HUR FÅR VI DEM ATT LÄRA SIG DET VI TÄNKT?

Hur får vi dem att lära sig det vi tänkt?

- Det kan låta lite kaxigt, säger fil. dr. Ulla Runesson, men jag tror faktiskt att det här kan åstadkomma något stort med svensk skola. Ulla har tagit sig till Stockholm för att på Skolportens tredje kvartalsurval berätta lite mer om forskningsprojektet Lärandets pedagogik, som är ett samarbete mellan högskolan i Kristianstad och Göteborgs universitet, finansierat av utbildningsvetenskapliga kommittén. Projektet leds av fil. dr. Mona Holmqvist och har flertalet medlemmar, bland dem även professor Ference Marton. Men vad går projektet egentligen ut på?

- Min forskningsfråga var initialt ”Varför lär dem sig inte de vi har tänkt”, men det lät så negativt så jag ändrade det till ”Hur får vi dem att lära sig det vi tänkt?”. Jag har 17 år som lärare i grundskolan bakom mig, och när jag blev antagen till forskarutbildningen så hade jag ett specifikt intresse: att undersöka HUR man åstadkommer en undervisning som gör att eleverna lär sig. Learning Studies är det svenska svaret på den Japanska modellen Lesson Study – men i vårt fall står lärandet, inte lektionen, i fokus. Det speciella med Learning Studies är egentligen att lärarna själva står för grundforskningen: tanken är, något förenklat, att lärarna gemensamt i arbetslaget ska planera och utvärdera sin undervisning, för att eleverna ska kunna dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. - Det som länge stått i fokus i samtalet om hur vi skall förbättra undervisningen har varit organisation, metoder, medier, studieplaner och lärarroller. Men vad gör egentligen skillnad för elevens möjlighet att lära? Ulla berättar att när hon började forska var svensk skola som mest upptagen med att fundera på var katedern skulle stå. Det fanns trevliga, kunniga lärare i vartenda klassrum hon besökte – men trots att klassrum, undervisningsmaterial och upplägg var lika, så lärde sig eleverna inte samma saker. - Det medförde att jag gick in på djupet och studerade fem lärare som specifikt undervisade i bråk och procent. De gjorde i stort sett samma sak på lektionen, och hade samma lärobok. Jag försökte få fram VAD de gjorde med innehållet – hur framställde dem det? Det visade sig att sättet läraren behandlar innehållet på skapar olika möjligheter till lärande. Det i sin tur ledde till ett nytt fokus i diskussionen om vad som är avgörande för elevernas lärande – nu började vi inse att det handlade om innehållets behandling. Jag säger inte att det som stod i fokus tidigare var oväsentligt, men hur vi behandlar innehållet är kritiskt för elevens möjligheter till lärande. Och det har fallit i skymundan. Ulla pratar om två aspekter som är centrala i Learning Studies. Dels måste lärarna anstränga sig för att hitta de kritiska aspekterna: vilket är, som en lärare uttryckte det, ”det som krånglar till det för eleverna”. En kritisk aspekt är vad eleven måste få syn på, för att verkligen ha förstått något – det är avgörande för deras lärande. För få syn på den kritiska aspekten måste det finnas variation: för att veta vad en vinkel är, måste du också veta vad en vinkel INTE är. Ett exempel, säger Ulla, är när några lärare stötte på problem med att lära sina elever klockan. Vissa klockslag orsakade hela tiden svårigheter, som fem i halv sju eller tjugo över fem. Efter den första lektionen kunde eleverna MINDRE om klockan än tidigare, vilket läraren försökte lösa med att ge dem fler klockor att arbeta med, för att på så sätt aktivera eleverna. Det gav inget resultat. Efter flera olika försök valde läraren slutligen att plocka bort minutvisaren – vilket ledde till att eleverna fick syn på timvisarens funktion - och förstod. En typisk kritisk aspekt, således. - Undervisningen förbättras om vi kan komma åt vad som krävs för att lära sig något på ett speciellt sätt, och vilka de avgörande aspekterna i innehållet är. Det kan vi göra genom att använda oss av Learning Studies. Förenklat innebär en Learning Study att lärarna (organiserade i ämneslag) först kommer överens om ett lärandeobjekt, något de vill att eleverna ska kunna (till exempel att behärska decimaltal). Därefter görs förtester på eleverna, för att bedöma deras kunskapsnivå. Sedan sätter sig lärarna i ämneslaget och diskuterar hur de ska angripa undervisningen. Vilka är de kritiska aspekterna – vad kan bli krångligt och vad krävs för att eleverna ska förstå innehållet? En lärare håller sedan i den första lektionen, som videofilmas. Eftertester genomförs, och därefter går lärarna igenom resultatet och den videofilmade lektionen. Slutsatserna från utvärderingen används av en ny lärare, som undervisar en ny grupp elever (vars förkunskaper också har testats), och nya eftertester genomförs. Resultaten utvärderas återigen, och en ny lärare undervisar sedan en ny grupp elever i enlighet med vad som framkommit. Resultatet för elevernas lärande var påtaglig: - Det handlar inte bara om att fler elever har lärt sig något de inte förstod tidigare, utan resultaten visar även på en positiv förändring på lång sikt: eleverna fortsätter att lära sig även bortom lärandetillfället! Det intressanta är också att de allra svagaste eleverna är de som tjänar mest på Learning Studies. Varför det är så vet vi inte riktigt än, men det kan bero på att vi börjar med svårigheterna och synliggör dem direkt i undervisningen. Det viktiga med Learning Studies är att man gör något på ett systematiskt sätt, menar Ulla. Metoden har en cirkelgång som följs, och som syftar till att höja lärares professionalitet – det är det HÄR som lärarna ska vara bra på, säger hon: - Man kan betrakta det som utveckling av en ämnesteoretisk kompetens, som ämnesdidaktik, som pedagogik, som allmändidaktik… oavsett vad, så är det ett eftersatt område i undervisningen. Vi har helt enkelt fokuserat för mycket på annat. Eleverna kan inte själva hitta den variationen som krävs för att se den kritiska aspekten. Även små, subtila förändringar i undervisningen gav stora resultat i våra undersökningar. Kärnan i Learning Studies är ju den kollektiva kunskapsbildning som sker när lärarna delar med sig av sin kunskap och erfarenhet till varandra. Man drar nytta av varandra för att få syn på någonting som man inte har sett förut i sin egen undervisning. Att bara sätta sig ner och planera på sin egen kammare förändrar ingenting, det blir bara ”more of the same”, och lösningen ligger inte där. Ofta handlar det om att man tar saker för givet som man inte borde ta för givet. Vi ser inte att eleverna kan uppfatta saker på ett annat sätt, vi uppfattar som lärare inte längre de här svårigheterna. Det är ett gediget detektivarbete att hitta det som orsakar svårigheter och ”knäcka” koden, det har många lärare lyckas göra på egen hand under en lång tid, men jag tror tyvärr inte att det finns tid för det i dagens skola. Ulla menar att det Learning Studies verkligen fångar, är lärarnas yrkeskunnande. Hon berättar att en rektor vid en japansk skola som använde sig av Lesson Studies hade fått beröm för en av lärarnas lektioner. Istället för att säga, ”ja, det är en av våra bästa lärare” konstaterar han nöjt att ”det är en av våra bästa lektioner”. På samma sätt som en Lesson Study, gör Learning Studies den enskildes kunskap till allas – som dessutom görs explicit och dokumenterad. - Det är faktiskt så att fyra av de lärare som arbetat med Learning Studies i vårt projekt får åka till Hong Kong om några dagar, och där redovisa sitt sätt att arbeta. De är nu del av ett internationellt nätverk, där man delar med sig av sina erfarenheter på en ännu högre nivå. Learning Studies är i många stycken något alldeles nytt och unikt i svensk skola, vilket det inte borde vara, säger Ulla: - Hela den senmoderna skolan är en del i demokratibygget av den likställda människan. Det var ju huvudsyftet i skolprojektet, något som växte fram som en motreaktion till den gamla kunskapsskolan. Konsekvensen blev en form av tudelning mellan kunskapsskolan och fostransskolan, och mellan dem finns en hel del motsättningar. Den förenklade bild av ”antingen - eller” som har präglat den svenska skoldebatten, har varit till förfång för vår skolutveckling. Det är helt klart att vi har släppt ut barnet med badvattnet. Men nu kommer motreaktionen, och jag tror att det är en orsak till att Learning Studies har varit så enormt uppskattat när jag har varit ute och pratat om det. De lärare jag har pratat med beskriver det som en ”före och efter” känsla. Nu behöver Learning Studies få grogrund och börja växa nerifrån. Vi ska inte bara släppa ut fåglarna och säga ”börja nu”, menar Ulla, utan måste också fundera på hur det här kan implementeras på ett bra sätt. Utbildning, material och infrastruktur krävs för att lärarna inte ska bli isolerade öar. - Learning studies ger dig inga mallar som talar om för dig precis hur du ska göra, utan det är ett systematiskt sätt att arbeta. Men jag tror, lite kaxigt sådär, att det verkligen KAN förändra den svenska skolan.