Sex punkter för en bättre förskola
Vi har i ett projekt ingående granskat förskolan och hur den kan främja barns och ungas psykiska hälsa. Sammanfattningsvis ser vi sex stora utmaningar för den svenska förskolan.
Flera studier visar att en förskola av god kvalité gynnar barns hälsa och utveckling långt senare i vuxen ålder, inte minst för barn som har en problematisk hemmiljö. Att satsa på förskolan är därför en synnerligen angelägen investering. Det visar internationell forskning från så skilda fält som nationalekonomi (Nobelpristagaren James Heckmans forskning) och folkhälsoområdet (Norska Folkhälsoinstitutets rapport om förebyggande och främjande av psykisk hälsa).
Hur ser vi då till att förskolan verkligen ger positiva avtryck, både här och nu och för resten av barnens liv? Föreningen Psykisk Hälsa har i ett projekt granskat förskolan och hur den kan främja barns och ungas psykiska hälsa. Resultaten publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Psykisk Hälsa, där ett tiotal av Sveriges experter på barns utbildning och hälsa bidragit.
När vi tar tempen på förskolan ser vi att den i många avseenden mår bra, inte minst vid en internationell jämförelse. Flera studier visar att Sverige hamnar i topp jämfört med flertalet andra i-länder, till exempel i en UNICEF-utvärdering av barnomsorgen i 25 OECD-länder.
Sammanfattningsvis ser vi sex stora utmaningar för den svenska förskolan:
1. Det behövs fler utbildade förskollärare och vidareutbildning av de förskollärare som idag är yrkesverksamma. Idag är det cirka 50 procent av personalen som har en förskollärarutbildning.
2. Trenden med en ökad andel stora barngrupper är oroande. Barngruppernas storlek bör anpassas till viktiga faktorer såsom barnens ålder, språkliga förutsättningar, kompetensen hos de vuxna och så vidare.
3. Samordningen mellan förskolan, barnhälsovården, socialtjänsten och barnpsykiatrin behöver bli bättre, för att tidigt upptäcka barn som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Förskolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och stödja barn som kan få svårigheter i skolan eller som mår dåligt, men rollen behöver preciseras och regleras, och förskolan bör naturligtvis ges verktygen att göra detta.
4. En viktig forskningsuppgift är att hitta vägar för att höja förskolans pedagogiska uppdrag utan att det blir traditionell skola – det vill säga på förskolans egna villkor. Det behövs bland annat mer kunskap om vad som krävs för att barn ska öka sin förståelse av skrift och antalsuppfattning.
5. Förskolans kvalité kan höjas genom ett systematiskt kvalitetsarbete, såsom att ge förskollärare stöd till att analysera och reflektera över sina egna rutiner, och genom att införa metoder för att skatta effekterna av kvalitetsarbetet på barnen. Det är viktigt att inte skilja på lärande och omsorg då trygga relationer till vuxna är avgörande för att ta in ny kunskap.
6. Förskoleklassens syfte behöver preciseras. Man kan undra varför förskoleklassen ofta utgör ett ”väntrum” och inte ett gyllene tillfälle att förbereda barnen för skolstart utifrån sina förutsättningar. Det finns en otydlighet kring vad lärarna i förskoleklass får och bör lära ut, och det blir inte tydligare i den nya läroplanen Lgr11. Det behövs en genomtänkt nationell beskrivning av målet med förskoleklassens verksamhet.
Per-Anders Rydelius mfl, Ordförande Föreningen Psykisk Hälsa, professor i barn och ungdomspsykiatri
Siv Fischbein, Professor em i specialpedagogik
Robert Erikson, Professor i sociologi
Ann-Charlotte Smedler, Professor i psykologi
Fredrik Lindencrona, Fil dr, leg psykolog
Carl von Essen, Generalsekreterare, Föreningen Psykisk Hälsa
Hur ser vi då till att förskolan verkligen ger positiva avtryck, både här och nu och för resten av barnens liv? Föreningen Psykisk Hälsa har i ett projekt granskat förskolan och hur den kan främja barns och ungas psykiska hälsa. Resultaten publiceras i ett kommande nummer av tidskriften Psykisk Hälsa, där ett tiotal av Sveriges experter på barns utbildning och hälsa bidragit.
När vi tar tempen på förskolan ser vi att den i många avseenden mår bra, inte minst vid en internationell jämförelse. Flera studier visar att Sverige hamnar i topp jämfört med flertalet andra i-länder, till exempel i en UNICEF-utvärdering av barnomsorgen i 25 OECD-länder.
Sammanfattningsvis ser vi sex stora utmaningar för den svenska förskolan:
1. Det behövs fler utbildade förskollärare och vidareutbildning av de förskollärare som idag är yrkesverksamma. Idag är det cirka 50 procent av personalen som har en förskollärarutbildning.
2. Trenden med en ökad andel stora barngrupper är oroande. Barngruppernas storlek bör anpassas till viktiga faktorer såsom barnens ålder, språkliga förutsättningar, kompetensen hos de vuxna och så vidare.
3. Samordningen mellan förskolan, barnhälsovården, socialtjänsten och barnpsykiatrin behöver bli bättre, för att tidigt upptäcka barn som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Förskolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och stödja barn som kan få svårigheter i skolan eller som mår dåligt, men rollen behöver preciseras och regleras, och förskolan bör naturligtvis ges verktygen att göra detta.
4. En viktig forskningsuppgift är att hitta vägar för att höja förskolans pedagogiska uppdrag utan att det blir traditionell skola – det vill säga på förskolans egna villkor. Det behövs bland annat mer kunskap om vad som krävs för att barn ska öka sin förståelse av skrift och antalsuppfattning.
5. Förskolans kvalité kan höjas genom ett systematiskt kvalitetsarbete, såsom att ge förskollärare stöd till att analysera och reflektera över sina egna rutiner, och genom att införa metoder för att skatta effekterna av kvalitetsarbetet på barnen. Det är viktigt att inte skilja på lärande och omsorg då trygga relationer till vuxna är avgörande för att ta in ny kunskap.
6. Förskoleklassens syfte behöver preciseras. Man kan undra varför förskoleklassen ofta utgör ett ”väntrum” och inte ett gyllene tillfälle att förbereda barnen för skolstart utifrån sina förutsättningar. Det finns en otydlighet kring vad lärarna i förskoleklass får och bör lära ut, och det blir inte tydligare i den nya läroplanen Lgr11. Det behövs en genomtänkt nationell beskrivning av målet med förskoleklassens verksamhet.
Per-Anders Rydelius mfl, Ordförande Föreningen Psykisk Hälsa, professor i barn och ungdomspsykiatri
Siv Fischbein, Professor em i specialpedagogik
Robert Erikson, Professor i sociologi
Ann-Charlotte Smedler, Professor i psykologi
Fredrik Lindencrona, Fil dr, leg psykolog
Carl von Essen, Generalsekreterare, Föreningen Psykisk Hälsa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar