tisdag 30 april 2013

ATT VÄNDA PÅ SLÖJDUNDERVISNINGEN

Leif Blomqvist vänder på slöjdundervisningen. På sin blogg lägger han ut instruktionsfilmer och sparar på så sätt värdefull lektionstid. 
Uttryck

KÄLLA: LÄRARNAS NYHETER

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


måndag 29 april 2013

ROBOTAR IN I SKOLAN FÖR ATT STÖTTA ELEVER

I Göteborg ska roboten Nao lära sig hur man stöttar elever i klassrummet och reagerar på hur de mår. (webb tv) 
Ny Teknik

KÄLLA: NY TEKNIK

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


söndag 28 april 2013

ÄNNU MERA HATTIE

Skolans huvuduppgift är att alla elever lär sig, inte att alla elever undervisas, menar John Hattie. 
Forskning.se

KÄLLA: www.forskning.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER



lördag 27 april 2013

SKÖN NYHET - FLER SÖKER TILL LÄRARUTBILDNINGEN IGEN

Läraryrket blir allt mer attraktivt. Andelen studenter som sökte till en lärarutbildning som sitt förstahandsval är 15 procent högre i år jämfört med förra året. 
Lärarnas tidning

KÄLLA: LÄRARNAS TIDNING

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


fredag 26 april 2013

KRAVET PÅ IUP OCH SKRIFTLIGA OMDÖMEN REDUCERAS

Kraven på IUP reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs 1-5 och avskaffas helt i årskurs 6-9 enligt förslag från regeringen. 
Utbildningsdepartementet

KÄLLA: UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA VIDARE


torsdag 25 april 2013

EN TREDJEDEL GÅR TILL ELEVERNA

En tredjedel av grundskollärarnas arbetstid används till att undervisa eleverna. Det visar Skolverkets undersökning. 
Skolverket

KÄLLA: www.skolverket.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


onsdag 24 april 2013

TÄVLING OCH BOLLSPORT DOMINERAR I IDROTTSHALLEN

Tävling och bollsport dominerar i gymnastiksalen, trots att det inte överensstämmer med kursplanen. Åsa Liljekvists avhandling visar också att tävlingsdimensionen finns inbyggd i gymnastiksalarnas utformning. 
Skolporten

KÄLLA: www.skolporten.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT KOMMA VIDARE


tisdag 23 april 2013

måndag 22 april 2013

söndag 21 april 2013

VIKTIG DEMOKRATISK OMRÖSTNING NÄR KLASSEN SKALL BESTÄMMA LAGNAMN INFÖR KLASSBOLLEN



Helt plötsligt kom jag in i en synnerligen viktig demokratisk process då jag besökte år 1 klassrummet i veckan. Därinne pågick nämligen ett val. Klassen skulle bestämma vilket namn som klassbollslagen skulle ha i den traditionella fotbollsturneringen.
Hamburgarna, Stjärnorna och Gangnam Style blev de vinnande förslagen.  Lycka till i den kommande turneringen.

lördag 20 april 2013

SUDDIGT MEN UNDERBART FOTO


Kom in i år 4:a klassrummet och blev så imponerad. Ett sofistikerat sorl hördes och i luften kändes det att inlärning pågick. Alla elever satt med sina datorer och jobbade. Det kändes så mysigt och familjärt. Eleverna hade ett leende på sina läppar och arbetade med sina texter under stort engagemang. En munter syn för en rektor att hamna inför.

fredag 19 april 2013

SAMTALSMATTA - KAN DET VARA NÅGOT? TÄNK JAG TROR BESTÄMT DET!

Om vi vill veta hur barnen har det i skolan måste vi våga ställa fler frågor, anser läraren Linda Grann. Hon använder sig av samtalsmatta – ett strukturerat sätt att låta eleven komma till tals. 
Specialpedagogik

KÄLLA: LÄRARNAS NYHETER

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


onsdag 17 april 2013

SOCIALT UTSATTA OMRÅDEN SKALL FÅ MER I SKOLPENG - FÖRESLÅR BJÖRKLUND

Systemet med skolpeng kan göras om så att socialt utsatta områden med svaga skolresultat får mer pengar, föreslår Jan Björklund. 
Sveriges Television

KÄLLA: www.svt.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER


tisdag 16 april 2013

SÄCKHOPPNING PÅ RASTEN - EN RIKTIGT KUL RASTAKTIVITET





Säcklöpning eller säckhoppning är en traditionell stafettlek. Den går till så att två eller flera lag ställer upp sig vid kanten av en gräsplan och att deltagarna sedan, en och en i stafett, med fötterna i en jutesäck, ska ta sig runt en markering en bit ut på planen. Huvudsakligen används två olika tekninker - antingen jämfotahopp eller också försöker man springa i säcken. Fördelen med denna lek är att ingen brukar ha tränat på den och alla därför är lika dåliga, samt att ålder eller kroppsstorlek inte är utslagsgivande och barn och vuxna därför kan tävla tillsammans.

måndag 15 april 2013

LITE SENA PÅSKBILDER FRÅN ÅR 1






KÄLLA: www.wikipedia.se
Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Fram till 1969 präglades långfredagav att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesu korsfästelse. På senare tid har påskhögtiden, liksom julen, för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.

Påskkärring, även påskakäring, påskkäring och påskakärring, är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligttradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare.]. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskkort eller påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag. 

Påskris.
Påskris är kvistar, vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela Sverige. Dekorationerna bestod av färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull. Ibland är påskriset redan vid köp försett med färgade fjädrar (påskfjädrar), men fjädrar för dekoration av riset säljs även separat. Annat påskpynt som hängs i riset är målade urblåsta hönsägg.

Påskmat 


Ett påskbord med sill, lax, potatis, skinka etc.
Förr hörde ägg och kött till höjdpunkterna på påskbordet, eftersom det inte förekom under fasteperioden. Nu har fiskrätter som sillböckling,Janssons frestelse och lax vuxit sig allt starkare under påsk. Lammköttblev allt vanligare under 1900-talet. Påskmat varierar annars mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar. Till skillnad från julmaten är påskmaten "lättare" men kompletteras ofta med godsaker av marsipan utöver traditionen med godisfyllda påskägg.
Rätter från det klassiska smörgåsbordet (sill, knäckebrödost och brännvin) brukar också ingå i påskmaten.Påskmust är en dryck som förekommer under påsken. Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbordutan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

Påskgodis 

Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, en del av det hamnar i påskägg av papp eller plast och en del lämnas till påskkärringarna. Svenskarna beräknades påsken 2010 äta 6000 ton godis.

Påskbrasa  

Påskbrasa, även påskeld eller påskfyr, är en utomhusbrasa som vanligen tänds på påskaftonskvällen.
Påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet.
Att man tände påskeldar förr i tiden hänger inte samman med boskapsskötseln, såsom är fallet med valborgsmässoeldarna. Istället har den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.

Påsklov 

Påsklov kallas skollov vid påsk i länder med kristna traditioner. Påsklovet i Sverige brukar omfatta en vecka, antingen veckan innan påsk (stilla veckan) eller själva påskveckan.

Dagar i Stilla veckan