Många frågetecken kring lokal pedagogisk planering
Hur gör man den lokala pedagogiska planeringen begriplig för eleverna? Ska man ha två varianter, en för elever och en för lärare och föräldrar?
Det var en av många frågeställningar under torsdagens skolchatt på Twitter, med tema LPP, lokal pedagogisk planering.
Det var en av många frågeställningar under torsdagens skolchatt på Twitter, med tema LPP, lokal pedagogisk planering.
Den lokala pedagogiska planeringen ska förankra läroplanens och kursplanens mål i den egna verksamheten, och bygger på lärarnas tolkning av dem. En LPP kan beröra en årskurs eller ett arbetsområde.
Under chatten ventilerades en oro över att LPP:n riskerar innehålla för mycket text för att eleverna ska ta till sig innehållet om man har samma LPP för lärare och elever. Samtidigt blir det mycket jobb med dubbla LPP:er, påpekade en chattare.
”Som skolledare är jag ju angelägen om att min personal inte skall behöva jobba ihjäl sig :) Det räcker med en version,” skrev Mikael Parknäs, rektor på Smedingeskolan i Kungsbacka.
LPP underlättar bedömningen och är en bra grund inför utvecklingssamtal, skrev några. Flera var överens om att det blir lättare att fokusera på de övergripande målen i och med Lgr11. Någon befarade att fokus istället skulle hamna på det centrala innehållet.
Skolverket arbetar just nu med att ta fram skriften Allmänna råd med kommentarer vid planering och genomförande av undervisningen, som ska fungera som ett stöd i det lokala planeringsarbetet. Den beräknas bli klar under andra hälften av oktober, enligt Skolverkets pressansvarige Mattias Ragert. De allmänna råden är efterlängtade av lärarna i chatten.
”Det är ju skumt att vi ska påbörja detta utan att de är klara egentligen,” skrev Anna Kaya, lärare och Skolchatts moderator.
Kanske kan de reda ut några av frågetecknen kring den lokala pedagogiska planeringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar