NU ÄR DET SEMESTER - INGEN SJÄLVKLARHET

Semester är avtalad ledighet under ett visst antal av årets dagar. Semester kan vara lagstiftad eller vara resultat av kollektivavtal, och kan resultera i att semesterersättning betalas ut. Alla EU-länder har minst 20 arbetsdagars betald semester. Frankrike har 30. USA är enda land i den rika världen utan lagstadgad semester. En stor del av de svenska löntagarna har dock väsentligt mer ledighet, antingen i form av extra semesterdagar (ibland åldersberoende) eller i form någon typ av arbetstidsförkortning som i praktiken fungerar som extra semester. Ofta handlar det om en eller ett par veckor mer ledighet än den lagstadgade semestern

Historia i Sverige 

Semester lagstadgades i Sverige år 1938, då fick alla arbetare rätt till två veckors semester. 1946 fick alla ungdomar under 18 år rätt till tre veckors semester, från 1951 kom detta att gälla alla anställda. Fyra veckor infördes 1963 och fem veckor 1978. Längden på den lagstiftade semestern har dock alltid varit en miniminivå. Många har i dag semestrar på sex eller sju veckor. På samma sätt förekom det att man hade semester även innan den blev lagstadgad 1938, även på mera lågavlönade arbeten. Utökningen till fem veckor kom på initiativ av TCO och LO som ogillade den betydande spridning i semesterförmånerna som fanns. Lars-Åke Åström, generaldirektör vid Riksförsäkringsverket började i januari 1974 en enmansutredning som 1976 ledde till förslaget om fem veckors semester.

Industrisemester 

Uttrycket industrisemester syftar på den period i juli då en stor mängd av landets industrier stängde ner för samtidig semester enligt överenskommelse med fackföreningarna. Denna arrangerade ledighet ledde till en märkbar minskning av folktätheten i städerna och en motsvarande ökning vid populära turistmål, campingplatser etc. Industrisemestern har gradvis fasats ut i takt med att nya produktionsmetoder och globalisering kräver att företag håller verksamheten igång året om.

Källa: www.wikipedia.se