Svenskar allt mer välutbildade
Under de senaste tio åren har andelen personer med en högskoleutbildning ökat kraftigt. Var tredje svensk i åldern 25—64 år har en examen från högskolan. Det placerar Sverige något över genomsnittet jämfört med övriga OECD-länder.
Idag publicerar Högskoleverket sin årsrapport som sammanfattar vad som har hänt det senaste året inom högskolan, inom en mängd olika områden. Rapporten visar även vilka långsiktiga trender man ser, samt jämför Sverige i ett internationellt perspektiv. Ordet rekord sammanfattar högskoleåret 2010 — bland annat var det fler studenter än någonsin tidigare och högskolorna redovisade rekordstora ekonomiska överskott.
Under 2009/10 tog nästan 52 000 personer ut en examen på grundnivå eller avancerad nivå, vilket är 50 procent fler än för tio år sedan. Av årskullen född 1975 har 27 procent tagit ut en minst treårig examen vid 35 års ålder — 15 procentenheter mer än årskullen född 1965. Befolkningens utbildningsnivå har alltså ökat stort. Tittar man på hela befolkningen i åldrarna 25— 64 år har 32 procent en högskoleutbildning, vilket är något högre än genomsnittet jämfört med övriga OECD-länder. Ryssland, Kanada, Israel, Japan, USA och Nya Zeeland har den högsta andelen högskoleutbildade, 40 procent eller mer. Lägst ligger Slovakien, Tjeckien, Italien, Portugal, Turkiet och Brasilien, 15 procent eller mindre. Bland de nordiska länderna ligger Finland, Norge och Danmark något högre än Sverige. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är det fortfarande stora skillnader när det gäller studenternas bakgrund. Personer med utländsk bakgrund eller med lågutbildade föräldrar är klart underrepresenterade i högskolan.
Högskoleutbildade flyttar till storstäderna
Genom att jämföra var de examinerade var folkbokförda året innan de började studera med deras bostadsort två år efter examen ser man hur studenterna har flyttat. Nyutexaminerade bosätter sig gärna i storstadsregionerna efter studierna medan övriga regioner har betydligt svårare att behålla sina studenter. Det är bara Stockholms, Uppsala, Skåne och Västra Götalands län som hade fler nya akademiker boende i länet två år efter examen än som hade rekryterats från respektive län. Alla andra län har drabbats av så kallad "brain drain" — de tappar sina nyutexaminerade studenter till storstadslänen.
Se mer i tabellen med statistik per län.
Sverige något över genomsnittet
Under 2009/10 tog nästan 52 000 personer ut en examen på grundnivå eller avancerad nivå, vilket är 50 procent fler än för tio år sedan. Av årskullen född 1975 har 27 procent tagit ut en minst treårig examen vid 35 års ålder — 15 procentenheter mer än årskullen född 1965. Befolkningens utbildningsnivå har alltså ökat stort. Tittar man på hela befolkningen i åldrarna 25— 64 år har 32 procent en högskoleutbildning, vilket är något högre än genomsnittet jämfört med övriga OECD-länder. Ryssland, Kanada, Israel, Japan, USA och Nya Zeeland har den högsta andelen högskoleutbildade, 40 procent eller mer. Lägst ligger Slovakien, Tjeckien, Italien, Portugal, Turkiet och Brasilien, 15 procent eller mindre. Bland de nordiska länderna ligger Finland, Norge och Danmark något högre än Sverige. Samtidigt som utbildningsnivån i befolkningen ökar är det fortfarande stora skillnader när det gäller studenternas bakgrund. Personer med utländsk bakgrund eller med lågutbildade föräldrar är klart underrepresenterade i högskolan.
Högskoleutbildade flyttar till storstäderna
Genom att jämföra var de examinerade var folkbokförda året innan de började studera med deras bostadsort två år efter examen ser man hur studenterna har flyttat. Nyutexaminerade bosätter sig gärna i storstadsregionerna efter studierna medan övriga regioner har betydligt svårare att behålla sina studenter. Det är bara Stockholms, Uppsala, Skåne och Västra Götalands län som hade fler nya akademiker boende i länet två år efter examen än som hade rekryterats från respektive län. Alla andra län har drabbats av så kallad "brain drain" — de tappar sina nyutexaminerade studenter till storstadslänen.
Se mer i tabellen med statistik per län.
Examinerade personer 2008/09, det län där de var folkbokförda året innan de började sina studier samt det län där de var folkbokförda två år efter avlagd examen
Rekryterade från länet | Boende i länet | Skillnad mellan boende och rekryterade (procent) | |
|---|---|---|---|
| Stockholms län | 8 480 | 12 260 | +45 |
| Uppsala län | 1 700 | 2 130 | +25 |
| Södermanlands län | 1 170 | 860 | -27 |
| Östergötlands län | 2 230 | 2 160 | -3 |
| Jönköpings län | 1 830 | 1 360 | -26 |
| Kronobergs län | 980 | 800 | -18 |
| Kalmar län | 1 240 | 910 | -27 |
| Gotlands län | 310 | 220 | -28 |
| Blekinge län | 840 | 700 | -16 |
| Skåne län | 5 820 | 6 410 | +10 |
| Hallands län | 1 400 | 1 120 | -20 |
| Västra Götalands län | 8 120 | 8 450 | +4 |
| Värmlands län | 1 430 | 1 110 | -22 |
| Örebro län | 1 400 | 1 190 | -15 |
| Västmanlands län | 1 210 | 1 050 | -13 |
| Dalarnas län | 1 440 | 1 070 | -26 |
| Gävleborgs län | 1 330 | 980 | -26 |
| Västernorrlands län | 1 150 | 810 | -30 |
| Jämtlands län | 640 | 500 | -22 |
| Västerbottens län | 1 560 | 1 420 | -9 |
| Norrbottens län | 1 240 | 830 | -33 |
| Okänt | 4 490 | 3 660 | -18 |
| Totalt | 50 010 | 50 010 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar