SALSA JÄMFÖRELSEN PÅ VÄG ATT FÖRÄNDRAS?

Skolverket vill ändra kritiserad snittbetygs-modell

Skolverket vill göra om sin kritiserade modell för att räkna ut det förväntade snittbetyget för svenska grundskolor. Modellen, Salsa, utgår från att skolor med många pojkar, invandrare och elever från familjer med låg utbildningsnivå, kommer att prestera sämre än snittet.

Salsa-modellen har kritiserats för att den legitimerar ett sätt att tänka på vissa elevgrupper som problematiska och nu vill Skolverket att göra om hela Salsa-modellen.
Vid Fittjaskolan i Botkyrka beräknas endast 36 procent av eleverna klara godkända betyg i alla ämne.

Rektor Susanna Åhs förstår inte hur man kan ha så låga förväntningar på hennes elever.
- Det är ett hån dels mot eleverna och deras kapacitet och kompetens, dels mot skolpersonalen och dels mot oss i skolledningen; att vi inte har högre förväntningar på oss än så, säger hon.
Enligt Skolverkets beräkningar skulle alltså bara 36 procent av eleverna på Fittjaskolan ha klarat godkända betyg i alla ämnen och det beror på att många av dem har invandrat till Sverige eller har föräldrar som invandrat och har låg utbildningsbakgrund.

I själva verket klarade 63 procent av eleverna godkända betyg år 2010.
Även om Salsa, som skolverkets beräkningsmodell heter, bara är ett teoretiskt mätinstrument sipprar tankesättet ner i skolan och sätter sig i både lärare och elever, enligt rektor Susanna Åhs.

Det finns en risk att Salsa-modellen leder till att man nöjer sig med sämre resultat trots att skolans uppdrag är att se till att alla elever är godkända, menar hon.
- Det har aldrig varit tänkt som en utväg för något misslyckande, säger Staffan Lund, ansvarig för Salsa vid Skolverket.
- Det har bara varit tänkt för att göra jämförelser meningsfulla och jämförbara; då ska man jämföra skolor som ser ungefär likadana ut, säger han

Flera Skolforskare menar att Salsa bidrar till att sänka förväntningarna på vissa elevgrupper och att det i sin tur kan bidra till sämre resultat.
Skolverket vill nu göra om Salsa-modellen för att i stället utgå ifrån faktiska provresultat istället för socialbakgrund. Det nya sättet att mäta kan bli verklighet tidigast 2014.
Fittjaskolans rektor Susanna Åhs hoppas att det ska bli så.
- Jag tycker att man ska utgå från de resultat som skolorna levererar, och höja ribban därifrån, säger hon.

Källa: www.sr.se

EN OERHÖRT INTRESSANT TERMOMETER

Bäst och sämst för elevernas lärande

Så här läser du termometern: Ju längre upp något ligger, desto större effekt har det på elevernas lärande.
Varje sak är placerad enligt det samlade resultatet av många studier, som kan ha gett olika resultat och undersökt olika elever. Placeringen blir ett slags genomsnitt.
De olika sakerna är relativt varandra. Huvudsaken med placeringarna är att man tydligt ska kunna se vad som fungerar bra eller mindre bra, jämfört med andra slags åtgärder man skulle kunna ta till.

0.90 Formativ bedömning. Där läraren bedömer eleverna under tiden de arbetar med något i syfte att deras arbete ska bli bättre, istället för att ge ett omdöme när deras arbete är klart.

0.80 Lugn och ro i klassrummet.

0.74 Ömsesidig undervisning. Där eleven delvis övertar lärarens roll och eleverna till exempel kan bedöma varandras arbete.

0.73 Återkoppling på prestationer. Inte bara från lärare till elev, utan från elev till lärare så att läraren kan göra undervisningen bättre.

0.72 Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev.

0.59 Direkt undervisning. Ska inte förväxlas med sk katederundervisning. Kännetecknas av att läraren sätter tydliga mål, gör tydliga exempel på det eleverna ska lära sig, kontrollerar längs vägen att eleverna förstått, summerar och repeterar.

0.57 Hemmiljön. Stöttande föräldrar och intellektuell stimulans hemifrån.

0.55 Kamrathandledning

0.53 Kamratpåverkan. Om klasskompisarna pluggar, kommer du också att göra det.

0.44 Lärarens förväntningar.

0.43 Elevens självuppfattning

0.43 Skolstorlek. Ju fler elever från problematiska hem, desto mindre ska skolan vara för att vara "lagom".

0.40 Medeltalet. Så här mycket lär sig eleverna i genomsnitt. Allt som ligger under detta kan alltså ses som rätt ineffektivt.

0.37 Datorstödd undervisning. Själva datorn tillför lite, det avgörande är hur läraren använder den i undervisningen.

0.33 Medicinering. Har bättre effekt när det gäller beteendeproblem än för att få bättre kunskaper.

0.29 Hemläxor. Får bättre effekt med äldre barn och om läxläsningen är lärarledd.

0.28 Fysisk träning

0.23 Sommarskola

0.23 Ekonomiska resurser. Mängden pengar är inte det viktiga, utan hur de används.

0.21 Klasstorlek. Att minska klasserna ger inga stora vinster. Det avgörande, att läraren ändrar beteende med färre elever, verkar inte hända.

0.17 Aktiviteter vid sidan av undervisningen (som skolutflykter)

0.17 Familjestruktur. Skillnaden är liten mellan barn till ensamstående eller i kärnfamilj tex.

0.15. Problembaserat lärande. Metod som varit poppis i Sverige. Funkar bäst när elever redan har nått en viss kunskapsnivå.

0.15 Även barn som inte går i skolan alls lär sig i den här takten. Alla åtgärder vars effekt ligger under detta, betecknar John Hattie som rent kontraproduktiva.

0.12 Nivågruppering efter elevernas kunskaper.

0.11 Lärarutbildning. Här avses inte skillnaden mellan personer med eller utan lärarutbildning, utan mellan dem som har en hel lärarutbildning och de som inte har det (som i Sverige obehöriga lärare)

0.04 Åldersblandade klasser.

0.04 Elevkontroll över lärandet. Eleverna blir möjligtvis mer motiverade men lär inte mer.

0.16 Kvarsittning/gå om en årskurs

0.34 Byta skola

VAD LÄRAREN GÖR ÄR ALLRA MEST BETYDELSEFULLT

Vad läraren gör är viktigast

Undervisningsmetoderna är det som betyder mest för hur mycket en elev lär sig. Det visar den största forskningsstudien någonsin om lärande.

Det är inte läraren i sig, utan lärarens metoder, som avgör hur mycket eleverna lär sig.

– Vi borde vara mer nyanserade när vi säger att lärare gör skillnad. Forskning visar att effektiva lärare kan ge eleverna upp till fyra gånger större lärandevinster än andra lärare, säger Jan Håkansson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet i Växjö.

Han har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, översatt och sammanfattat studien om vad som påverkar elevers studieresultat.

John Hattie, professor i utbildningsforskning på Nya Zeeland, har sammanställt resultaten av över 50 000 forskningsrapporter på över 80 miljoner elever, och sedan har olika åtgärder graderats på en skala.

– Vi vill ha bättre resultat i skolan. Vi vill finna vägar till att kommunerna kan förbättra saker. Det här kan användas i diskussioner om vad det är man vill satsa på i skolan, sade Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL när rapporten presenterades.

Så vad kan en effektiv lärare göra?

– Ett avgörande inslag är att lärare medvetet söker återkoppling från eleverna om vad de vet, kan, förstår och inte behärskar. Tydliga mål och kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev behöver finnas på alla lektioner, alla skoldagar, hela skoltiden, säger Jan Håkansson.

Regeringen har satsat pengar de senaste åren på vidareutbildning av lärare. Men att öka ämneskunskapen hos lärarna ger små vinster för eleverna. Snarare är det undervisningsformerna det borde sättas fokus på, enligt Jan Håkansson.

Den allra effektivaste vidareutbildningen, visar Hattie, är helt enkelt att videofilma lärares lektioner så att de efteråt får se på sig själva och förbättra undervisningen utifrån det.

Källa: www.svd.se

WAYNE GRETZKY - LEDARE PÅ ISEN

En bra hockeyspelare spelar där pucken är. En suverän hockeyspelare spelar där pucken kommer att hamna.

A good hockey player plays where the puck is. A great hockey player plays where the puck is going to be.

Kanske något att ta med sig in i ledartänket. Att fundera på att agera och tänka redan innan händelserna kommer att ske.

Wayne Douglas Gretzky, född 26 januari 1961 i Brantford, Ontario, Kanada, är en före detta professionell ishockeyspelare som numera är delägare i Phoenix Coyotes. Medlem av Order of Canada.
Gretzky, eller "The Great One" som han ofta kallas, föddes i Ontario. Total Hockey: The Official Encyclopedia of the NHL kallar Gretzky "den mest framgångsrike spelaren någonsin". I Nordamerika anses han vara den bästa spelaren under sin tid och har blivit kallad "världens genom tiderna bästa hockeyspelare" av sportjournalister, spelare, coacher och fans. Förutom mängder av personliga utmärkelser och rekord är han den enda spelaren som fått sitt tröjnummer, 99, pensionerat av alla lag i NHL. Redan i unga år ansågs Gretzky vara ett underbarn inom ishockey och han spelade med och mot spelare som var flera år äldre än han själv. Gretzky blev professionell 1978, 17 år gammal, när han skrev på för Indianapolis Racers i World Hockey Association (WHA) och spelade senare nästan 20 år i världens bästa hockeyliga, NHL. Där satte han 40 grundsäsongsrekord, 15 slutspelsrekord, sex NHL All-Starrekord, vann fyra Stanley Cup-troféer med Edmonton Oilers, tilldelades nio gånger Hart Memorial Trophy och tio gånger Art Ross Memorial Trophy. Han är den ende spelaren någonsin som har fått ihop över 200 poäng på en enda säsong (en prestation som han lyckades med fyra gånger under sin karriär). Utöver detta noterades han för över 100 poäng 15 gånger i NHL, 13 av dem i sträck.
Han avslutade sin spelarkarriär efter säsongen 1998/1999 och blev general manager för det kanadensiska ishockeylandslaget under de Olympiska vinterspelen 2002 och 2006. I september år 2000 blev han delägare i Phoenix Coyotes och efter NHL-lockouten 2004/2005 blev han coach för laget. Han tränade laget till den 24 september 2009.

RAPPORT FRÅN IKT STUDIEDAG

I onsdags genomförde vi en IKT  ( Information Kommunikations Teknologi ) studiedag för alla Fridaskolorna. Platsen var Vänersborg. Dagen inleddes med en föreläsning kring Fridaskolans forskningsprojekt sedan starten 1993. På eftermiddagen var det intern mässa som blev mycket lyckad. Alla anställda hade förberett sig genom att ta med sig något i sin Mac som påvisade en IT aspekt man genomfört i arbetet under den senaste tiden. Alla var med andra ord experter och föreläsare på en och samma gång. Fantastiskt lyckat! Vilken gemensam kompetens vi besitter och vilka nya underbara idéer man själv fick med sig hem. Det här gör vi om inom en inte alltför avlägsen framtid.
Vi är verkligen ett tongivande utbildningsföretag.

I PAD MORGON

Klockan 07.00 i onsdags kommer jag ner till vår förskola. På avdelningen Loket råder ett harmoniskt lugn. Några av eleverna som strax skall gå upp till skolans fritids sitter i soffan och lattjar med några I Pads. De hanterar " apparaten "med stor skicklighet. Så kan det se ut idag. You Tube, Facebook och att Googla är vardagsmat för den uppväxande generationen. När jag lämnade min son på förskolan 1992 hade världen precis kommit igång med internet och mail.
- Kolla Henka, säger en kille som går på förskolan. Se den här filmen. Det är några tjockisar som lirar fotboll och de är jätteduktiga.
Eftersom jag är sportintresserad så tar jag mig en titt på den gamla You Tube videon inför VM i Japan/Sydkorea.
Det visar sig vara en gammal reklamfilm från Pepsi där Beckham och några andra fotbollsvärldsartister utmanas på en match där vinnaren får en hink med iskall Pepsi.
- Tjockisarna vann, skrattar han och säger att han också vill ha Pepsi. Samtidigt byter han snabbt sida och surfar in på en tecknad film om Afrikas djur.
- Fräckt, skrattar han och sjunker allt djupare ner i soffans kuddar.

SKOLAN VERKAR FORTSATT VARA I KOMMUNAL REGI

Reinfeldt: Skolan förblir kommunal

Inför valet 2010 lovade regeringspartierna att effekterna av kommunaliseringen av skolan skulle utredas. Men ännu har ingen utredning kommit - och nu kräver Lärarnas riksförbund Moderaterna på besked i frågan. Ett förstatligande av skolan är inte aktuellt, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.

- Vi har en överenskommelse i regeringen om att förbättra för lärarna, vi genomför det kanske reformtätaste år vi sett på skolans område 2011-2012. Men vi har ingen överenskommelse om att återförstatliga lärarkåren, säger Reinfeldt till TT.
Han kan inte säga när den aktuella utredningen, som regeringen lovat om effekterna av att kommunerna tog över ansvaret för skolan, ska starta.
- Det får Jan Björklund svara på, säger han.

Utbildningsminister Jan Björklund anser att det är ”uppenbart” att problemen för skolan ökat efter kommunaliseringen, med försämrade skolresultat och sjunkande status för läraryrket.
- Jag menar att kommunaliseringen av svensk skola har varit ett misslyckande, så jag är enig med Lärarnas riksförbund, säger till TT.
Björklund lovar att en utredning om kommunaliseringen ska startas ”i vinter”.
- I och med att vi har så olika utgångspunkter så har det tagit lite tid att enas om direktiven mellan partierna i regeringen. Men min bedömning är att vi är nära mål och att en utvärdering kommer i gång under vintern.
Frågan splittrar regeringen, eftersom Folkpartiet är ensam i alliansen om att kräva ett återförstatligande av skolan. Och Björklund tror att frågan blir central inför valet 2014.
- Det är korrekt att vi har en överenskommelse om att huvudmannaskapet inte ska ändras inom denna mandatperiod, men jag ser framför mig att det här blir en stor fråga när vi ska diskutera valplattformen för nästa mandatperiod i alliansen.
- Kommunerna har inte klarat av sitt ansvar för skolan, det är helt uppenbart, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Förbundet har - med stöd av Folkpartiledaren Jan Björklund - krävt att staten ska återta ansvaret för skolan.
- Sverige sjunker i de internationella rankningslistorna, lärarna har nästan lägst lön i hela OECD-området och skillnaderna mellan skolor är enorma, säger Metta Fjelkner.
Framförallt är det socialt och ekonomiskt utsatta områden som drabbas, anser hon.
- I dag spelar det väldigt stor roll var ett barn föds geografiskt, i vilken etnisk och social miljö. Vi har till och med visat att föräldrarnas ekonomi spelar roll för barnens lärande.
Hon efterlyser ett tydligt ställningstagande från Moderaterna i frågan under den pågående partistämman.
- Regeringen och riksdagen har skärpt den statliga kontrollen över skolan, när det gäller skollagen och myndighetstillsyn. Men staten måste kliva in och ta ansvar för finansieringen av verksamheten, så att skolan får möjlighet att kompensera elever som av olika skäl inte har möjlighet att nå sin fulla potential.
Tolv procent av eleverna som går ut årskurs nio saknar i dag behörighet till gymnasiet.
- När kommunerna inte klarar av att lösa detta på 20 år så måste staten kliva in och ta ansvar för elevernas rätt att få det de har rätt till enligt skollagen, säger Metta Fjelkner.

Källa: www.dn.se

DET GULA TRÄDET

Visste ni att vi har ett gult träd på skolan? En björk som står på skolgården. Som har gulmålad stam. Visserligen har färgen falnat. Elevrådet har kommit med förslaget att skapa trädet. Det är nämligen ett Kompisträd. Sådana träd är verkligen inte vanliga. Tror inte att de går att hitta i en bok kring vår svenska flora.
Till detta träd kan man gå om man för tillfället inte hittar någon kompis att leka med. Då ställer man sig vid trädet och väntar. Övriga elever har då ansvaret att ta med personen in i olika slags lekar. Visst är detta en synnerligen god idé. Fast till våren är det dags att måla om barken på den gamla björken och fräscha upp själva idén.

10 ÅRS PRESENT LYSER UPP ENTRÉN

Så var den äntligen uppsatt. Ljuskronan i vår entré. Det är en 10 års present från vår styrelse som lyser upp tillvaron på detta sätt. Riktigt tjusigt och stiligt. Inte alla skolor som har en sådan armatur i taket.

ABC UTBILDNING

Höstlov - ja höst - nej lov! Vi hade nämligen ABC utbildning i måndags. Andning Blödning Chock! Personalen fick sig en duvning i denna konst. Allt för att vara förberedda om olyckan skulle vara framme. På dessa bilder övar vi på att lägga stödförband på fotleder. Vidare har vi testat på HLR och Heimlich manöver. Vi snackade brännskador, sår, bett, allergier, tryckförband, frakturer, klämskador och en rad massa andra saker som ska göra oss kompetenta vid behov.
Kul, nödvändigt och lärorikt.