Myter och fakta om skolan

Blir det verkligen allt stökigare i skolan? Är det sant att svenska elever är sämre än andra och att de flesta lärare är obehöriga? Det finns många föreställningar om hur det är ställt med den svenska skolan. Här publicerar SKL fakta i målet. 

	Skolan blir allt stökigare.		Regelbundna undersökningar visar att allt fler elever är engagerade och trivs med skolarbetet. Nio av tio elever trivs bra eller mycket bra i sin skola. Lika många uttrycker att de trivs med andra elever. I internationella jämförelser är Sverige det land där flest elever i årskurs 4 och 8 känner sig trygga i skolan. Åtta av tio elever och nio av tio lärare upplever att skolan arbetar aktivt mot mobbning. Samtidigt har upplevelsen av hur vanligt det är med mobbning inte förändrats. Elever: 80 procent känner arbetsro, 90 procent trivs med sina lärare och 80 procent har förtroende för lärarna. Lärare: 80 procent känner arbetsro, 93 procent trivs med eleverna och 96 procent anser att de oftast möts med respekt från eleverna. Källa: Skolverket
	Skolan var bättre när staten hade ansvaret.		Staten hade stora problem att styra skolan. Elever med behov av särskilt stöd fick inte den hjälp de behövde. Det var svårt att förstå hur staten fördelade sina resurser. När skolan var statlig saknades statlig utvärdering helt. SKL tar sedan 2007 årligen fram Öppna jämförelser mellan kommunerna för resultaten inom grundskolan. De visar att många kommuner sköter skolan framgångsrikt. Andra behöver bli bättre, bland annat på att följa upp elevernas resultat. Men dagens problem med elevernas försämrade resultat handlar inte om vem som styr skolan. Enligt Skolverket beror det istället främst på segregeringen i samhället och på att många elever får ägna sig åt alltför mycket eget arbete. Lösningen ligger i att utveckla lärarnas undervisningsmetoder, ha rektorer som är tydliga och drivande samt regelbunden uppföljning.  Med en kommunal skola kan elever och föräldrar enkelt komma till tals med sina lokala politiker och föra fram önskemål om skolan.
	Det är för stora klasser och för få lärare i skolan.		Lärartätheten i grundskolan har ökat med åtta procent under 2000-talet. De flesta klasser har idag färre än 24 elever. Dessutom finns ofta, utöver läraren, ytterligare en pedagog i klassrummet. Att antalet lärare i grundskolan har minskat under 2000-talet beror främst på att antalet elever minskat. De senaste fem åren har grundskoleeleverna blivit 150 000 färre. Forskningen visar främst att skickliga lärare, och inte lärartäthet eller storlek på klassen, är avgörande för elevernas resultat. 2000: 7,6 lärare per 100 elever i grundskolan 2010: 8,2 lärare per 100 elever i grundskolan.
	Allt för många av lärarna är obehöriga.		De flesta lärare har lärarexamen, men ibland har det inte funnits sådana lärare att rekrytera. Det beror främst på att staten inte har utbildat lärare i den omfattning och med den inriktning som behövs. Lärare i kommunal skola med lärarexamen: Grundskola 88% Gymnasium 80% Lärare i fristående skola med lärarexamen: Grundskola 70% Gymnasium 56% Källa: Skolverket
	Lärarna vill att skolan åter ska bli statlig.		Endast 1 av 100 lärare lyfter fram ett förstatligande som en viktig åtgärd för att förbättra skolresultaten. Och den största fackliga lärarorganisationen, Lärarförbundet motsätter sig att staten – istället för kommunerna – ska ansvara för skolan. Dessa områden fick flest svar när lärarna, i en enkät från SKL och Lärarförbundet, fick ange de två viktigaste områdena för att förbättra resultaten i skolan: Fler lärare i skolan: 33% Mer kompetensutveckling för lärarna: 21 % Ökat fokus på att eleverna når målen: 12 % Fler specialpedagoger och speciallärare: 12 % Bättre arbetsmiljö: 12 % Staten tar över ansvaret för skolan: 1 % Källa: SKL och Lärarförbundet

Om myter och fakta

Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som inte ger hela biden.
Våra uppgifter baseras på den senast tillgängliga statistiken från myndigheter och organisationer inom våra verksamhetsområden. Ibland är det svårt att mäta och jämföra; statistik bygger på avgränsningar och definitioner. Vi har ändå gjort ett försök. För vi vill bemöta myter med fakta.