PISA - BRA EUROPEISK STATISTIK ELLER EN OMÖJLIG JÄMFÖRELSE

Vad är PISA?

PISA (Programme for International Student Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Studien genomförs var tredje år.

PISA avser att mäta kunskaper och färdigheter som är nära relaterade till vardagslivet och av betydelse i det vuxna livet. Det livslånga lärandet, att eleverna fortsätter att lära sig under hela livet, betonas. Stor vikt läggs i PISA vid elevernas förmågor att sätta kunskaper i ett sammanhang. Eleverna ska kunna förstå processer, tolka och reflektera över information samt lösa problem. Frågan om hur femtonåringar på ett konstruktivt sätt klarar att analysera, resonera och föra fram sina tankar och idéer ställs.

PISA syftar också till att öka förståelsen för orsakerna till och konsekvenserna av observerade skillnader i förmåga. Elever och skolledare får därför också besvara var sin enkät med olika slag av bakgrundsfrågor. Genom att undersöka sådana samband i internationella jämförande studier kan länderna upptäcka sina egna systems starka och svaga sidor vilket i förlängningen kan leda till en förbättrad skola.

Vilka deltar i PISA?

I PISA deltar både deltagande OECD-länder och icke deltagande OECD-länder. I PISA 2000 deltog 32 länder, i PISA 2003 41 länder, däribland samtliga 30 OECD-länder och i PISA 2006 deltog 57 länder. I PISA 2009 deltog 66 länder.

Hur genomförs PISA?

PISA genomförs vart tredje år. Vid varje tillfälle är ett kunskapsområde i fokus men alla kunskapsområden undersöks varje gång, vilket möjliggör jämförelser över tid. Vid första tillfället, i PISA 2000, var läsförståelse huvudområde. I PISA 2003 var det matematik och i PISA 2006 var naturvetenskapen i centrum. Ett nytt område i 2003 års undersökning var problemlösning. I PISA 2009 var läsförståelse åter huvudområde, nu med ett tillägg av elektronisk läsförståelse.
Varje elev arbetar med ett två timmar långt prov som består av såväl öppna frågor som flervalsfrågor. Utöver proven besvarar eleverna en enkät med bland annat frågor om sin bakgrund, sitt lärande samt engagemang och motivation. Dessutom besvarar skolornas rektorer frågor om t.ex. lärandemiljö, lärarnas kompetens och engagemang samt elevernas inställning och beteende.

Vem organiserar PISA?

PISA-projektet är initierat av OECD och dess medlemsländer. Inom OECD har en styrelse tillsatts, Pisa Governing Board (PGB), där varje land som deltar i studien har en representant. I PGB läggs riktlinjerna upp för PISA-projektet. Själva arbetet med att till exempel utveckla mätinstrument och koordinera undersökningen görs på uppdrag av PGB av ett internationellt konsortium som leds av ACER (Australian Council for Educational Research) med huvudsäte i Australien.
I Sverige har Skolverket det yttersta ansvaret för PISA och representerar Sverige i PGB.

Källa: www.skolverket.se