FLICKORS BETYG HÖJS MEST

Pojkar får väsentligt lägre slutbetyg än flickor i matematik, svenska och engelska i förhållande till vad de presterat på nationella proven. Det visar en ny statistisk undersökning som spänner över nästan tio år.

Flickor har högre betyg i alla ämnen förutom idrott. För att undersöka skillnaderna har Maria Nycander, gymnasielärare och forskare i naturvetenskap på Uppsala universitet, granskat och jämfört resultaten i svenska, matematik och engelska på nationella proven i årskurs 9 med elevernas slutbetyg.
Resultatet visar att pojkarna har fått betydligt lägre betyg i förhållande till sina resultat på nationella proven än flickorna. Det gäller under alla år sedan 1998 i alla tre ämnena.

 

Ett genomsnitt för alla år och alla tre ämnen visar att andelen flickor som får höjt betyg jämfört med resultatet på nationella provet är tio procent medan bara en procent av pojkarna fick höjda betyg.

I nationella proven i matematik har pojkar och flickor i stort sett samma resultat, ändå fick flickorna högre betyg än pojkarna. I svenska och engelska proven har flickorna bättre resultat än pojkarna, men flickornas övertag när det gäller slutbetyg är ännu större.

I de stora nationella studierna Pisa och Timms som gjordes år 2000 och år 2003 presterade svenska pojkar bättre än svenska flickor i matematik, "naturvetenskapligt kunnande" samt fysik, kemi, geovetenskap och miljökunskap.
Ändå har pojkarna lägre betyg i alla naturvetenskapliga ämnen.
- Detta är otvetydiga fakta som tyder på att pojkar blir styvmoderligt behandlade. Denna undersökning antyder att en stor del av skillnaderna mellan pojkar och flickor beror på orättvist satta betyg. Ändrar vi inte på detta så kanske de tappar intresset och vänder skolan ryggen, säger Maria Nycander.

Maria Nycander hävdar att de internationella studierna är de mest objektiva, eftersom man eftersträvar jämförbarhet mellan olika länder och rättningen sker centralt av specialutbildad personal. Det sker en strikt poängsättning av svaren.
Därefter kommer de nationella proven, men där rättar ofta lärarna själva sina elevers prov och frågorna snarare betygsätts än poängsätts och direktiven lämnar det öppet för viss godtycklighet. Det mest subjektiva blir därefter läraren som bedömer sina elever utifrån betygskriterier som är relativt vagt formulerade.

Resultaten antyder att redan konstruktionen av provet, i synnerhet i svenska, kan gynna flickor.
Maria Nycander lyfter också fram några tänkbara förklaringar till skillnaderna utifrån andra forskningsrapporter:
*Flickors bättre klassrumsuppförande, även om Skolverket betonar att "närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete med mera inte ska vara en grund för betygsättningen".
*Lärarna kompenserar vid betygsättning medvetet eller omedvetet det förtryck och den orättvisa flickor sägs erfara genom att pojkar dominerar och "tar plats i klassrummet".
*De flesta lärare är kvinnor och att de kanske tenderar att värdera den högre som liknar en själv.

Läroplanen anses i dag också ha blivit mer kommunikativ.
I exempelvis ämnet teknik har regeringen slagit fast att teknikundervisningen ska stimunera eleverna, och då framför allt flickornas intresse för teknik och naturvetenskap. Vilket lett till att kursplanen i teknik bland annat tar hänsyn till om eleven har förmåga att "identifiera teknikens estetiska och sociala aspekter".
- Det förtjänar att påpekas att några likande strävanden inte gjorts att pojkanpassa till exempel ämnet hemkunskap, säger Maria Nycander.