NYA BETYGSSYSTEMET PÅ VÄG IN

Fler steg ska skapa rättvisa betyg

Till hösten införs den nya betygsskalan. Sex steg, A-F, fem godkända och ett icke godkänt betygssteg ska ge en rättvisare bedömning.
- Fler steg kommer att innebära att elever får betyg som ger meritpoäng i stället för att exempelvis få ett VG+ som inte syns i betyget, säger Karin Hector-Stahre, enhetschef på Skolverket.

Nu ringer klockorna ut för den här terminen och betygskuvert med G, VG och MVG öppnas för snart sista gången. Elever som börjar gymnasiet kommer från och med höstterminen bedömas efter den nya sexgradiga skalan, där betyget A står för högsta betyg och F för icke godkänt. De elever som läsåret 2011/2012 går i årskurs 9 i grundskolan kommer dock att fortsatt få betyg enligt G-MVG-skalan. Samma sak gäller de elever som redan går i gymnasieskolan.
- Tanken med den nya betygsskalan är att det ska bli mer rättvist. Det kommer att vara lättare för lärare och elever att se vad som faktiskt krävs för att nå nästa steg i betygsskalan, säger Karin Hector-Stahre.

Fjärde systemet i ordningen

Tre olika betygssystem har passerat skolans värld under 1900-talets andra hälft. Det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem. Den nya betygsskalan blir den fjärde skalan sedan 1960-talet. Det mål- och kunskapsrelaterade betygssystem som både G-MVG-skalan och A-F-skalan tillhör innebär att elevernas kunskaper ska bedömas i relation till specificerade kunskapskvaliteter. I de kunskapskrav som Skolverket tagit fram preciseras den nya betygsskalan.

Krav för kunskap

Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det specifika ämnet. För att minska tolkningsutrymmet är kunskapskraven utformade så att de beskriver elevens kunnande.
Preciserade krav finns för betygsnivåerna A, C och E. För att få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C. För att få betyget B så måste eleven uppfylla hela kravet för C och till övervägande del kunskapskravet för A.
- Det som blir annorlunda med den nya skalan är att idag kan kunskapsbrister på en lägre betygsnivå kompenseras med styrkor i en högre. Eleven i det nya systemet måste uppfylla kunskapskravet i dess helhet för att få betyget, säger Daniel Wernegren, undervisningsråd på Skolverket.

Nytt tankesätt

Att börja sätta betyg efter en ny betygsskala kommer att innebära ett annat sätt att tänka.
- Det är klart att det tar ett tag innan man som lärare vänjer sig vid att tänka i nya steg och kan se att det där är ett B eller det här är ett A, säger Karin Hector-Stahre.
Skolverket genomför därför en rad insatser för att stötta lärare. Bland annat kommer Skolverket att ge ut allmänna råd och en betygsbok för gymnasieskolan till hösten.

Betyg från år 6

Ytterligare en nyhet för skolvärlden är att betyg även ska sättas i årskurs 6 och 7, från och med den 1 juli 2012. Det innebär att betyg kommer att sättas i årskurs 6 vid varje terminsslut i alla ämnen utom moderna språk (eftersom de flesta elever börjar läsa moderna språk först i sjätte klass). Om undervisningen i NO och SO varit ämnesövergripande får rektorn på varje skola ta beslut om läraren ska sätta ett sammanfattande betyg för dessa ämnen eller betyg i vart och ett av ämnena.

Stort kompetensutvecklingsbehov

En studie som Skolverket har gjort i samarbete med Karlstads universitet, visar att många lärare känner att de saknar både strategier och språk för att tala om bedömning.
- Det handlar om nära 25 000 lärare, där många aldrig satt betyg förut. Betygsättning har inte heller varit en del av deras utbildning på lärarhögskolan, så behovet av kompetensutveckling är stort, säger Daniel Wernegren.
Under hösten kommer därför Skolverket att vara med och finansiera kurser anordnade av lärosäten i landet. Kurserna om bedömning och betygssättning är riktade mot lärare som undervisar i årkurs 6 och som inte tidigare har satt betyg. Dessutom kommer Skolverket att anordna en rad konferenser och ge ut allmänna råd som bland annat kommer att handla om bedömning och betygssättning.

Text: Auri Andersson
Bild: Thomas Henrikson
Källa: www.skolverket.se