På jobbet halv sju som vanligt. En timma i lugn och ro. Tyst! Ingen telefon som ringer hela tiden. 70 centimeter snö utanför fönstret. En traktor röjer intensivt bort snön på Fridaskolans parkering. Kollar in morgonens mailkommunikation utan att vare sig bli överraskad eller besviken. Svarar på några brev och värmer på detta sätt upp geniknölarna.Tittar över de mailprenumerationer som jag anmält mig till. Riksdagen, Skolverket, forskningsrapporter. Inget häpnadsväckande idag, men det gäller att vara alert och hålla sig ajour med de politiska besluten i huvudstaden och vad forskarna tänker.
Vittjar brevlådan och bläddar igenom dagens skörd. Mest reklam faktiskt. Kursinbjudningar, erbjudanden om läromedelsinköp och möbelkataloger. Det mesta åker i papperskorgen omedelbums. Längst ner i botten på högen finns ett par kuvert. Tänk så underbart att folk fortfarande kommer ihåg den uråldriga konsten att sätta på frimärken på ett konvolut. Fyra nya anmälningar till skolan. Humöret stiger omedelbart ett par positiva grader när jag sprättar konvoluten och registrerar anmälningarna med dagens datumstämpel. Kul att det strömmar in nya familjer som är intresserade av att börja på vår Fridaskola.
Klockan närmar sig sju och entrédörren öppnas allt oftare. De första fritidsbarnen anländer och personalen släntrar in en efter en. Morgondialogerna brukar vara synnerligen trevliga, speciellt på fredagar, då alla verkar vara extra muntra och pigga. Det råder alltid en form av god fredagsatmosfär på vår arbetsplats.
Tar emot några tidiga sjukanmälningar och ber att få framföra min hälsning till sjuklingarna.
- Krya på er och välkomna tillbaka på måndag, säger jag och känner plötsligt en gigantisk kaffesugenhet sprida sig i kroppen. Tar trapporna i fem snabba steg och kommer upp i matsalen där febril frukostaktivitet råder. Några yngre elever hjälper till för att frukosten skall bli klar i god tid. Värmeljusen fladdrar och några föräldrar har redan kommit för att inleda fredagen med en frukost tillsammans med deras barn.
Hittar fram till kaffebryggaren och fyller på den blåa IKEA muggen. Mycket mjölk så här tidigt på morgonen. Det lär bli fler koppar innan dagen är över.
Hinner även med att " tjöta " lite med några elever och en pappa som är synnerligen sportintresserad och därmed en trevlig samtalspartner för mig. Vi hinner avhandla Leksands hockeylags form, Tottenhams kommande vinst mot Liverpool i helgen och varför den nye förbundskaptenen Hamren slår knut på sin halsduk på ett så finurligt vis. Alltid lika kul att prata med föräldrar och därmed skapa ett gott relationskapital från bägge håll.
Fler och fler anställda och elever anländer till skolan. Det börjar bli liv i luckan - precis som det ska vara.
När klockan hamnat ett par minuter efter halv nio beger jag mig upp till ett par elever för några allvarssamtal. Jag försöker coacha dem genom att ställa frågor som får dem att reflektera själva. Skälla eller lägga skuldbörda på eleverna är inte mitt första strategitänk. Det är ju först när eleverna själva börjar fundera och tänka, som en positiv skillnad kan uppstå. Vi tar varandra i hand och knyter nävarna som någon form av gemensam överenskommelse. Från och med nu går det bara framåt. Vi bestämmer att vi ska träffas om en vecka igen för att stämma av läget.
- Hoppas det blir en bra dag, säger vi till varandra och så springer vi åt varsina håll för att på bästa sätt fortsätta dagen.
När jag slänger en blick på min gråa klocka står den på fem minuter i nio.
Jag planerar kvickt igenom min fortsatta plan och tänker på ett snabbt lektionsbesök i sjuan, några samtal som måste ringas, fredagsfikat vid tio, det där mailet som måste iväg, beställa blommor till en sjukskriven anställd, vara med fyrorna på IUP innan lunch, käka lunch med femmorna ( alltid lika trevligt ), simning med år 3 - 4 - 5 på eftermiddagen ( Älvhögsborg ) och sen försöka avsluta dagen med ett par personalsamtal.
Det ska nog hinnas med. Tror jag. Långtråkigt hinner det aldrig bli, tänker jag och blir plötsligt uppringd av en skoförsäljare som vill komma och visa innetofflor nästa fredag.
- Du är välkommen, svarar jag och hastar vidare ut i skolkorridorerna för nya uppdrag. Klockan piper till och visar 09.00.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar