VAD ÄR NÄRINGSRIKTIG SKOLMAT?

Skolmåltidskvalitet innefattar allt från matens innehåll, miljön den serveras i och bör även inkludera gästens upplevelse av maten.

  Definition på kvalitet

Kvalitet kommer ifrån latin och innebär ”beskaffenhet” eller ”egenskap”. Hur och vilken kvalitet som skall mätas beror på skolans målsättning. Egentligen är det väldigt enkelt. Om målet är att alla elever äter en komplett och näringsriktig skollunch varje dag är det just det som skall mätas - kvalitet på det som serveras och hur maten uppskattas och äts av eleverna.
SkolmatSverige bedömer måltidskvalitet inom:

• Utbud
• Näringsriktighet
• Säker mat
• Service och pedagogik
• Organisation
• Miljöpåverkan

Vad menas med ”näringsriktiga”?

I själva skollagen står bara ordet "näringsriktiga" utan närmare föklaring, men i arbetsdokumenten som lett fram till den nya skollagen finns vägledning hur begreppet skall tolkas. En proposition till den nya skollagen togs fram av en arbetsgrupp på Utbildningsdepartementet. I ett betänkande om propositionen skrev Regeringen att: "Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt."
De svenska näringsrekommendationerna anger närings- och energibehov för olika åldersgrupper. Lunchen, och därmed skollunchen, rekommenderas ge ca 30% (25-35%) av en persons dagsbehov av energi och näring. Eftersom enstaka rätter varierar i näringsinnehåll bör matsedelns planeras och näringsberäknas över flera veckor.
Utifrån näringsrekommendationerna och kunskap från undersökningar på svenska barns matvanor och skolmåltidskvalitet är dessa några av de näringsaspekter som bör beaktas noga:

• Energiinnehållet i lunchportionen bör vara anpassad för målgruppens behov
• En låg halt (max 10E%) mättat fett (från smör, korv, grädde, ost, fet mjölk)
• En hög halt (minst 15E%) enkelomättat och fleromättat fett (från oljor och feta fiskar)
• Järn, zink och selen bör inte ligga för lågt.
• Mängden salt bör begränsas
• Andelen fullkorn bör vara stor (fullkornsris, bulgur, matvete, fullkornsbröd)
• Grönsaker och frukt bör utgöra en dryg tredjedel av måltiden

Andra aspekter på skolmåltidskvalitet

En bra måltid är mer än bara näringsriktig. För att uppnå det kanske något utopiska målet att alla elever äter en komplett och näringsriktig skollunch varje dag räcker det inte med bara nyttig mat, det kräver också en bra organisation av måltiden på skolan, en genomtänkt pedagogik och samverkan. Dessutom bör maten smaka gott och serveras i en trygg och positiv miljö. SkolmatSverige har försökt fånga dessa olika delar i verktyget för kvalitetssäkring av skolmåltider.

Källa: www.skolmatsverige.se