YTTERLIGARE ETT INLÄGG I MOBBINGDEBATTEN

De vuxna väljer att titta bort

Skolan är i första hand en arbetsplats för barn, inte för vuxna. Därför kräver Bris att skolornas fokus läggs på barnens bästa, skriver Göran Harnesk.

Foto: Victor Lundberg/SCANPIX

Det finns i dag en mängd anti-mobbningsmetoder, men bara en har utvärderats vetenskapligt. Det är inte acceptabelt. För att stoppa kränkningarna krävs kvalitetssäkrade metoder och mer kunskap hos lärarna, skriver Bris generalsekreterare Göran Harnesk.

Jag vågar inte säga något till mina föräldrar för de sa att om du säger till nån så kommer du att vara död i morgon. Vad ska jag göra, jag är jätteledsen. Det går inte att säga till fröken för hon tar det inte som allvar.
Det mänskliga lidandet mobbning orsakar är ofantligt. Barn berättar i kontakten med Bris om alla former av mobbning och kränkningar; från fysiskt- och psykiskt våld i form av fysisk misshandel och verbala hot och kränkningar, till utfrysning och isolering. Det är vanligt att barnen berättar för oss att mobbningen har pågått i flera år.
Konsekvenserna av att bli mobbad är allvarliga. Barnen berättar om allt från problem i skolarbetet och problem med sociala kontakter, till ätstörningar, sömnproblem och självmordstankar. Forskning visar också en tydlig koppling mellan mobbning och självmordsbeteende bland vuxna. Även om mobbningen har slutat, lever den kvar hos den mobbade.

I svenska skolor i dag tillämpas en mängd olika anti-mobbningsmetoder. Alla skolor måste också enligt lag ha en skriftlig likabehandlingsplan för att aktivt arbeta förebyggande mot diskriminering och annan kränkande behandling. Vi har dessutom en mycket stark lagstiftning mot mobbning i form av lagen mot kränkande behandling och diskriminering. Lagen mot kränkande behandling och diskriminering kräver enligt lagtexten nolltolerans från skolans sida. Det räcker med ett verbalt tillmäle som ”jävla hora” för att skolan ska tvingas agera.
Trots det tillhör mobbning ett av de vanligaste kontaktområdena i barns och ungas kontakter med Bris och har alltid varit det under vår 40-åriga historia. Under 2010 hade Bris 4073 stödjande kontakter med barn och unga om mobbning. Det motsvarar 17 procent av det totala antalet stödjande kontakter under året. Mobbning är det enskilt vanligaste skälet till att pojkar kontaktar Bris.

När vi analyserar våra kontakter med barn och unga kring mobbning ser vi att många har sökt hjälp mot mobbningen hos en lärare på skolan, men inte blivit tagna på allvar, eller så har den vuxna förminskat problemet. Det är heller inte ovanligt att lärare själva kränker genom att lägga över ansvaret på den som mobbades. Det är också mycket vanligt att barnen inte vågat berätta om mobbningen, just för att de inte tror att de ska bli trodda eller tagna på allvar. Barnen som kontaktar Bris om mobbning vill bli trodda, de vill bli tagna på allvar och de vill att de vuxna runtomkring dem ska ha kunskap om att stoppa mobbning.
Flera av barnen berättar att de bytt skola på grund av mobbningen, men det finns inte några berättelser om att den som mobbat tvingats byta skola.

Barnens berättelser visar att många skolor saknar kompetens för att hantera mobbningsproblematiken. När kunskap och kompetens saknas, blir det för många vuxna lättare att välja att titta bort vid mobbning och kränkningar än att hantera dem. Det finns idag en mängd anti-mobbningsmetoder tillgängliga, men enbart ett av programmen har utvärderats vetenskapligt. Det är inte acceptabelt.

År 2009 genomförde Skolverket en kritisk granskning av åtta av de vanligaste förekommande anti-mobbningsmetoderna. Alla programmen fick mer eller mindre kritik.

För att skolorna ska ha möjlighet att kunna genomföra ett lyckat arbete mot mobbning krävs kvalitetssäkrade och evidensbaserade anti-mobbningsmetoder och kunskap och kompetens om mobbningens mekanismer, vilket bör vara en obligatorisk del i alla lärarutbildningar. Men framför allt krävs engagemang från de vuxna i skolorna. Inte ens den mest välrenommerade anti-mobbningsmetod lyckas om inte engagemanget från de vuxna från skolan finns med.
Skolan är den arena där alla barn och ungdomar måste vistas och är i första hand en arbetsplats för dem, inte för vuxna. Därför kräver Bris att skolornas fokus läggs på barnens bästa, att statliga medel avsätts för utvärdering av existerande anti-mobbningsmetoder, att varje enskild rektor tar ansvar för att skollagen följs, att nolltolerans mot mobbning utförs i alla skolor i Sverige och att lärare och annan skolpersonal får den kunskap och kompetens som krävs för att kunna arbeta såväl förebyggande mot mobbning som att kunna hantera reella mobbningssituationer.

GÖRAN HARNESK
generalsekreterare Barnens rätt i samhället, Bris