FÖRÄLDRAR ANMÄLER SINA BARNS SKOLOR

Allt vanligare att skolor anmäls

”Ibland kan föräldrar ha svårt att förstå att det är mitt förtroende som är det avgörande när en lärare ifrågasätts. Men generellt tycker jag att det höjer kvalitén när föräldrarna ställer krav”, säger Heléne Wallerstedt, rektor på Eriksdalsskolan i Stockholm.

Foto: Ingvar Karmhed

Föräldrainflytandet ökar – dubbelt så många anmäler sina barns skolor till Skolinspektionen jämfört med för två år sedan. Lärare känner sig ifrågasatta och ­kontrollerade. Sara fick finna sig i att en förälder satt med i klassrummet i flera dagar.

– I somras gick det så långt att jag funderade på att flippa hamburgare. Nu är jag mest arg.
Sara har jobbat som grundskollärare i sju år, men det senaste året vill hon helst glömma. Det började med ett nytt jobb som klasslärare i Strömstad. Men klassen – en årskurs fyra – var stökig och Sara hade svårt att ta kommandot.
När hon ville ha extra resurser fick hon till svar att hon fick ta den hjälp som fanns. I samband med en utflykt hamnade en elev på efterkälke. Men med hjälp av en förälder kom han snart ifatt.

När pojkens mamma fick reda på vad som hänt skällde hon ut Sara inför de andra barnen och deras föräldrar.
– Hon hotade mig och sa att hon skulle göra mitt liv till ett helvete. Och så blev det.
Saras fall är inte unikt. I Hultsfred köpte kommunen nyligen ut en lärare efter att föräldrar uppgett att hon kränkt elever. Några konkreta anklagelser presenterades aldrig. I Uddevalla hölls 14 elever hemma i protest mot att en skola inte bytte ut en lärare. Enligt föräldrarna brukar läraren tappa humöret, men skolan har inga anmärkningar och rektorn kallar anklagelserna för ”byskvaller”.

Att föräldrar och elever anmäler skolor och huvudmän till Skolinspektionen blir vanligare. Under vårterminen 2011 inkom 1386 anmälningar i hela landet, en fördubbling jämfört med samma period två år tidigare.
– Vi har gjort det lättare att anmäla via nätet. Men det handlar också om att anmälda fall ofta uppmärksammas, säger Arletta Plunkett, statistiker på Skolinspektionen.
Det är framför allt föräldrar som anmäler och i drygt 20 procent av fallen riktar inspektionen kritik.

Föräldrainflytanden har ökat dramatiskt de senaste åren, enligt Nihad Bunar, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.
– Läraren har blivit en tjänsteproducent, vars arbetsplats är beroende av att föräldrarna vill köpa undervisningen. Föräldrarna kan alltid rösta med fötterna och lämna skolan om de inte är nöjda, säger han.
Nihad Bunar har intervjuat ett trettiotal föräldrar i två mellanstora kommuner. Undersökningen visar att föräldrar utvärderar skolor utifrån rektorn, om de får snabb respons och vilket rykte skolan har.
– Jag kan tycka att en del föräldrar överdriver sin roll som konsument. Jag vet föräldrar som shoppat runt bland skolor och bett rektorer skriva tio sidor med de främsta anledningarna till att välja just deras skola. Tänk om alla skulle göra det. Då skulle det inte bli så mycket tid över för undervisning.

I intervjuer med 34 lärare i både friskolor och kommunala skolor framkommer det att många upplever att det pedagogiska arbetet får stå tillbaka för ren marknadsföring av skolan. Lärare uttrycker oro för att skolornas rankning kan göra att de känner sig tvungna att sätta högre betyg.

Är det inte bra att föräldrar är engagerade i skolan?
– Det finns många exempel på kvalitetsutveckling där föräldrar har varit pådrivande. Men det finns också exempel där föräldrars konsumentmakt har lett till segregation. Tidigare kunde föräldrarna ifrågasätta skolan genom olika föräldraföreningar, vilket kunde leda till förbättringar. I dag lämnar man skolor som inte anses duga.
Sara upplever att hon inte fick ge sin version, att skolledningen bara lyssnat på föräldrarna. Hon tilläts snart inte vara själv med eleverna och andra fick ta över. Samtidigt ville pojkens mamma vara med i klassrummet.
– Hon satt med i fyra dagar. Till slut hotade lärarna med strejk om hon inte lämnade klassrummet. Vi kände oss hotade och ifrågasatta och de andra barnen blev oroliga.

Det hela är föremål för tre anmälningar till Skolinspektionen. Lärarförbundet har anmält fallet till Arbetsmiljöverket. För SvD tillbakavisar förvaltningschefen i kommunen uppgifterna i Saras berättelse – föräldern satt bara med max 1,5 dag och ”alla beslut skedde i samförstånd”. Sara begärde förflyttning och har nu en tjänst på en annan skola. Hon känner stöd från både facket och sina gamla och nya kollegor.
– Det är bra med föräldrar som engagerar sig, men det måste finnas en respekt för lärarrollen. Dessutom måste rektorer inse att de har ett arbetsgivaransvar, inte bara ansvar gentemot föräldrarna.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker det är bra med föräldraengagemang, men oroas över att lärare ifrågasätts:
– Man skulle aldrig drömma om att utvärdera en läkare och tro att man kan bedöma hans insats på samma sätt som en lärares.

FOTNOT: Sara heter egentligen något annat.

Ett trettiotal fall på en månad

SvD har gått igenom de trettiotal anmälningar som gjordes till Skolinspektionen i Stockholm under juni månad. Vi har inte undersökt om anmälningarna lett till att kritik riktats mot skolan eller huvudman. Här är några exempel:

En förälder anmäler en skola för att de vägrat låta sonen spela klassisk musik på skolans månatliga musikkonserter. Föräldern ifrågasätter också musiklärarnas kompetens eftersom sonen är den enda i klassen som kan läsa noter. Enligt anmälan ska läraren ha hänvisat till att hon själv inte har utbildning inom klassisk musik och att det därför är modern musik som ska spelas.

En förälder anmäler att sonen inte får gå i den bästa fotbollsklassen trots tidigare löfte om detta. Skolan har flera klasser med fotbollsinriktning men enligt anmälaren är det allmänt känt att eleverna med de bästa fotbollskunskaperna placeras i just denna klass. Trots flera löften från rektorn har istället en annan elev placerats i den "bättre klassen". Rektorns agerande har varit så kränkande att sonen nu valt att byta skola, skriver föräldern i anmälan.

En familj bosatt utomlands anmäler kvalitén på den svenskundervisning som sonen får på distans. Enligt föräldrarna har undervisningen mycket dålig kvalitet, stavnings- och grammatikfel rättas inte och typiska anglicismer kommenteras inte heller. Föräldern kritiserar också det datorprogram som skolan använder – "det finns modernare plattformar som skulle vara bättre lämpade". Enligt anmälaren förklaras ofta bristen på återkoppling med tekniska problem.

Källa: Svenska Dagbladet