fredag 23 augusti 2013

ÅR 6 - FÖRSTA IDROTTSLEKTIONEN - KLASSISK BRÄNNBOLL PÅ EDSBORGS KONSTGRÄS






Det här verkar synnerligen lovande. Jag hade år 6 i idrott för första gången detta läsår. Det blev den ursvenska varianten av brännboll som uppskattades av en mycket aktiv elevgrupp. Fyra lag körde matcher mot varandra. Många glada skratt, positiva tillrop, bra inställning och goda kompetenser.

Källa: www.wikipedia.se


Brännboll är en svensk utomhuslek med boll och slagträ. Den påminner i viss mån om sporter som basebollsoftbollcricket och boboll men har aldrig varit en erkänd idrott. Brännboll spelas vanligen på skolornas idrottslektioner, på läger och i liknande sammanhang.
Några officellt antagna regler har aldrig funnits och brännboll har spelats i en mängd varianter. Spelet är känt sedan 1700-talet men har först i senare tid nått samma popularitet som det närbesläktade Långboll.
En brännbollsmatch spelas mellan två lag som turas om att vara inne- respektive utelag. Spelet utövas på en plan, ofta med gräsunderlag, av godtycklig storlek. Innelagets medlemmar skall i tur och ordning försöka slå iväg en tennisboll så långt som möjligt med hjälp av ett slagträ och därefter hinna så långt som möjligt runt en bana utmarkerad av fyra koner eller motsvarande föremål.
Den som slår bollen (slagmannen) brukar få tre chanser på sig att träffa innan det är nästa spelares tur. Till skillnad från baseboll och boboll med flera liknande sporter så förekommer ingen kastare (pitcher) i brännboll, utan slagmannen kastar eller studsar själv upp bollen före tillslag. Om en innelagsspelare befinner sig mitt emellan två koner, när utelaget lyckats få bollen till sin så kallade "brännare", som trampar på någon platta eller yta man kommit överens om att kalla "brännplattan" och ropar "bränd", blir den innelagsspelaren "bränd" och måste gå tillbaka till första konen eller senast passerade kon, beroende på regelvariant, och utelaget får poäng.
Innelaget får poäng för varje deltagare som har tagit sig runt banan och tillbaka in i ledet. Om hela varvet klaras på eget slag, så kallad "varvning", "helvarv", "uppväckare", "varva", "uppis" eller "frivarv", ger det mer poäng än att bara komma in i ledet. Förutom genom att bränna kan utelaget också ta poäng genom att fånga den utslagna bollen innan den hunnit röra marken, en lyra. Ibland skiljs det mellan enhandslyror och tvåhandslyror i poängsättning.
Matchtiden, poängräkning, planens storlek och flera andra saker kan skilja sig åt mellan olika matcher eller turneringar och man brukar komma överens om dessa saker strax före matchen.

Det brukar finnas flera slagträn att välja på:

  • ett plattare (ibland något föraktfullt kallat "tjejträ" eller "kärringracket"), med vilket det är lättare att träffa bollen än med följande.
  • ett rundare (av typen basebollträ) som gör det svårare att träffa bollen men som ger mer kraft vid ett bra slag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar