KRAV PÅ LÄRARBEHÖRIGHET / LÄRARLEGITIMATION

Krav på behörighet för lärarlegitimation

Införandet av lärarlegitimation innebär skärpta behörighetsregler för lärare och förskollärare. Linköpings kommun är färdiga med kartläggningen av lärarnas kompetens och har god överblick över fortbildningsbehovet.
- Det kan tyckas långt till 2015, men fortbildning av lärare tar tid och det gäller att ha marginal, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.

Den 1 juli i år kommer Skolverket att ta emot de första ansökningarna om lärarlegitimation för lärare och förskollärare. För att bli legitimerad lärare krävs en lärarexamen samt behörighet i de ämnen man undervisar i. Inför införandet av lärarlegitimationen behöver kommunerna därför kartlägga hur många lärare de har, vilken typ av pedagogisk högskoleexamen lärarna har och vilka ämnen de undervisar i.

- En kartläggning visar inom vilka ämnen det saknas behöriga lärare och var fortbildningsbehovet är störst, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket.

Fortbildning av lärare

De lärare som inte är behöriga får inte sätta betyg efter 2015. Lärarfortbildningen, Lärarlyftet II, är därför från och med hösten 2011 inriktad mot lärare som har examen men undervisar i ämnen de inte är behöriga i. Genom lärarlyftet kommer dessa lärare få en möjlighet att komplettera sin utbildning.

- Många lärare får idag undervisa i andra ämnen än sitt eget för att antalet timmar annars inte räcker för en heltidstjänst. Att dessa lärare nu kommer att kunna komplettera sin utbildning blir ett lyft för skolan, säger Pia-Lotta Sahlström.

Skolverket väntar nu på den behörighetsförordning som kommer tydliggöra hur många poäng som behövs för att få behörighet i ett ämne.

Ute i god tid

I Linköpings kommun är de klara med kartläggningen. Under nio månader har tre personer samlat in alla personalakter och grundligt gått igenom innehållet i alla anställda förskollärares och lärares examina.

- Flera kommuner har ringt och frågat hur vi har gjort, bland andra Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Tor Andersson, biträdande barn- och ungdomschef i Linköpings kommun.
Han tror att mindre kommuner planeringsmässigt ligger bättre till än större kommuner, eftersom kartläggningsarbetet går fortare där.

- I en stor kommun med cirka 3 000 anställda lärare och förskollärare tar det längre tid än man tror. Examensbevisen är inte heller alltid så lättolkade, säger Tor Andersson.

Många utan examen

Linköpings kartläggning visade bland annat att cirka 70 av 1 500 anställda lärare i grundskolan inte har hämtat ut sin examen. Lars Rejdnell, barn- och ungdomschef i Linköpings kommun, menar att dessa lärare har försatt sig i en onödig situation men att kommunen också har ett ansvar.

- Vi har hjälpt till att sätta dem i den situationen eftersom vi har anställt dem. Så därför känner vi som kommun ett ansvar för de här lärarna, säger Lars Rejdnell.
Han menar att dessa lärare är en prioriterad, grupp, så att de blir behöriga och kan sätta betyg.

- Men det kommer inte att bli helt lätt, för de här personernas inriktningar ser ut på väldigt olika sätt. Vi kan ju inte heller fortbilda alla på en gång så det kommer att krävas en del planering, säger Lars Rejdnell.

Mattelärare saknas

Linköping har påbörjat arbetet med attse över vilka ämnen lärarna undervisar i för att få en överblick över vilka områden som kommer att sakna lärare.
- Vi vet redan att vi kommer att sakna lärare i matematik och förmodligen i fysik och kemi, säger Tor Andersson.
För kommuner som inte har påbörjat sitt arbete rekommenderar Tor Andersson att tänka på tidsperspektivet. Fortbildningen av lärare kommer att behöva pågå samtidigt som en skolas verksamhet ska hålla en bra kvalitet.
- Därför går det inte att göra det här för intensivt för det kommer att drabba de elever som går i skolan under de här åren som vi håller på att göra den bättre, säger Tor Andersson.