Se upp för tvestjärtar i öronen
Vägrar du att bada efter du har ätit? Dammsuger du madrassen efter tvestjärtar innan du går och lägger dig? Rusar du ut till bilen så fort du ser en blixt?Sommaren är fylld av myter och Aftonbladet har bett folklivsforskaren Jonas Engman att försöka förstå dem.
Ända sedan barnsben har vi lärt oss att vi får kramp och kan drunkna om vi äter innan vi hoppar i vattnet. Vart föreställningen kommer ifrån finns det flera teorier om, kanske är det bara barnföräldrar som vill ha lugn och ro på stranden och slippa hålla utkik efter sina barn när de fikar.
Om det finns sanning eller inte i myterna spelar egentligen ingen roll, menar Jonas Engman, folklorist vid Nordiska Museet och folklivsforskare. Vissa otroliga saker väljer vi till och med att hålla fast vid i ren protest, för att visa att forskarvärlden inte har svar på allt. Aftonbladet bad Jonas Engman att kommentera ett par klassiska sommarmyter.
1. Man ska inte bada direkt efter man har ätit, då får man kramp.
– Denna är en typisk hälsoföreställning. Det finns mängder med liknande och de förändras när den medicinska vetenskapen förändras. Men många av de här föreställningarna är så seglivade att de står emot vetenskap.
2. Tvestjärtar kryper in i öronen.
– En gammal föreställning, representerad redan i bondesamhället där många insekter kunde upplevas som farliga. I det här fallet har det nog att göra med att man ville hålla barn rena, annars kunde tvestjärtar krypa in i öronen. Insekter har traditionellt uppfattats som hotfulla, därför finns det många myter om dem.
3. Fästingar måste vridas ur, inte dras.
– Den rör sig i gränslandet mellan kunskap i vetenskaplig mening och gamla huskurer. Hur man ska hantera fästingar har det debatterats mycket om. Många lever kvar och vi vet inte om de är korrekta eller felaktiga.
4. Gummi skyddar oss från blixten, till exempel bilens däck.
– Jag kom ihåg när jag var liten och rusade ut och satte mig i bilen. Jag tror detta bygger på en överdriven fara för blixten som vi tror att vi kan bemästra genom att göra sådana här saker. Åskan är en naturkraft som är svår att förstå sig på. Om vi placerar oss i en bil, som människan har skapat, kan vi bemästra åskan.
5. Gäddor biter barn i tårna.
– Det har säkert hänt någon gång men det är inte så intressant om det har hänt eller inte. Den här föreställningen hänger samman med att vi gärna tillskriver natur och djur mänskliga egenskaper. Ett liknande exempel är att vargen gärna jagar människor och allra helst gravida kvinnor. Men det stämmer ju inte, för vargen spelar det ingen roll vilken den jagar. Att gäddor skulle ha smak för barn är samma sak.
6. Någon har satt armeringsjärn eller pålar i vattnet under hopptornet.
– Det lär också ha hänt vid något tillfälle. Myten uttrycker en rädsla för att skada sig i vår kontrollerade värld. Det blir en stor kontrast när oskyldiga barn hoppar på sommaren och någon av ren ondska och ovilja placerar ut något farligt i vattnet. Man tillskriver helt enkelt människor onda drag, det är inte djävulen som placerar ut dessa saker, det är människan.
7. Dödar man en spindel börjar det regna.
– Det gör det ju också...Spindlar har varit föremål för väldigt många föreställningar, spindeln har helt enkelt varit och är en laddad gestalt som symboliserar lycka och olycka.
Har du någon favoritmyt?
– Nej inte direkt. Jag tänker på profetior om att världen ska gå under. Som forskare tänker man att det inte ens är värt att skratta åt men när sådana här saker tas upp i media ringer folk till mig och är jätteoroliga, det är ett intressant fenomen.
Har vi behov av myter?
– Vare sig de är fel eller inte så fyller vi hål och skapar kunskap. Jag tror inte vi vill utrota dem utan förstå dem. I den mån de ställer till problem kan vi försöka förstå vad de egentligen står för.
Kan man utrota dem?
– Hade jag haft något inflytande i samhället och kunnat utrota dem så skulle jag aldrig göra det. Det är meningslöst. Det är också ett sätt för människor, oavsett utbildning, att orientera sig i världen. De behövs helt enkelt.
Om det finns sanning eller inte i myterna spelar egentligen ingen roll, menar Jonas Engman, folklorist vid Nordiska Museet och folklivsforskare. Vissa otroliga saker väljer vi till och med att hålla fast vid i ren protest, för att visa att forskarvärlden inte har svar på allt. Aftonbladet bad Jonas Engman att kommentera ett par klassiska sommarmyter.
1. Man ska inte bada direkt efter man har ätit, då får man kramp.
– Denna är en typisk hälsoföreställning. Det finns mängder med liknande och de förändras när den medicinska vetenskapen förändras. Men många av de här föreställningarna är så seglivade att de står emot vetenskap.
2. Tvestjärtar kryper in i öronen.
– En gammal föreställning, representerad redan i bondesamhället där många insekter kunde upplevas som farliga. I det här fallet har det nog att göra med att man ville hålla barn rena, annars kunde tvestjärtar krypa in i öronen. Insekter har traditionellt uppfattats som hotfulla, därför finns det många myter om dem.
3. Fästingar måste vridas ur, inte dras.
– Den rör sig i gränslandet mellan kunskap i vetenskaplig mening och gamla huskurer. Hur man ska hantera fästingar har det debatterats mycket om. Många lever kvar och vi vet inte om de är korrekta eller felaktiga.
4. Gummi skyddar oss från blixten, till exempel bilens däck.
– Jag kom ihåg när jag var liten och rusade ut och satte mig i bilen. Jag tror detta bygger på en överdriven fara för blixten som vi tror att vi kan bemästra genom att göra sådana här saker. Åskan är en naturkraft som är svår att förstå sig på. Om vi placerar oss i en bil, som människan har skapat, kan vi bemästra åskan.
5. Gäddor biter barn i tårna.
– Det har säkert hänt någon gång men det är inte så intressant om det har hänt eller inte. Den här föreställningen hänger samman med att vi gärna tillskriver natur och djur mänskliga egenskaper. Ett liknande exempel är att vargen gärna jagar människor och allra helst gravida kvinnor. Men det stämmer ju inte, för vargen spelar det ingen roll vilken den jagar. Att gäddor skulle ha smak för barn är samma sak.
6. Någon har satt armeringsjärn eller pålar i vattnet under hopptornet.
– Det lär också ha hänt vid något tillfälle. Myten uttrycker en rädsla för att skada sig i vår kontrollerade värld. Det blir en stor kontrast när oskyldiga barn hoppar på sommaren och någon av ren ondska och ovilja placerar ut något farligt i vattnet. Man tillskriver helt enkelt människor onda drag, det är inte djävulen som placerar ut dessa saker, det är människan.
7. Dödar man en spindel börjar det regna.
– Det gör det ju också...Spindlar har varit föremål för väldigt många föreställningar, spindeln har helt enkelt varit och är en laddad gestalt som symboliserar lycka och olycka.
Har du någon favoritmyt?
– Nej inte direkt. Jag tänker på profetior om att världen ska gå under. Som forskare tänker man att det inte ens är värt att skratta åt men när sådana här saker tas upp i media ringer folk till mig och är jätteoroliga, det är ett intressant fenomen.
Har vi behov av myter?
– Vare sig de är fel eller inte så fyller vi hål och skapar kunskap. Jag tror inte vi vill utrota dem utan förstå dem. I den mån de ställer till problem kan vi försöka förstå vad de egentligen står för.
Kan man utrota dem?
– Hade jag haft något inflytande i samhället och kunnat utrota dem så skulle jag aldrig göra det. Det är meningslöst. Det är också ett sätt för människor, oavsett utbildning, att orientera sig i världen. De behövs helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar