Undersökning: Elever oförberedda inför yrkeslivet
Utbildning En ny undersökning från Demoskop visar att endast ett av tio företag upplever att skolan lyckas förbereda eleverna väl inför yrkeslivet. Hälften av företagen anser det svårt att rekrytera personer under 30 år med rätt kompetens. En skola i världsklass är en förutsättning för att säkerställa svenska företags framtida konkurrenskraft. Vi ser undersökningsresultatet som en larmrapport. Det är väsentligt att skolan och näringslivet jobbar tillsammans för att förbättra den svenska utbildningen. För att det ska ske krävs en nära samverkan mellan företag och skola, både på nationell och på lokal nivå.
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i Europa. Andelen arbetslösa ungdomar i åldern 15-24 år uppgick till 28,6 procent i juni 2011, enligt Statistiska centralbyrån. Detta är en anmärkningsvärt hög siffra. Samtidigt skriker företagen efter kompetens. I den ekonomiska kris och konjunkturnedgången som varit har ungdomar drabbats extra hårt.
Vissa skolreformer som inte gett effekt har också bidragit till att de svenska skolresultaten har fallit sedan början av 1990-talet. I internationella undersökningar placerar sig Sverige numera på en mellannivå i jämförelse med andra OECD-länder. Både elevprestationerna och likvärdigheten har fått stryka på foten i undervisningen. I för många kommuner ges eleverna inte heller idag tillräckligt med praktikmöjlighet.
Demoskop har på uppdrag av Lärarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv undersökt vilken kompetens företagen efterfrågar, om det är lätt eller svårt att hitta individer med rätt kompetens samt i vilken utsträckning företag bedömer att skolan förmår förbereda eleverna för deras framtida yrkesliv. Totalt har 200 företag intervjuats, varav 104 storföretag (fler än 200 anställda), 45 medelstora företag (50-199 anställda) och 51 småföretag (1-49 anställda).
Företagen anser att baskunskaper och social kompetens är viktigast. Företagen har fått gradera vikten av olika kompetenser på en femgradig skala. 69 procent av företagen har viktat baskunskaper som läsa, skriva och räkna till en femma, det vill säga helt avgörande, och 25 procent som en fyra. Minst lika viktigt anses social kompetens, där 55 procent av företagen sätter en femma och 45 procent en fyra.
Entreprenöriell kompetens som initiativkraft, drivkraft och kreativitet anses också som viktigt, medan ledarskapskompetens och interkulturell kompetens väger lättare i jämförelse.
Undersökningen pekar på att det finns klara brister. Hälften av alla företag tycker att det är svårt att rekrytera personer under 30 år med rätt kompetens. Storföretagen har det lite lättare, där ungefär 70 procent av storföretagen tycker att det är ganska lätt att rekrytera unga personer, medan 30 procent upplever det svårt.
Endast ett av tio företag upplever att skolan lyckas förbereda eleverna väl inför yrkeslivet. Hälften av företagen har markerat siffran 3 på den 5 gradiga skalan. En tredjedel anser att eleverna är dåligt förberedda. Småföretagen är de som är mest kritiska. Klart är att företagets storlek spelar roll när det gäller rekryteringsunderlaget.
Sverige har goda förutsättningar att förbättra både skolresultaten och de ungas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Men det är inget som löser sig av sig självt - insatser från politiken, skolan och näringslivet krävs. Vi måste skapa fler plattformar för skolan och näringslivet att mötas. Därför vill vi nu att elever ska få ökad möjlighet att komma i kontakt med företag och arbetsplatser under skoltiden.
Vårt förslag är att återupprätta en utvecklad praoverksamhet. Det är vårt ansvar och det ligger i båda organisationernas intresse . Vi vill systematiskt erbjuda utvecklad prao i tre perioder under skoltiden. Två veckor på högstadiet och en vecka i gymnasiet. Detta, menar vi ska regleras i skollagen. Det behöver också utvecklas nya samverkansformer samtidigt som goda befintliga exempel tas tillvara.
Studie- och yrkesvägledarna får en framträdande roll i att hjälpa och guida ungdomar rätt bland olika yrken och sektorer. Detta för att eleven ska få bästa möjliga utväxling på sin praoperiod. Studie- och yrkesvägledarna är experter på området och ska fungera som en länk mellan arbetsgivarna och eleven.
På arbetsplatsen kan eleverna bättre insikt i vad det innebär att arbeta, och uppleva på vilket sätt både baskunskaper kan komma till nytta och hur social kompetens fungerar på en arbetsplats. Samtidigt är det företagens gyllene chans att visa sin verksamhet och vad som krävs i arbetslivet.
Det är tydligt att det också behövs en satsning på skolan vad gäller baskunskaper och det som går under beteckningen social kompetens. Den som inte behärskar baskunskaperna får betydande svårigheter på arbetsmarknaden. Detsamma gäller social kompetens, som så tydligt efterfrågas i denna undersökning. Där tror vi att det finns stor förbättringspotential.
Skolan måste kunna garantera att alla elever lära sig läsa, skriva och räkna, enligt vad som krävs för att klara sig i arbetslivet och i samhället i stort. Genom strukturerad undervisning, med varierande arbetsmetoder och där modern teknik har en tydlig plats, ska skolan kunna infria dessa förväntningar och krav. Samtidigt har arbetsgivarna ett stort ansvar när de anställer yngre personer, så att individen kan fortsätta utvecklas inom de olika kompetensområdena.
Vid ett nära samarbete är det också lättare för skolan och företaget att förstå varandras arbete. En ökad samverkan mellan skola och arbetsliv behövs också för att göra utbildningen mer relevant så att eleverna får möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken, men även för att hjälpa eleverna att göra medvetna val om yrkesliv och fortsatta studier.
Resultaten i vår undersökning visar att det finns stora utmaningar inför framtiden. En välutbildad och kunnig lärarkår kan inte ensamma lyfta resultaten, förbättra måluppfyllelsen och göra unga mer konkurrenskraftiga. Det kräver att alla inblandade parter – skola, näringsliv, stat och huvudmän – samverkar.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund
Tobias Krantz, chef för utbildning forskning och innovation Svenskt Näringsliv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar