måndag 28 februari 2011

PBS ARTIKEL - PROBLEM BASERAT LÄRANDE


Lust att lära - motivation


Lusten att lära är nära förknippad med motivation och god måluppfyllelse visar både forskning och lärgruppernas lärdomar.

Vad säger eleverna?

På en av de skolor som ingår i PBS-nätverket gjordes individuella intervjuer med 18 (slumpvis valda) elever i åk 7-9 med hjälp av föreställningskarta utifrån frågan "Vad kännertecknar din upplevelse av att vara elev på den här skolan?". Samtalen varade en timme och utan att frågan direkt handlade om lärande framförde eleverna många tankar om vad som bidrar till att de lär sig bra och trivs i skolan.

Alla kartorna sammanställdes och följande mönster trädde fram: Eleverna vill vara aktiva, de vill vara med och påverka och de vill att det ska vara intressant. De vill med andra ord vara medskapande vilket är en aktiv och ansvarstagande roll och de har även uppfattningar om hur de kan bli medskapande.

I en annan undersökning, en enkätundersökning där 1400 elever besvarade frågor om bl a lärande och undervisning och om relationer mellan elever och lärare, visade det sig att de tycker att de har goda relationer med lärarna och vet vad som förväntas av dem när det gäller de mål som samhället har ställt upp. De upplever sig däremkot inte i lika hög grad vara är medskapande i arbetet med den kunskap som de förväntas tillägna sig  - vare sig när det gäller planeringen av arbetet, uppföljningen av det och bedömningen av resultatet. Vad kan det bero på?
"Det är bättre att lära själv än att lärarna tänker och man får nöta in det."
  • få möjlighet att lösa problem själv
  • att själv upptäcka fel och sedan få möjlighet att rätta till dem
  • att få prova utan att andra lägger sig i
  • att få räkna ut saker själv
  • att få göra på sitt eget sätt
"Om fler lärare verkligen lyssnade på oss och försökte förstå oss, så skulle allt vara mycket lättare"
  • samtal om vad som kunde vara bättre/sämre
  • att veta "målen" och bli påmind
"Om fler elever får vara med och påverka skulle fler jobba mer och få bättre betyg. Det skulle bli roligare och eleverna skulle bli mer engagerade."
  • få vara med och påverka
  • att få välja varierad undervisning
  • lär mer om det är intressant
"Intressanta lektioner är viktigare än hur det ser ut i klassrummet men ett trivsamt klassrum är också bra."
  • roliga uppgifter är a och o
  • konstruera tävlingar teater
  • praktiskt arbete
  • laborera och experimentera 
Så här tänker elever i åk 7-9 om lärande:



 

Vad säger blivande lärare?

Hans-Åke Scherp frågade till ca 200 lärarstudenter vid Karlstads universitet under en föreläsning om lärande och undervisning. De svarade: Elever som är kritiskt tänkande, inte rädda för att ställa frågor, nyfikna, engagerade, att de tycker att lära är kul och att människor har samma värde. De nämnde inte kunskaper och på frågan varför de inte gjorde det svarade de: Om vi uppnår det här uppnår vi också kunskap!

Vad säger lärarna?

En av lärgrupperna har listat ett antal faktorer som de finner påverkar lusten att lära:
  • Saknar motiv för att lära i skolan
  • Sociala brister i det dagliga umgänget
  • Otrygghet
  • Brist på positiv uppmärksamhet
  • Grupptryck – roller att leva upp till
  • Svaga förkunskaper
  • Dåligt självförtroende

Vad säger forskningen?
Vad är  viktigt för att unga människor ska lära sig bra i skolan? Att lärare använder sig av ”morötter” och belönar elever med höga betyg trots att sådana strategier för att främja elevers lärande och studieprestationer kan ha negativa konsekvenser för deras välbefinnande i skolan? eller Att elever kan se meningen med vad de lär i skolan och kan använda sitt lärande för att leva det liv de själva värderar?

För vad kan rättfärdiga de år av ens liv som har spenderats på ointressanta eller oengagerande uppgifter och erfarenheter som kan ha varit smärtsamma? frågar sig Joanna Giota i  Det goda lärandet (2010)
"Motivation och förståelse är centrala för framgångsrikt lärande. Men den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.



söndag 27 februari 2011

NÄR BAMBA BLIR RESTAURANG

Bild: PETER GUSTAFSSON    VEGETARISKT. Monika Andersson lägger upp
 en portion vegetarisk soppa.

Här blir bamba restaurang

Efter 17 år på egna lunchrestaurangen hoppade paret Mats och Monika Andersson på utmaningen att laga mat på Fridaskolan.
– Jag har länge pratat om att försöka göra något med skol­maten, säger Mats.

Doften av nybakat tomatbröd känns hela vägen ut på lastbryggan. Inne i köket puttrar en mexikansk köttfärsgryta. Kocken Mats Andersson kastar i salt, basilika och andra kryddor i grytan. Han måttar aldrig och är inte rädd för att bjuda på välkryddad mat.
– Om de aldrig får prova hur ska de då lära sig?

Paret har egna barn som är 14, 18 och 19 år och har ofta diskuterat skolmat hemma.
– Då har jag sagt att jag skulle vilja prova att jobba i ”bamba” för att se vad jag kan göra, säger Mats.
Han gillar inte ordet bamba utan försöker jobba in restaurang.
– Barnen är våra kunder. Vi får aldrig glömma att vi jobbar i ett serviceyrke, säger Monika.

Hon färdigställer salladsbuffén till den första gruppen barn som kommer vid elva. En salladsbuffé som lätt slår dem man möter på de vanliga lunchrestaurangerna i Mölnlycke. Förutom basgrönsakerna finns där bland annat rädisor, svarta och gröna oliver, bönor, coleslaw, broccoli, ärtor, majs, ruccola.

Efter så många år på samma arbetsplats flyter samarbetet smidigt.
– Vi vet våra roller och behöver inte prata särskilt mycket med varandra i köket. Båda två vet ändå vad vi ska göra, säger Mats.

Tack vare bra planering kan de ta emot 280 lunchgäster varje dag.
– Jag tror att man är mer stresstålig när man haft egen restaurang, säger Monika.

Paret bor i Landvetter. Tidigare hade de restaurang i närheten av Partihallarna.
Mats och Monika är tacksamma över att de fick vara med från start när Fridaskolan öppnade i Mölnlycke. I början fanns ingen diskmaskin utan de diskade för hand och var bara två i köket.
– Vi fick full frihet och det var ett krav. Nu kan vi göra våra inköp från samma leverantörer som vi hade tidigare och styra själva. Jag gillar att vara engagerad när jag gör något.
De gör menyn själv varje vecka.
– Då kan vi passa på att köpa råvaror som det är en drive på, säger Monika.

De har fått ner kostnaden per portion till fem kronor. Lägger man till smör, sallad och andra tillbehör kommer det upp i åtta, men de har en budget på nästan tio kronor per portion.
Till soppan hade de nötfärs kvar i frysen. I deras miljötänk ingår att alla rester ska tas tillvara och att varorna ska vara så närproducerade som möjligt.
Nu har diskmaskinen kommit på plats och Fridaskolans restaurang har tagit in extra personal. Ett halvår efter starten är duon nöjd.
– Jag tycker att vi har lyckats. Jag trodde att det skulle bli tufft och är förvånad över att det gått så snabbt. Det har gått över förväntan, säger Mats.

De har satsat på husmanskost och har till och med serverat dillkött och fläsk med löksås.
– Men då gäller att vara med och sälja in maten till barnen. Dillkött kan ju se lite grått ut, men när de väl smakat gillade de flesta det. Jag tror att man vinner i längden på att ha en dialog och nu har de fattat att de vågar smaka på allt.
Han är alltid med ute i matsalen och presenterar maten.
– Jag försöker skapa en trevlig atmosfär i matsalen, säger Mats.

När de serverade köttsoppa klädde han ut sig till Emil (”jädrar vad maten gick åt”). Han har även haft sombrero och lösmustasch när det var tacobuffé.
Rekvisita har de fått låna av kryddleverantören. Andra gånger har elever och lärare hjälpt till att utsmycka restaurangen inför olika mattemadagar.

En annan filosofi är att laga allt från grunden. Det blir aldrig risgrynsgröt till lunch, bara till mellanmål. Mats och Monika har följt debatten om skolmaten och har sett de olika tv-program som följt kända kockars försök att förbättra skolmaten. Båda tycker att den utvecklats på senare år och gläds med Önnerödsskolan som kom med i kokboken för skolrestauranger.
– Jag serverar inte färdiga chicken nuggets eller fiskpanetter. Då ställer jag mig hellre och panerar och steker fisken själv, säger Mats.
De har fått bra respons från barn och föräldrar.
– Om det blir snack om att en skola har bra mat så blir det ju en marknadsföring. Om vi inte får några elever så har vi inget jobb kvar, säger Mats.

Till sommaren planerar han att köpa in oljefat och bjuda på grillfest.
– Jag tror att barnen känner att man bryr sig och det ger ett förtroende. Vi bygger upp något tillsammans. Barnen säger Mats och Monika till oss, inte bambatant, säger han.

lördag 26 februari 2011

ÄR DET DENNA KUNSKAP VI VILL SKICKA MED VÅRA ELEVER IN I FRAMTIDEN?

Alla dessa frågor har förekommit på svenska högstadieskolor vid prov. Hur många klarar du?
Inte speciellt många skulle jag tro. Om du däremot får chansen att använda Internet och leta dig fram blir förutsättningarna betydligt bättre.
De lärare som konstruerade dessa provfrågor gjorde säkert sitt bästa utifrån de premisser som gällde då, men idag är frågorna kvarlevor av en förlegad kunskapssyn! Frågorna är inte byggda på de mål som idag existerar i läroplanen.

Vid vilken temperatur har vatten densiteten 1 kg/dm3?

Vad kallades de två förnämsta ämbetsmännen i rom?

Vad är egentligen elektrisk ström?

Vilka åtta länder passerar Donau?

Då vi ansluter ett visst motstånd till ett batteri på 4,5V flyter det en ström på 2,24A genom motståndet. Rita en figur som visar kopplingen och beräkna sedan motståndets resistens.

Ange om de markerade orden är attribut eller adverbial i följande mening: ”Äntligen fick John sitt mjölkglas.”

Vilket år valdes Gustav Vasa till kung?

Vilka är de indo-europeiska språken?

Ange tre kännetecken på hackspettens tunga.

Hur mycket lutar jordaxeln?

Vad betyder ”ahimsa”?

Vad är det cortiska organet?

fredag 25 februari 2011

BLISS - ETT UNIVERSELLT BILDSPRÅK


Symbolerna för "man" och "kvinna" samt "son" och "dotter".
 
Bliss är ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder. En del symboler är bildlika (piktogram), andra är ideografiska (står för en idé), exempelvis siffror. Symbolerna är svarta linjebilder och presenteras på olikfärgad eller vit bakgrund för att visa vilken ordklass ordet tillhör.

Blissystemet innehåller grammatiska tecken och symboler som möjliggör bildandet av fullständiga meningar.

Speciellt för personer som saknar tal, ofta i förening med ett rörelsehinder, har blissymbolerna blivit ett alternativ eller ett komplement.

Blissanvändaren kommunicerar med sin omgivning genom att peka på en symbolkarta. Man pekar då med handen, en pannpinne, en lampa eller använder en dator med andra styrsätt. Den person som blissanvändaren talar med behöver inte veta vad symbolerna betyder utan kan utläsa vad symbolen betyder ovanför varje utpekad symbol.

torsdag 24 februari 2011

ANSTÄLLNINGSINTERVJUER - TRE KAFFEKOPPAR


Tänk bort alla dina gamla invanda bilder av hur en anställningsintervju går till. Tänk bort den tydliga maktfördelningen överläge - underläge, stramhet, förutbestämda frågeformulär, skrivbordsavstånd och positionerna ställa frågor - svara så intelligent som möjligt. 
På Fridaskolan i Trollhättan tänker vi lite annorlunda - vi tänker i tre kaffekoppar. Ytterligare en skön metafor för att på så sätt skapa en lite mer avslappnad känsla då man kommer till vår skola och ska söka arbete.
Kaffekopp 1: Vi känner på varandra. I en dialog för vi ett samtal där vi försöker utröna om vi är rätt för varandra. Den jobbsökande lämnar de dokument som han/hon tror kan vara lämpliga för den eventuella ansökningen. Båda parter ställer frågor och på så sätt skapar man ömsesidigt förtroende. Från Fridaskolans sida berättar vi om våra riktlinjer och vad vår skola står för. Det gäller att hela tiden vara nyfiken och verkligen lyssna in vad den jobbsökande säger och ställa frågor som skapar ett bra samtalsklimat. Ibland är vi två ledare som deltar för att på så sätt få dubbla perspektiv. Under hela samtalet ackompanjeras vi av varsin kaffekopp som gör samtalet mer trivsamt och inofficiellt. När vi skiljs åt har vi bestämt ett nytt datum och vi har skickat med lite Fridaskrifter för att han/hon skall kunna skaffa sig ännu mer information om den eventuella nya arbetsplatsen.

Kaffekopp 2: Vi tar varandra i näven och slår upp nya kaffekoppar. Vi känner ånyo på varandra och refererar till det förra samtalet. Dialogen fortsätter och några favoritfrågor från vår sida kan vara:
# Hur har du trivts på dina förra arbetsplatser?
# Vad skulle dina elever, elevernas föräldrar ( eller tidigare arbetskamrater ) säga om dig?
# Hur känner du efter att ha läst om Fridaskolan?
# Vilken fråga skulle du vilja att jag ställde till dig?
# Hur ska en dag ha sett ut för att du skulle gå hem riktigt nöjd?
# Hur brukar du agera eller reagera när elever inte gör som du tänkt?
Vid detta kaffekoppstillfälle har vi nästan alltid med några elever som guidar runt och ställer frågor till den sökande. Elevernas åsikter värderas mycket högt. Även facket deltar. Vi låter den jobbsökande få mycket tid att ställa egna frågor. Detta är en enastående metod för att få en god uppfattning av personen.

Kaffekopp 3: Om tycke kvarstår träffas vi och njuter av en tredje, rykande, svart kopp kaffe eller te för att prata allvar. Nu kommer villkor, förutsättningar och lön in i bilden. Vi försöker även ta med någon blivande arbetskamrat för att på detta vis få nya idéer till alla parter.

Denna kaffekoppsstrategi har genom åren visat sig vara både trevlig, effektiv och vägvinnande. Lite typiskt Frida!
Välkommen om det skulle dyka upp en tjänst!! Hoppas att du gillar kaffe!
















onsdag 23 februari 2011

SNABBKURS I KUNSKAPSSYN

10 bra frågor för en elev att svara på:

1. Åt vilket håll rinner floder?
2. Vilka jobb som fanns för 100 år sedan har försvunnit?
3. På vilka sätt har Egyptens ekonomi påverkats av oroligheterna där?
4. Varför flyttar människor in till städerna?
5. Varför regnar det?
6. Varför är ländernas gränser så raka i Afrika?
7. Hur kan det komma sig att det inte växer några träd på kalfjäll?
8. Vilken nytta kan getingar ha av att vara svart-gul randiga?
9. Vad hade Gustav den andre Adolf för sig nere i Tyskland då han dog?

10 mindre lärorika frågor att ställa till en elev ( om man nu inte spelar Trivial Pursuit förstås )

1. Vad heter floden som rinner ut i Falkenberg?
2. Vad heter huvudstaden i Marocko?
3. När dog Gustav den andre Adolf?
4. Hur lång är Transsibiriska järnvägen?
5. När var freden i Brömsebro?
6. Vilket är Blekinges landskapsdjur?
7. Vem upptäckte Australien?
8. Hur gammal blir en krokodil?
9. Vad hette Jesus lärljungar?
10. Vem har skrivit Skattkammarön?



tisdag 22 februari 2011

APELGREN & MANNHEIMER - HUMOR I MIN SMAK


 

Balanserad och sanslöst underhållande humor


Är det en ståuppkväll? En komedi? En föreläsning? En samtalskväll med två konferencierer?
Tja, det är inte lätt att sätta etikett på makarna Peter Apelgrens och Anna Mannheimers föreställning "Gift - ett livsfarligt ämne".
Den inleds med Peter Apelgrens dryge taxichaufför, som kommenterar Anna Mannheimer som bara röv och näsa. Hon kommer snart in och kontrar med att bildligen klä av sin man.
Jo, det är ett verbalt pingpongspel mellan de båda. Yster humor och mörka vrår ur detta deras scener ur ett äktenskap.

Det är bildvisningar från deras "släktingar" fotoalbum, raljanta slängar och galen humor.
Föreställningen spinner kring samma grepp som Peter Apelgrens julshower de senaste åren. Ett slags känsla av föreläsning, men med väldigt lösa boliner och med lite sånger inflikat sisådär emellan. Alltid med humorn upplagd för Peter Apelgren att spinna loss på.

Ja, Anna Mannheimer är den stringenta, ordningskvinnan i salen. Men hennes stramhet är bedräglig och alla som följt henne sedan "Morgonpasset" och "Rally" vet att det döljs en stor komiker bakom fasaden.
Den röda tråden är äktenskapet. I rubrikerna "Tips", "Karriär", "Gift", "Mat", "Bråk", "Sex", "Djur", "Barn" och "Äldre".
Heta ämnen som någon gång tas på största allvar, men oftast är det med en humor som är både sanslös och underhållande.   

Det finns alltså ett fundament i showen. Men också lika mycket improvisation. Och som alltid med Peter Apelgren kan det bli vansinnigt roligt. 


måndag 21 februari 2011

SPORTLOV - HAR SOM ALLT ANNAT EN HISTORIA

Sportlovet i Sverige har sitt ursprung i de så kallade kokslov som infördes 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna.

Sportlovet i Sverige varar i en vecka under februari eller mars, mellan vecka 7 och 12. På orter där lovet äger rum i februari kallas lovet även för februarilov. Normalt brukar de svenska kommunerna fördela sportlovet över en treveckorsperiod. I vissa kommuner förekommer flexibelt sportlov, då eleverna själva får välja vecka.

Sportlovets plats i kalendern bestäms delvis av när påsken infaller, eftersom skoleleverna vanligen har ett veckolångt lov i samband med påsk. Ett år då påsken infaller tidigt förläggs även sportlovet tidigt under året, för att sportlov och påsklov inte ska komma för tätt inpå varandra.

söndag 20 februari 2011

PÅ VÄG IN I SKOLANS VÄRLD

På väg in i skolans värld

Förskoleklassen är en bro mellan förskolan och skolan. Här ska sexåringarna bli förberedda och lära känna skolans värld i sin egen takt. På Munksundsskolan i Piteå handlar undervisningen mycket om att göra barnen självständiga.
- Barn som har fått en bra förberedelse i förskoleklassen får ett försprång i skolan.

Det menar Lars Berglund som är rektor på Munksundsskolan i Piteå. Under sina två år som rektor har han sett att en bra och fungerande förskoleklass är viktigt för hela skolan.
- De flesta av våra barn är väl förberedda för årskurs ett efter sitt år i förskoleklassen vilket underlättar för lärarna i grundskolan, säger Lars Berglund.
William leker med ett skepp i ett av flera lekfulla rum på 
Droppen.
William leker med ett skepp i ett av flera lekfulla rum på Droppen.

I förskoleklassen Droppen på Munksundsskolan går 16 barn. De har precis haft sin morgonsamling och är nu utspridda över hela lokalen. Några sitter stillsamt vid ett bord och fingervirkar medan andra leker inne i det nymålade rummet med dinosaurier på väggarna. Det är inte så mycket styrda aktiviteter under dagarna utan allt står framme så att barnen själva kan välja vad de vill göra.
Sara Ekman och Anette Lidman är båda förskollärare och har jobbat på Droppen i nästan tio år. De försöker alltid att vara lyhörda för barnens önskemål.
- Vi fungerar som ett bollplank som fångar upp barnens intressen, säger Sara Ekman.

Leken i fokus

- Jag kan inte välja, allt är roligt här, säger Elsa när hon får frågan om vad som är roligast att göra i förskoleklassen.
De andra barnen nickar instämmande och fortsätter sedan där de blev avbrutna i sin lek. Personalen på Droppen är eniga om att leken ska vara i fokus. Undervisningen i förskoleklass ska utgå från grundskolans läroplan men använda sig av förskolans pedagogik. Barnen möter det de känner igen från förskolan men även sådant som är nytt från grundskolan.
- Det har funnits perioder då vi märkt att undervisningen har blivit för skollik men då har vi försökt ändra på det, säger Sara. Vi vill använda leken för att träna barnen att bli självständiga och förberedda inför skolstarten.
Elsa visar förskolläraren Sara Ekman hur hon bygger ihop en 
leksak.
Elsa visar förskolläraren Sara Ekman hur hon bygger ihop en leksak.

Mycket tid ägnas åt att träna barnen att fungera i grupp. De pratar ofta om hur man bör bete sig mot andra och leker olika typer av lekar för att lära sig regler.
- Regellekar är viktigt för utvecklingen i den här åldern och det skapar även en
gruppkänsla, menar Anette.

Under höstterminen präglas undervisningen till största delen av lek. Senare på våren får dock barnen träna mer genom att få längre och lite mer avancerade uppgifter.
- Då får de öva att ta instruktioner och orka sitta stilla längre perioder vilket man måste kunna när man börjar skolan, säger Anette.

Läsa utan krav

I förskoleklassens undervisning ska lärarna möta barnen där de är genom att stötta och uppmuntra, men det ställs inga formella krav på att de ska ha nått en viss nivå. Vad som är viktig kunskap för en sexåring behöver inte vara detsamma som traditionellt förknippas med att börja skolan, det vill säga läsa och skriva. På Droppen kan det i stället handla om att lära sig att lyssna när andra pratar eller att stå i kö och vänta på sin tur.
Före lunch samlas barnen i en "blomma" och får reda på 
vilken mat som serveras i matsalen.
Före lunch samlas barnen i en "blomma" och får reda på vilken mat som serveras i matsalen.
- Vårt uppdrag är inte att lära dem läsa, säger Sara. Dessutom är det grundskolans lärare som har den kompetensen. Vi vill förbereda barnen för att börja skolan genom att göra dem trygga och självständiga.

Läsning är ändå en central del av verksamheten på Droppen. Böcker står alltid framme på många ställen och personalen jobbar aktivt med att utveckla barnens språk. På morgonsamlingen får de ofta lära sig ramsor på rim eller andra ordlekar. De läser även böcker för barnen varje dag.
- Vi vill stimulera alla barn att läsa, vilken nivå de än befinner sig på, säger Anette. De barn som redan kan läsa låter vi ofta läsa för andra.

Barnen bestämmer

Personalen arbetar ständigt med att innemiljön ska inspirera till lek. Lokalen kan se helt annorlunda ut från en vecka till en annan. Om en yta står tom rådfrågar de barnen och tipsen brukar strömma in. Anette och Sara har precis fått i ordning en koja i ett av hörnen med både nät i taket och facklor på väggarna. Sedan två år tillbaka inspireras undervisningen på Droppen av Reggio Emilia-pedagogik som bland annat handlar om att miljön ska vara tillgänglig och stimulera till lek, samarbete och skapande.
- Barnen får alltid vara med och bestämma och vi är noga med att lokalen ska vara anpassad för barn och skilja sig från deras hemmiljö, säger Anette.
Nästan allt som barnen gör dokumenteras i form av foton. Antingen fotograferar personalen eller så gör barnen det själva.
- Det gör vi dels för att visa föräldrarna men också för att barnen på det sättet får bekräftelse, säger Sara.

Ont om tid

Anette Lidman och Sara Ekman trivs med att undervisa i förskoleklassen för att det är en rolig och komplicerad ålder med många funderingar. Men det finns även svårigheter. En nackdel som båda ser är att de bara får ha barnen i ett år och det är en kort tid för att hinna förbereda dem på ett så bra sätt som möjligt.
- Det hade varit enklare om vi kunde planera mer än ett år i taget, menar Sara. Vårt arbetssätt med Reggio Emilia handlar också mycket om stimulera varje barns utveckling och det är ibland svårt när barnen försvinner så snabbt från oss.

Redo att börja skolan

Det är dags för lunchrast ute på skolgården. Att få gå på rast är 
något nytt för förskoleklassbarnen.
Det är dags för lunchrast ute på skolgården. Att få gå på rast är något nytt för förskoleklassbarnen.
Men varför behövs förskoleklassen? Kan inte barnen gå i förskola fram tills de börjar skolan? Rektor Lars Berglund tycker att förskoleklassen har en viktig roll, inte minst för de barn som inte har gått i förskola. Dessutom får grundskollärarna mycket information om varje barn från lärarna i förskoleklassen. Anette och Sara menar också att förskoleklassen är viktig eftersom barnen blir inkörda i systemet och får lära sig mer skollika rutiner än på förskolan, till exempel att gå på rast och att ta sin egen mat i matsalen. Det underlättar övergången till årskurs ett.
- För barnen är det en stor sak att lämna förskolan och börja i förskoleklassen, säger Sara. Det är spännande för att det är annorlunda, men de får ändå vara barn ett år till och ägna dagarna åt lek.


Faktaruta

  • Förskoleklassen infördes 1998 och är en frivillig skolform för sexåringar.
  • Syftet är att förbereda barn för att börja skolan.
  • Alla barn ska erbjudas plats i förskoleklass från och med höstterminen det år de fyller 6 år och till dess de börjar årskurs ett.
  • Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar om året och vara avgiftsfri.

lördag 19 februari 2011

KAJ POLLAK - HUSGUD

Ni måste läsa boken " Att välja glädje "

Några Kay Pollak ord:

Tänk om det är sant att...

De bilder jag har av mig själv ser jag till bli sanna.
  
Jag skapar händelser i mitt liv som stöder mina egna inre övertygelser.
  
Affirmera därför ofta detta:
- Jag har en enorm potential
- Jag är värdefull, viktig och unik.
- Jag är varje dag värd att känna glädje och kärlek.
- Jag har all rätt att känna mig lycklig.
- Jag har allt jag behöver för att glädjas här och nu.
- Jag är öppen, fri,glad och lyssnande och helt utan försvar i möten med andra människor.
- Jag är generös, givande och uppmuntrande när jag umgås med andra människor.
- Jag visar lätt och självklart hela min kraft och storhet i möten med andra människor.
- Jag kommunicerar alltid på ett klart och tydligt sätt.
- Jag är trygg, lugn, stark och fylld av tillförsikt.
- Jag förtjänar det allra bästa.

Mina tankar är skapande

Ett spännande faktum:
  
Varje tanke och fantasi jag har
påverkar min kropp rent fysiskt.

Medicinska undersökningar visar hur tankar och fantasier påverkar salivproduktion, puls, muskelspänning, blodsockernivå, mag- och tarmaktivitet, blodtryck och andning osv.
  
Om jag dag efter dag fokuserar på en tragisk händelse påverkar det mig fysiologiskt på ett sätt. Tänker jag dagligen istället på en händelse som är glädjerik och härlig, påverkar det min kropp på ett helt annat sätt. Jag påverkar mig själv genom de tankar jag väljer att tänka.
  
Mina tankar är skapande.
  
Också de ord jag använder om mig själv är betydelsefulla. Det vi säger eller tänker om oss själva i form av ord bearbetas av vår hjärna och blir till bilder i högra hjärnhalvan. Bilderna lagras i vårt undermedvetna. (Vårt undermedvetna arbetar med just bilder.)
Alla bilder vi bär i vårt undermedvetna påverkar och styr oss.
Säger vi t ex ofta "Jag kan inte...jag duger inte" så påverkar det vår hälsa och vår förmåga negativt.
  
Ord, tankar, bilder och fantasier jag har om mig själv har fysiologiska effekter i min kropp.
  
Det hoppfulla är att vi medvetet kan välja att tänka tankar som påverkar oss på ett gott sätt. Vi kan till och med medvetet välja tankar som motverkar gamla negativa inre bilder.
  
Det är inte bara hoppfullt att det är så. Det är fantastiskt!
  
Läs stilla:
  
Jag kan förändra de inre bilder jag har av mig själv.
  
Jag ensam väljer mina tankar om mig själv.
  
Det är på tankens nivå all förändring startar.
  
  
Vad jag tänker om mig själv och hur jag ser på mig själv har betydelse. Jag är i den meningen skaparen av mig själv.




   

fredag 18 februari 2011

FRIDASKOLANS KABARÉ - EN MÅLSTYRD HÖJDARE!!




Så var man då sådär alldeles barnsligt glad och sprittig till kropp och själ igen. Jag har nämligen varit på kabaré igen. För vilken gång i ordningen vet jag inte, men det är lika kul varje gång.
Det är nästan så att man håller med den förre OS generalen Samaranch som alltid sa att detta var de bästa olympiska spelen någonsin i sina avslutningstal. Men, varje gång som jag bevistat en kabaré så blir jag imponerad och glad.

På Fridaskolan är det nämligen eleverna som står för hela härligheten. De ansvarar för regi, idéer, manus, muik, värdskapet, det tekniska, sångerna, danserna, rekvisitan och alla framträdanden. Inga vuxna så långt ögat når. Jovisst finns de där, men de spelar en osynlig och i högsta grad stöttande roll bakom kulisserna. De sporrar, lockar ur eleverna det där lilla extra och kommer med berömmande tillrop. Men, det är ungdomarna som presterar på scenen.

Denna kväll var det år 6 och år 8 som stod för showen. Trollywoodfruar var rubriken och kabarén innehöll en musik och dansresa från 50 tal till nutid. Bra fart, riktigt starka dansnummer, modiga solosångsprestationer, bra manus och ett band som inte gick av för hackor. En riktigt trevlig kabarékväll med två välfyllda salonger på Hebeteatern - Folkets Hus.

Bakom det vi såg med ögonen finns, ej att förglömma, en rad uppnådda kunskapsmål. Framförallt inom musik och idrott, Dessutom skapar ett kabaréarbete en oerhört hög grad av samhörighet inom grupperna. Man gör något tillsammans och man får gemensamma minnen. Sist, men inte minst, så genererar en dylik föreställning en massa mod. Det är modigt att dansa inför hundratals i publiken och det ger självförtroende för en lång tid framöver. Kanske hela livet!!?
video video