EN SJÄLVKRITISK STUND

Undrar vad man kommer att kritisera skolan för om tjugo år? När jag har gått i pension och tänker tillbaka på min yrkesgärning. Vad är det man kommer att hånle åt och spefullt säga:
- Hur sjutton kunde man tänka så eller göra på det viset?
Det är alltid lätt att vara kritisk när historien haft sin gång och man sitter med facit. Det finns många som skadeglatt tittar i backspegeln och är snusförnuftigt tillbakablickande. Tyvärr borde dessa personer ha höjt sin stämma tidigare och deltagit i debatten när företeelserna var aktuella.
Därför är det av yttersta vikt att vi ständigt spanar bakåt, inåt pågående verksamhet samt framåt vad gäller skolans värld. Det är ju då man kan få syn på trender och symptom som gör att man förhoppningsvis kan åtgärda eller påverka händelseförloppen.
Vidare är det ju respektfullt att påpeka att vi alla självklart är produkter av vår egen samtid och att det är svårt att förändra faktorer som är resultatet av en tidsanda.

Idag förundras vi över att man förr:
Kunde tillåta aga i skolan.
Att man var tvungen att stå upp när man svarade på en fråga.
Att man läste landskap för landskap - från Skåne till Lappland.
Att Jesu liv och kristendomen kunde får ett så enormt stort utrymme.
Att utantillkunskapen var så viktig till men för förståelsen
Att läraren fick lägga beslag på nästan all samtalstid under lektionerna
Att 1 - 5 betygssystemet utan fastställda mål fick leva kvar så länge
Att så mycket verksamhet pågick med stängda dörrar in till klassrummen
Allmän och särskild kurssystemet
Kvarsittningsstraffet - att straffa med mer skola
Att eleven inte fick vara med på kvartssamtalet
Varje dag inleddes med Fader vår
Vänsterhänta fick inte skriva med sin bästa hand
Alla skulle hoppa plint samtidigt
Rödmarkeringar i skrivboken skulle leda till utveckling
Att handstil kunde vara så oerhört viktigt
Att alla elever skulle göra samma sak i slöjden

Listan skulle kunna göras långt mycket längre, men det räcker gott med dessa exempel för att påvisa att skolan onekligen utvecklats på många punkter.

Vad kommer då framtida pedagoger att titta snett på eller förundras över? Jag sticker ut hakan och blir lite kaxig!!
Timplanen - att alla Sveriges elever skall nå godkänt efter exakt lika lång tid i alla ämnen
Schemat - att vi trodde 40 minuters lektioner var det optimala sättet att skapa effektiv inlärning
Läroboken - att vi så totalt och stenhårt trodde på att lärobokens texter kunde generera framgång, nytänk, mångfald, intresse och studieglädje
Klassen - att klumpa ihop alla elever födda under samma år i samma klass. Oavsett när de är födda på året eller hur långt de hunnit i sin mognad eller kunskapsutveckling. Klassen är oslagbar som social träninginstans, men knappast som optimal kunskapsförutsättning
Elever i särskilt behov av stöd - att vi alltför ofta satt unga, oerfarna och obehöriga ( men kanske trevliga ) ungdomar närmast de elever som av olika anledningar behövde det största stödet   
Provskolan - att vi så till den milda grad trodde att prov var det optimala sättet att mäta kunskaper på
Språken - att vi trodde att skriva var viktigare än att prata när man skulle erövra ett nytt språk

Även denna exempelsamling skulle kunna göras än mycket längre. Detta var bara ett axplock av de aspekter som man bör vara lite nyfiken på.
Jag tror att det först är när man är självkritisk kring vad man håller på med som man kan få syn på brister och förtjänster.
Svensk skola förtjänar att ställas under luppen. Vi har massor av positiva förtecken, men även en hel del saker att förbättra.