INTE ALLA SKOLOR SOM UNDER RASTEN LEKER PÅ DET SUBKAMBRISKA PENEPLANET

- Kom, nu är det rast, ropar eleverna och springer ut till olika aktiviteter. Få vet om att deras stövlar beträder en unik berggrund - nämligen det subkambriska peneplanet. En geologisk raritet. Finns endast på några få ställen och åtnjuter en sevärdhetsfaktor i geologkretsar.

Bergens geologi

Halle- och Hunneberg vilar på en urbergsplatta av gnejs, ett 1500 miljoner år gammalt berg som gradvis har slipats ner till en så gott som plan yta. Denna plana yta kallas också det subkambriska peneplanet och kan beskådas vid Nordkrokens badplats i Vargön samt vid Slättbergen i Trollhättan. Under havsytanFör 600 miljoner år sedan befann sig berget under havsytan och vår kontinent fanns då på södra halvklotet i ett kallt och blåsigt hav med ganska lite liv. Den sand som slipats loss från berget samlades i tjocka lager på havsbotten och bildade den sandsten som kan beskådas i Byklev intill bilvägen där en markerad geologistig uppför berget, startar. Sandstenslagret är i medeltal 25 meter tjockt. AlunskifferNästa lager består av alunskiffer som i likhet med sandsten är en sedimentär bergart. Den bildades på havsbotten för 450 miljoner år sedan då kontinenten befann sig vid ekvatorn. Havet var lugnare, varmare och mer rikt på liv. Det organiska material som föll till botten och bäddades in i lera, ombildades under syrebrist till fossil olja och gav berget dess svarta färg. Här och var har kalkskal från havets djur ansamlats och bildar ett slags kalksten, orsten. Alunskiffer är även rikt på uran och är på andra håll i Västergötland föremål för intresse från kärnkraftsindustrin. Lagret med alunskiffer är i medeltal 25 meter i tjocklek. Magmatisk bergartDiabaslagret som ligger överst på Halle- och Hunneberg har en tjocklek av i medeltal 60 meter. En diabas (även kallad trapp) som är hård, sur och svårvittrad i motsats till de skånska diabaserna. Diabasen är en magmatisk bergart och kallas även för en gångbergart eftersom magman trängt upp i gångar i det befintliga berget. Detta skedde för 275 miljoner år sedan. Och tack vare bergets hårdhet, så har det skyddat de underliggande mer lättvittrade bergarterna sandsten och alunskiffer. Globalt nätverk Hunneberg ingår i ett nätverk av globala referensprofiler för indelningen av geologiska lagerföljder där lagret från undre Ordovicium är markerat med en gyllene spik vid bergets östra sida. Ledfossilet är graptoliten Tetragraptus approximatus. Hunnebergs lagerföljd är således en standardreferens för indelningen av alla andrasektioner i världen med likartade bergarter.

TILLAGNING AV JULBORD I ÅTTORNAS HEMKUNSKAPSGRUPP

Potatisskalning, in med skinkan i ugnen, Ris á la Malta med mera. Det var full fart i hemkunskapssalen i tisdags då en grupp åttor tillagade julbord till sin klasskompisar och några lärare. Fantastiskt kul att se och uppleva stämningen och viljan att göra bra ifrån sig och att prestera något riktigt gott och läckert till sin klasskompisar. Och gott blev det enligt provsmakarna.

ETTORNA BYGGER MED SOCKERBITAR

Gick häromdagen förbi ett utställningsfönster utanför år 1. Där hittade jag sockerbitar som byggts upp i olika formationer med text till. Här fanns pyramider, broar, hus och grottar. Samarbetsövningar i teknik, skrivning och innovationstänk. 

PERSONALVÅRD - YOGA

Inte alla dagar som vi kör yoga på en skolkonferens. Men, nu var det dags för lite meditativ kroppskontroll. Vi fick till oss en expert på området, Fahreta, och sen körde vi på i 90 minuter. Många av oss var nybörjare och alla övningar var sannerligen inte helt enkla att utföra. Vi började med massagebollar och fortsatte med allt ifrån Solhälsningar till Hunden och Krigaren. Efteråt var man lite småsvettig och kroppen kändes annorlunda på något sätt. Fast lugn och lite mer harmonisk. Som vanligt god stämning när vi på Frida genomför trivselaktiviteter.


Yoga (sanskrit, Pāli: योग, IAST: yóga, IPA: [joːgə]) betyder förening av kropp, sinne och själ, och betecknar en samling andliga och kroppsliga tekniker som troligtvis har sitt ursprung i Indusdalen för 3500–2500 år sedan.
Några viktiga grenar inom yogan är rajayoga, karmayoga, kundaliniyoga, jnanayoga, bhaktiyoga och hathayoga.
Rajayoga beskrivs i Patanjalis Yoga Sutras, och räknas som en del av Samkhya-traditionen. Olika aspekter av yoga tas också upp i många andra hinduiska skrifter, exempelvis Veda-skrifterna, Upanishaderna och Bhagavad-Gita.
Hathayoga och dess kroppsövningar, asana, är i Europa den mest kända formen, och många västerlänningar använder ordet yoga synonymt med dessa fysiska övningar. Utövaren strävar efter balans genom meditation (dhyana), andningsteknik (pranayama) och kroppsövningar (asana). Bland de mest kända formerna av hatha yoga återfinns iyengaryoga och ashtanga vinyasa-yoga.

Källa: www.wikipedia.se

HOCKEYFÖRÄLDRAR I SLAGSMÅL PÅ 11 ÅRS MATCH

Hockeyföräldrar i slagsmål

Pojkmatchen mellan Frölunda och Hovås 11-åringar urartade totalt när föräldrar och släktingar började slåss på läktaren. Matchen fick brytas och nu är händelsen polisanmäld.

Jag är föga förvånad över detta. Efter att ha varit hockeypappa i femton år har jag sett hockeyn inifrån och är inte imponerad av den värdegrund som hockeykulturen bidrar med. Det är en mycket tuff attityd med machoinslag på många håll. Vill inte generalisera rakt över, men i grova drag behöver hockeyn rensa upp i de flesta läger och denna föräldraincident är ett övertydligt bevis på att det är hög tid att göra något snart. Och det är inte barnens fel... 
Ledare och föräldrar har här ett enormt ansvar att agera goda förebilder.

TITTA IN I JÄRNÅLDERN

Tog ett torsdagsbesök nere hos treorna och kollade in när de konstruerade tittskåp som handlade om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Blev riktigt imponerad av kreativiteten och detaljrikedomen.  Här fanns det mesta med som kan beskriva respektive ålders typiska drag. Och snyggt såg det ut att bli. Riktigt snyggt!

TANKAR KRING SKOLBIBLIOTEKET

Så tolkar Skolinspektionen nya regler för skolbibliotek

Den nya skollagen innebär att reglerna för skolbibliotek ändras. Skolinspektionen har formulerat tre krav som ska vara uppfyllda för att myndigheten ska godkänna ett skolbibliotek.

Den nya skollagen började tillämpas den 1 juli i år. Den innebär att eleverna i grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och sameskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor.
Efter att ha gått igenom de nya bestämmelserna har Skolinspektionen formulerat tre krav på skolbibliotek. Skolinspektionen kommer att utgå från dessa krav i tillsynen av skolor:

1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt  avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.
2. Biblioteket omfattar  böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.
3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
4. 

– Det är alltid svårt att veta hur man ska tolka bestämmelserna i en ny lag, därför känns det bra att kunna formulera dessa tydliga krav, så att skolorna vet hur vi tolkar de nya reglerna, säger Ingegärd Hilborn, juridiska expert på Skolinspektionen.
– Vi har även tagit fram ett informationsblad, där vi för ett djupare resonemang kring bestämmelserna. Det finns under vårt vägledande material här på webbplatsen.
Under hösten kommer Skolinspektionen att ta fram liknande informationsblad för fler områden som påverkas av den nya skollagen.

Källa: www.skolverket.se

SVENSKA BETYGSSKALOR GENOM SEKLEN

Källa: www.Wikipedia.com

På läroverken infördes 1820 en fyrgradig betygsskala där betygen sattes i förhållande till hur väl eleven klarat kursplanen.

A	Berömlig insikt
B	Godkänd insikt
C	Försvarlig insikt
D	Otillräcklig insikt

I läroverken fick eleverna även betyg i uppförande:

A	Stadgade seder och berömligt uppförande
B	Jämnt och stadgat uppförande
C	Oklanderligt uppförande
D	Lättsinnigt och ostadigt uppförande

Perioden 1897-1962 

I folkskolan infördes 1897 en sjugradig skala av bokstavsbetyg. De avsågs vara kunskapsrelaterade, till skillnad från de därpå följande relativa betygen och dagens målrelaterade betyg. Betygsskalan infördes 1905 även i läroverken.
Betygsstegen var följande:

A	Berömlig
a	Med utmärkt beröm godkänd
AB	Med beröm godkänd
Ba	Icke utan beröm godkänd
B	Godkänd
BC	Icke fullt godkänd
C	Underkänd/Otillräcklig

Till dessa kan också läggas:

B?	med tvekan godkänd

som inte var ett officiellt betygssteg, men förekom i utskrivna terminsbetyg. Flitigt brukade betygssteg på prov med mera var beteckningar som Ba+ och AB?.
I dessa skolformer gavs även betyg i Ordning och Uppförande, där standardbetyget var A medan "nedsatt sedebetyg" oftast motsvarades av B i Ordning. I allvarligare fall kunde ges C i Ordning och B, C eller D i Uppförande. Nedsatt sedebetyg kombinerades i extra allvarliga fall (brottslighet eller allvarligare kränkning av skolans regler) med relegering.
För att bli flyttad till högre årskurs krävdes godkända betyg i samtliga ämnen. I samband med höstterminsstarten fanns möjlighet att flyttningspröva för att bli godkänd i de ämnen där eleven var underkänd.

Perioden 1962-1994 

Efter 30 års utredning infördes i 1962 års grundskola och i 1966 års gymnasium och fackskola en femgradig relativ betygsskala. Dessutom togs betygen under den här perioden bort från de lägre årskurserna i grundskolan och ersattes av kvartssamtal.
Avsikten var enligt förordningen att betygen för samtliga elever i landet som läste en viss ämneskurs skulle fördelas så här:

5 -		7%
4 -		24%
3 -		38%
2 -		24%
1 -		7%

Detta motsvarar ett förmodande att prestationerna fördelar sig enligt en normalfördelning, och betygen skulle alltså gå att räkna ut som standardpoäng, med medelvärdet 3,0 och standardavvikelsen 1,0 hos betygen.
För att uppnå målet att jämföra samtliga elever i hela landet, anordnades i vissa ämnen och årskurser standardprov i grundkolan och centralprov i gymnasiet och fackskolan. I övriga ämnen uppmanades lärarna att följa samma betygsfördelning som klassens elever fick i dessa centralt anordnade prov.
Den vanligaste missuppfattningen med de relativa betygen var att ovanstående poängfördelning skulle gälla i varje klass eller undervisningsgrupp. Det kunde också förekomma påståenden som "femmorna är slut", vilket bottnar i en missuppfattning om hur centralproven skulle hanteras lokalt.
En följd av övergången från de sjugradiga bokstavsbetygen till den femgradiga skalan var att begreppet underkänd försvann. Därmed ändrades också villkoren för att flytta till högre årskurs. Den som i sitt årskursbetyg hade ett betygsmedeltal på 2,3 eller därunder, kunde kvarsättas om klasskonferensen så beslutade. Konferensen beslöt ofta att flyttning kunde ske, om eleven prövade med förbättrade resultat i ett eller ett par namngivna ämnen. Med tiden kom betyget ett (och många gånger även betyget två) att betraktas som underkänt fast detta aldrig varit avsikten.
Den femgradiga betygsskalan innebar ofta att man på många skolor använde ett informellt, muntligt betygssystem där lärarna satte plus- eller minustecken efter betygen.

Perioden 1994-2011

Efter jämförelsevis kort utredningstid ersattes det relativa betygssystemet med ett målrelaterat betygssystem.

Grundskolan 

Ett nytt betygsystem infördes samtidigt som läroplanen för det obligatoriska skolväsendet år 1994 blev gällande (Lpo 94). I Grundskoleförordningens (1994:1194) kapitel sju som handlar om betyg är det reglerat vad som gäller för betyg.
Eleverna i svensk grundskola fick under denna period betyg från år 8 och till och med när skolplikten upphör. Skolplikten upphörde vid utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 16 år. I årskurs 8 och vid höstterminens slut i år 9 fick eleverna terminsbetyg och vid vårterminens slut i årskurs 9 fick de ett slutbetyg vilket betyder att eleverna fick betyg fyra gånger under sin grundskoletid. Undantaget var elever som gått om en årskurs eller har sen skolstart.
Betygskalan som användes var tregradig där godkänd (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG) användes. I grundskolan fanns inte, de jure, betyget icke godkänd (IG) till skillnad från i gymnasieskolan. I sådana fall då en elev inte nådde målen för grundskolans sista år utformades ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet (eller ämnesblocket) vilket bifogades i slutbetyget eller så nådde inte eleven kriterierna för betyget G. Det sistnämnda infördes den 1 juli 2003.
På prov, arbeten och/eller muntliga betygssamtal (som lärare oftast har i slutet av varje termin) lade många lärare till plus- eller minustecken framför betyget även om dessa inte finns med i de officiella betygen.

Efter 2011 

I och med läroplanen Lgr 11 införs även ett nytt betygssystem där eleverna betygsätts på skalan A-Fx. Eleverna i svensk grundskola får betyg från år 6 och till och med när skolplikten upphör.

Framtiden 

I takt med att svenska universitet och högskolor inför en sjugradig betygsskala (A-F, Fx) har det höjts röster för att använda samma betygsskala i hela skolsystemet. Den 6 februari 2008 presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag till nytt betygssystem i Sverige. Systemet innefattar sex betygssteg (A till F) och är tänkt att gälla från årskurs sex. Förslaget remitterades och regeringen återkom med en proposition till riksdagen under hösten 2008. Under hösten 2010 beslutade Riksdagen att det nya betygssystemet ska gälla hela det svenska skolsystemet från hösten 2011.

Kritik mot dagens betygssystem

Flera olika former av kritik har framkommit mot dagens målrelaterade betygssystem. Betygskriterier ger utrymme för subjektiv tolkning, det finns alltid elever i en gråzon på ett annat sätt än med relativa betyg. Om man försöker bemöta detta genom att formulera alltför specifika lärandemål och betygskriterier kan eleverna öva på att bli bra på just detta, utan att för den skull ha en helhetskompetens inom ämnet.
Centralprov kan öka likvärdigheten vid betygssättning, men förekommer endast i vissa ämen, och olika skolor har olika synsätt på hur väl man bör följa centralproven. Det har hävdats att vissa friskolor har delat ut fler MVG än antal elever som nått denna nivå i nationella prov, men Skolverkets statistik visar att detta problem är lika vanligt förekommande i friskolor och kommunala skolor, och att det inte spelar någon roll om skolan är i ett konkurrensutsatt område eller ej.

Det gamla relativa betygssystemet ersattes av ett målrelaterat betygssystemet bland annat för att bemöta betygsinflation orsakad av att elever vid nationella centralprov enbart jämfördes med den egna årskullen. Fastän antalet undervisningstimmar ändrades mellan olika läroplaner och kunskapen således var skilde mellan årskullar så var medelbetyget detsamma i alla årskullar i det gamla systemet. I det nya målrelaterade betygssystemet kan en annan form av betygsinflation uppstå, om vissa skolor delar ut mer generösa betyg än centralproven ger stöd för, eller tolkar betygskriterierna för generöst. Därmed kan betygen överlag öka i hela Sverige utan att kunskapen ökar i motsvarande grad. Efter debatten om betygsinflation har emellertid friskolornas medelbetyg minskat något. 

FLOURLACKNING PÅGÅR!!

I veckan hade vi folktandvården på besök hos oss på skolan. Denna gång var det flourlackning med banansmak på programmet. Det var med blandad rädsla och fruktan man fick sina gaddar polerade! Aldrig fel med lite preventiv tandvård!

ADVENT ENLIGT SKOLVERKET

Advent i en icke-konfessionell grundskola

Inom undervisningen

I grundskolans årskurs 4-6 ska kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret behandlas i undervisningen. Det är dock inget som hindrar att sådant innehåll även behandlas i andra årskurser.
Undervisningen kan bedrivas i skolans lokaler men det är inget som hindrar att man i studiesyfte besöker en kyrka (eller en moské eller en synagoga) för att studera hur advent firas inom kristendomen. Sådana inslag i undervisningen ska självfallet för- och efterarbetas av läraren och behandlas så att undervisningen lever upp till kravet på saklighet och allsidighet och att den vilar på vetenskaplig grund. Eleverna ska inte heller tvingas eller uppmuntras att delta i inslag av bekännelsekaraktär. I undervisningen kan även psalmer som anknyter till högtiden behandlas.

Inom utbildningen men utanför undervisningen

Det är inget som hindrar att man inom utbildningen uppmärksammar traditioner i det svenska samhället även om dessa har en utgångspunkt i kristendomen eller andra religioner. Sådana inslag måste dock utformas med beaktande av skollagens bestämmelser om en icke-konfessionell utbildning. En skola kan således uppmärksamma advent t.ex. genom att tända ljus eller ha adventsljusstakar.
Det är också möjligt att ha en adventssamling för att uppmärksamma traditionen med advent, beroende på hur den genomförs. En sådan samling kan dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse.
Det är heller inget som hindrar att en adventssamling hålls i en kyrka och därmed kan även en präst finnas närvarande under förutsättning att prästen inte förmedlar ett religiöst budskap enligt ovan. Prästen kan dock i egenskap av ”värd” hälsa välkommen. Det kan också vara möjligt att sjunga en enstaka psalm om denna kan sägas vara tydligt förknippad med traditionen, dvs. att jämföra med att ”Den blomstertid nu kommer” sjungs vid en skolavslutning.

Rektorn har ett ansvar för att en adventssamling genomförs på ett sätt som inte kommer i konflikt med skollagens bestämmelser. Det innebär t.ex. att rektorn i sina kontakter med kyrkan måste vara tydlig med vad som får förekomma och inte. Om prästen inte kan ställa upp på skolans villkor är det inte lämpligt att genomföra samlingen i kyrkan.

Huruvida en adventssamling är förenlig med skollagens bestämmelser är således beroende av vilket innehåll den ges och hur den utformas.

Aktuell reglering

I 1 kap. 6-7 §§ i den nya skollagen (2010:800) finns bestämmelser om konfessionella inslag i skolverksamheten. Där anges att all undervisning ska vara icke-konfessionell oavsett huvudman för verksamheten. För den delen av utbildningen som inte är undervisning får en fristående skola med konfessionell inriktning ha konfessionella inslag, men deltagandet ska vara frivilligt för den enskilde eleven. Vid övriga skolor ska även denna del av utbildningen vara icke-konfessionell.
I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, som ska tillämpas av både kommunala och fristående grundskolor, finns som ett centralt innehåll i undervisningen i religionskunskap i årskurs 4-6 följande:
”Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.”
I prop. 2009/10:165 Den nya skollagen… anges bl.a. att kravet på en icke-konfessionell undervisning inte innebär att det är förbjudet för en skola att inom skolans eller elevens val fördjupa undervisningen i en religion under förutsättning att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och är allsidig och saklig. I undervisningen får dock inte förekomma några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär.


I propositionen anges vidare att det i en skola med konfessionell inriktning finns utrymme för andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning liksom att det finns religiösa symboler eller dylikt i inredningen. Detta gäller dock endast inom den delen av utbildningen som inte är undervisning.

Källa: www.skolverket.se