor. Under läsåret 2008/09 gick 9 400 grundskoleelever engelskspråkig undervisning, antingen på en skola med engelsk profil eller med en engelskspråkig inriktning. Majoriteten av eleverna som går på dessa skolor har svenska som modersmål.
Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten, som pågått sedan 2003, visar att eleverna har höga meritvärden när de går ut årskurs 9. Skillnaderna mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund är dessutom mindre än i ett nationellt genomsnitt.
- Elever med utländsk bakgrund får väldigt bra resultat. Till stor del beror det på att dessa elever liksom de svenska eleverna har engagerade föräldrar med hög utbildningsbakgrund, säger Hanna Österlund, projektledare för utvärderingen.
Andra faktorer bakom de goda resultaten är att eleverna är studiemotiverade, trivs med utbildningen och att de själva sökt sig till utbildningen.

Två typer av skolor

De skolor som har engelskspråkig undervisning har i utvärderingen delats in i två olika grupper, profilskolor samt tvåspråkiga skolor. De tvåspråkiga skolorna har i högre grad än profilskolorna rekryterat lärare som har engelska eller andra språk som modersmål.
Enligt förordningen om engelskspråkig undervisning ska hälften av undervisningen bedrivas på engelska och hälften på svenska.
- Skolorna har delat upp det på olika sätt, men i huvudsak är det de teoretiska ämnena som bedrivs på engelska, medan det i de praktiska ämnen är få skolor som undervisade på engelska, säger Hanna Österlund.

Engelska som andraspråk

Utvärderingen visar dock att det finns en stor variation mellan skolor vad det gäller lärarnas kunskap om andraspråksinlärning och språk och ämnesintegrering.
- Generellt sett verkar det som att det på de flesta skolor finns ett behov av att öka kunskapen om hur man integrerar språk och ämne, säger Hanna Österlund.
Hon menar att det finnas många paralleller mellan hur det är att undervisa elever som har svenska som andraspråk och att undervisa elever som har engelska som andraspråk.
Den kompetensutveckling som lärarna har fått handlar ofta om det svenska utbildningssystemet och i svenska språket för lärare med engelska som modersmål. Lärare med svenska som modersmål får ofta träning i engelska för ämneslärare.

Dåligt engelskt uttal

Utbildningen får många positiva omdömen av såväl lärare, elever och föräldrar.
- Elever och föräldrar framhåller att de valt utbildningen för att det är viktigt att ha med sig engelska i framtiden, för att läsa och arbeta utomlands, säger Hanna Österlund.
Eleverna i profilskolorna påpekar dock att en del lärare inte upplevs som tillräckligt bra på engelska, att de har dåligt uttal och att undervisningen därigenom blir långsam. En del elever upplever dessutom att för liten del av undervisningen bedrivs på engelska.
På de tvåspråkiga skolorna tycker eleverna tvärt om att de har lärare som inte kan svenska och därför inte kan förklara på svenska om det behövs.
- En del saker kanske eleverna vill ha återkopplat på svenska så de vet att de har förstått rätt, när läraren inte kan förklara på elevens modersmål blir de hänvisade till sina kamrater istället, säger Hanna Österlund.
Text: Auri Andersson

fredag 22 april 2011

BRA REKTORER OCH LÖNER TÄNDER LÄRARNA!

Bra rektorer och löner tänder lärarna!


I dagens DN läser jag om skolforskaren Lennart Grosin. Han har en hel del åsikter om skolan, och mycket av hans åsikter stämmer överens med den verklighet jag befinner mig i. Däremot ställer jag mig lite tveksam till hans påstående:
- Besvärliga elever är i allt väsentligt en produkt av en dålig skola. Rektorn och lärarna måste ompröva sitt sätt att arbeta.
Visst finns det korn av sanning i detta påstående, men riktigt så enkelt är det inte. Jag tycker att Grosin alltför mycket bortser från föräldrarnas betydelse. Föräldrar som inte vågar vara föräldrar, som inte ställer upp när vi ringer och rapporterar om sådant som eleven gjort, utan tar deras parti och försvarar det dåliga beteendet. Ofta handlar det om ensamma mammor som inte orkar ta strid mot sina tonårssöner. Man köper deras lögner för att få lugn och ro. Ibland finns det också ett inslag av kamp mellan två frånskilda föräldrar där man inte vågar stöta sig med sitt barn av rädsla för att det då kan föredra att bo hos den andra föräldern.

Men inte bara ensamma föräldrar sviker. Det finns även mycket, till det yttre, välmående familjer där barnen får som de vill. För att orka arbeta så mycket som man känner sig tvungen till för att ha råd med ny bil och nya köksskåp köper man barnens lojalitet med nya datorer, mopeder och andra prylar. Men man ställer inga motkrav på att barnen skall klara av skolan. Detta skulle kanske kräva att man själv la ner tid på att hjälpa till med läxorna, och hur skall man då hinna med sitt eget liv?

Alltså retade jag mig på det Grosin sa här ovan. Men när jag nämnde det för en kollega sa han:
- Men varför klarar de det i Finland då?
Och det gav mig en tankeställare. Kanske är det så att vi i skolan är alltför accepterande i vissa fall. Om vi var mer bestämda och ställde högre krav på eleverna kanske vi kunde uppnå bättre resultat. Fast jag tror ändå att föräldrarnas betydelse är större än många vill medge. Jag misstänker att lärarnas auktoritet i Finland är en annan.

Men Grosin har mycket klokt att komma med. Så säger han till exempel:
Rektorns huvudsakliga arbetsplats är lektionssalarna, för det är där det händer! Han eller hon ska vara närvarande i hela skolan och observera undervisningen.Huvuduppgiften är att stödja och uppmuntra lärarna och skapa goda förutsättningar för undervisningen. Om någons lektioner inte fungerar är det dags för åtgärder.

Just så är det! Rektorerna har hamnat i en roll där det är viktigare att skriva fina kvalitetsrapporter, jämställdhetsplaner och andra fina dokument som sätts in i någon pärm och redovisas för politikerna, än att ägna sig åt den dagliga verksamheten. Även om det nu inte i första hand är rektorernas fel att det är på det sättet, eftersom de har kraven på sig från sina chefer, så måste de våga säga ifrån. Men en bidragande orsak är att fel personer blir rektorer. I min kommun var det för tiotalet år sedan högsta mode att dagisfröknar skulle göras till rektorer över grundskolor, till och med högstadieskolor. Inget ont om dagisfröknar (jo, jag vet att de blir vansinniga om man kallar dem för det, men jag föredrar att kalla saker vid deras verkliga namn. Jag tror till exempel inte att städerskor blir lyckligare i sitt jobb av att heta lokalvårdare eller sanitetstekniker eller något liknande) men precis lika opassande som det vore att låta en läkare bli rektor tycker jag att det är att ha en dagisfröken.

Mycket riktigt gick de allra flesta av dessa rektorer in i väggen mycket snart och gav upp. En och annan blev kvar, och i vissa fall kanske det tydde på att personliga egenskaper gjorde att de kunde klara av sitt jobb. Men för att man skall kunna bidra med någonting i den dagliga verksamheten krävs att man har de rätta kunskaperna. Om vi har rektorer som har en gedigen erfarenhet av att vara lärare kan de också klara av att leda andra.

Ett annat problem är att många rektorer fått sina jobb pga de rätta åsikterna. Och dessa åsikter ligger oftast väldigt långt från Jan Björklunds. För att bli rektor skulle man anse att eleverna skulle söka sina egna kunskaper, och katederundervisning var ett ord som ansågs vara tio gånger värre än den värsta svordom.

Grosin har tankar om detta också:
I Sverige har allt fler lärare klivit ner från katedern och låtit eleverna forska fram sin kunskap på egen hand. Andelen sådan elevstyrd undervisning har under de senaste tio åren ökat från 25 till 50 procent i den svenska skolan, enligt Skolverket.Lennart Grosin gillar inte den trenden. Han anser att alldeles för många lärare sviker eleverna genom att abdikera som kunskapsförmedlare.- De svaga eleverna som har dåliga förkunskaper och saknar motivation lär sig nästan ingenting när de ska forska själva. Och de motiverade och ambitösa eleverna gör ibland ganska platta arbeten.

Detta är huvudet på spiken! Visst är det bra att eleverna lär sig att söka kunskap på egen hand, men detta får aldrig bli mer än en del av skolarbetet. Framför allt bör det också vara en fördjupningsuppgift för elever som snabbt och lätt klarat av grunderna. Lärarens uppgift är att förmedla kunskaper! Detta enkla påstående kunde nästan kosta en fem års lönehöjningar om det uttalades för några år sedan. Nu finns det mycket som talar för en omsvängning, och man börjar våga tala om det goda berättandet, till och med på den bastion för flumskolan som lärarhögskolan utgör.

Om detta skriver man även på svensklärarbloggen, och även om jag inte riktigt delar den bloggarens inställning till ordningsbetyg och tidigare betyg, så tycker jag att det var mycket välformulerade tankar som framför här.

Men för att lärare skall bli motiverade och orka kämpa, orka göra inspirerande lektioner och orka se alla elever krävs inte bara att vi får uppmuntrande tillrop av våra rektorer. Vi behöver också ha en anständig lön, och en arbetsbörda som inte oavbrutet ökar. Det stora sveket var när sossarna i samförstånd med Lärarförbundet, denna lärarfientliga organisation, sålde ut den statliga skolan till kommunpolitikerna. Det andra sveket var när även det något mer lärarvänliga LR sålde ut regleringen av undervisningstiden i utbyte mot småpengar. Nu väntar vi på att våra fackliga organisationer skall få den regering som lovat att satsa på skolan att visa att det inte bara handlar om tomma ord!