Lennart Grosin på Stockholms Universitet har i många år forskat kring varför vissa skolor är bättre än andra, vilka faktorer som styr effektivitet.
”När det gäller skolans sociala roll och de frågor som ytligt brukar betecknas som ‘ordning och reda’ är jag däremot kritisk. Forskningen om effektiva skolor visar tydligt att det är nödvändigt att de vuxna i skolan verkligen bryr sig om samt respekterar och möter eleverna på ett mänskligt plan.”
”För att en skola skall bli effektiv i vår tid måste rektor och lärare skapa en syntes mellan pluggskolan och omsorgsskolan. Det skulle underlätta för skolorna om politikerna skapade förutsättningar för en sådan pedagogisk förnyelse.”
FORSKNINGSRESULTATEN
Det finns skillnader mellan skolor med avseende på elevers prestationer, sociala anpassning, självkänsla och attityder som inte kan förklaras av deras sociala bakgrund, tidigare kunskaper eller skickligheten hos deras lärare. Allt tyder på att den enskilda skolan spelar en avsevärd roll för prestationsnivån för samtliga elever även sedan man tagit hänsyn till elevernas förkunskaper.
Skoleffekter finns inte bara när det gäller baskunskaper och färdigheter utan också när det gäller mer kreativa resultatvariabler samt elevernas trivsel, självkänsla och attityder
Hittills har forskningen kunnat påvisa ett antal egenskaper och handlingsmönster som utmärker det pedagogiska och sociala klimatet i effektiva skolor: • ett tydligt, visionärt, kraftfullt och pedagogiskt ledarskap från rektors sida som prioriterar skolans kunskapsmål och tar ansvar för undervisningskvalitén i skolan
• utvecklat samarbete mellan skolledning och lärare och mellan lärarna sinsemellan om mål och innehåll i undervisning och fostran;
• höga förväntningar på elevernas resultat och anpassning med utgångspunkt från att alla kan nå målen och att skolans och undervisningens kvalitet är avgörande för om de gör det, inte deras sociala eller ännu mindre deras etniska bakgrund;
• uppmuntran för bra arbete;
• utvärdering av kunskaper och elevernas sociala anpassning;
• gemensamma sociala spelregler samt ordning och reda utan förtryck;
• positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på ömsesidig respekt och ett elevfokuserat förhållningssätt för att tillgodose elevernas mänskliga och sociala behov i skolan.
• lärarna uppträder som förebilder och auktoriteter
Det pedagogiska och sociala klimatet i en skola utgörs dock inte främst av ett antal tumregler och handlingsmönster. Det handlar snarare om djupt liggande värderingar och förhållningssätt hos skolledning och lärare om vad skolan är till för, vilken roll den kan och bör spela i barns och ungdomars utveckling och hur relationerna mellan lärare och barn och ungdomar bör utformas.
Ni känner säkert igen en hel del av dessa rader från våra Fridariktlinjer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar