Så arbetar lärarna i Kina
Fakta/Skolan i Kina
Arbetsdag: Skolan börjar kl 08:00 – 11:30 samt 13:30 – 16.10.Utbildning: 4 år + prov för lärarexamen.
Pensionsålder: Man 60 år. Kvinna 55 år (lokal variation förekommer).
Lön: Lågstadielärare 31 000 yuan /år. Mellanstadie-, gymnasielärare 34 200 yuan/år. En yuan är värd ungefär lika mycket som en krona.
Lärarlicens: Krävs för att undervisa. Vanligtvis ges den efter ett test efter avslutad utbildning.
Ledighet: Kinesiskt nyår (infaller oftast i januari/februari), cirka en månads ledigt. Sommarlov från mitten av juli till sista augusti.
Fakta om 117:e skolan: kombinerad högstadie- och gymnasieskola i Peking med totalt 1 600 elever. Gymnasiet är studieförberedande och har inga yrkesutbildningar.
Ständig vidareutbildning och bonus baserad på om eleverna klarar inträdesprovet för universitet. Det är några drivkrafter för Xi Rongrong, gymnasielärare i Kina.
När Xi Rongrong, 30 år, beskriver sitt yrke låter hon på många sätt som en svensk lärare. Det bästa är de många loven (totalt nästan tre månaders ledighet per år) och anställningstryggheten. Det sämsta är lönen (40 000 i årslön med åtta års erfarenhet).
Men på andra sätt avviker den kinesiska lärarvardagen från den svenska. Den högsta chefen på Rongrongs kombinerade högstadie- och gymnasieskolan i Peking är inte en rektor utan en partisekreterare från Kinas enväldiga kommunistparti.
– Just nu handlar mycket om den nya skolreformen. Vi försöker att komma bort från den gamla katederundervisning.
Målet är att läraren ska prata mindre och eleverna själva ska diskutera och samarbeta. Idealet är att under en lektion ska läraren ta upp mellan en tredjedel och hälften av tiden. Resten ska eleverna ges utrymme att tala på. Rongrong tycker att vidareutbildning hjälper henne att bli en bättre lärare. Vidareutbildningen är obligatorisk varje vecka, även på loven. Det finns liknande system i andra delar av Kina, men alla är långtifrån lika ambitiösa som det Xi Rongrong deltar i.
– Man ringer varje förälder minst en gång i veckan.
Anledningen är att många föräldrar jobbar så mycket att de inte hinner träffa sina barn på kvällarna. 30 procent av eleverna bor dessutom på skolans internat. För föräldrarna är det mest en sak som är intressant:
– De frågar hur barnet presterar i skolan. Hur det går i deras tester.
– De gör även ideologiskt arbete bland lärarna. Varje månad har vi ideologisk utbildning. Nu senast har det handlat om hur den nya femårsplanens direktiv för utbildning ska genomföras, säger en av vicerektorerna som vill vara anonym.
Lärarna har även fackordförande, men som vanligt i Kina representerar facket mer ledningen än personalen (fackord- föranden är en av vicerektorerna). Att vara psykologilärare innebär i praktiken mestadels att undervisa i livskunskap. Mycket av undervisningen handlar om relationer, i samhället och med föräldrarna. Däremot tar de inte upp sex och samlevnad. Kinesiska ungdomar har blivit mer frisinnade, men de är fortfarande i snitt långt mindre sexuellt aktiva än svenska gymnasister.
Har ni ordningsproblem?
– Visst har man problem med att eleverna inte sköter sig. Men då pratar man med dem. Men det är väldigt sällsynt att de med vilje konfronterar lärarna. Det är inte så att de sitter och fipplar med mobilen, säger Rongrong.
Men på andra sätt avviker den kinesiska lärarvardagen från den svenska. Den högsta chefen på Rongrongs kombinerade högstadie- och gymnasieskolan i Peking är inte en rektor utan en partisekreterare från Kinas enväldiga kommunistparti.
Toppar listan
Kinas skolsystem hamnade i världens fokus när en elitskola i Shanghai sopade banan med resten av världen i det senaste Pisa-testet - undersökningen som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar. Topprankningen är sedan länge en rent asiatisk affär (med Finland som enda västerländska undantag). Med hjälp av sina framgångsrika skolsystem har Japan, Singapore, Taiwan och Sydkorea kunnat genomföra ekonomiska mirakel och blivit kunskapssamhällen. Kina följer bara i grannarnas redan upp- trampade spår, men i megaskala. I ett jätteland som Kina varierar kvalitén enormt: från fattiga ruckel i bergiga inlandsprovinser till toppmoderna utbildningsinrättningar i megastäderna på östkusten. Helt klart är att Sverige har mycket att lära av Ostasiens framgångsrika skolsystem. Inte nog med att Kinas elitskolor presterar toppresultat. Även massutbildningen ger resultat: Läskunnigheten hos kinesiska kvinnor mellan 15-24 år ligger nu på 99 procent.Ständig fortbildning
17:e skolan i Peking räknas som en bra skola i Peking, men inte toppeliten. Lokalerna är från 2008 och arkitekturen är ljus och fräsch. Xi Rongrong är psykologilärare. Hon ägnar dock inte mer än 40 procent av sin arbetstid åt undervisning. Att det inte är mer tid beror på att Kina satsar på ständig fortbildning av lärarna. Varje torsdag går Rongrong till det lokala centret för lärarutbildning. Hon säger att alla psykologilärare från Chaoyangdistriktet i Peking möts där. En typisk utvecklingsdag får de se videoupptagningar från klassrumsituationer och diskutera dem. Lärarna testas också och uppdateras i den senaste skolpolitiken.– Just nu handlar mycket om den nya skolreformen. Vi försöker att komma bort från den gamla katederundervisning.
Målet är att läraren ska prata mindre och eleverna själva ska diskutera och samarbeta. Idealet är att under en lektion ska läraren ta upp mellan en tredjedel och hälften av tiden. Resten ska eleverna ges utrymme att tala på. Rongrong tycker att vidareutbildning hjälper henne att bli en bättre lärare. Vidareutbildningen är obligatorisk varje vecka, även på loven. Det finns liknande system i andra delar av Kina, men alla är långtifrån lika ambitiösa som det Xi Rongrong deltar i.
Kontakten med föräldrarna
Mycket arbete går också åt att ha kontakt med föräldrarna. Det gällde i synnerhet de perioder när hon varit klassföreståndare. Då ägnade hon kvällarna åt att ringa runt och informera hur eleverna hade det, och deras utveckling och problem.– Man ringer varje förälder minst en gång i veckan.
Anledningen är att många föräldrar jobbar så mycket att de inte hinner träffa sina barn på kvällarna. 30 procent av eleverna bor dessutom på skolans internat. För föräldrarna är det mest en sak som är intressant:
– De frågar hur barnet presterar i skolan. Hur det går i deras tester.
Bonus
Gymnasietiden handlar om att förbereda eleverna inför det allt avgörande inträdesprovet till universitetet. Det handlar om ständiga tester för att utvärdera och motivera eleven till hårdare studier för att klara provet. Pressen är stor även på lärarna. Varje skola har en kvot på andelen elever som förväntas lyckas på inträdesprovet. Kvoten bestäms av distriktsmyndigheterna, baserat på skolans tidigare resultat. För lärarna och rektorerna hänger deras bonus på att de når målet. De som misslyckas får även kritik. Det finns alltså en tydlig morot och piska för lärarna att motivera eleverna. Prestationen - universitetsprovet - är dessutom tydligt mätbart.Ideologisk utbildning
Skolans administration påminner om en gammal svensk skola. Det finns fyra vicerektorer och en huvudrektor som sköter det dagliga arbetet. Ovanför dem finns en partisekretare. Partisekreteraren administrerar personalen och övrig ledning.– De gör även ideologiskt arbete bland lärarna. Varje månad har vi ideologisk utbildning. Nu senast har det handlat om hur den nya femårsplanens direktiv för utbildning ska genomföras, säger en av vicerektorerna som vill vara anonym.
Lärarna har även fackordförande, men som vanligt i Kina representerar facket mer ledningen än personalen (fackord- föranden är en av vicerektorerna). Att vara psykologilärare innebär i praktiken mestadels att undervisa i livskunskap. Mycket av undervisningen handlar om relationer, i samhället och med föräldrarna. Däremot tar de inte upp sex och samlevnad. Kinesiska ungdomar har blivit mer frisinnade, men de är fortfarande i snitt långt mindre sexuellt aktiva än svenska gymnasister.
Har ni ordningsproblem?
– Visst har man problem med att eleverna inte sköter sig. Men då pratar man med dem. Men det är väldigt sällsynt att de med vilje konfronterar lärarna. Det är inte så att de sitter och fipplar med mobilen, säger Rongrong.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar