BITRÄDANDE UTBILDNINGSMINISTERN HAR ORDET

"Underskatta inte nyanlända elever"

Jag kom till Sverige som tolvåring 1981, och jag minns tydligt att förväntningarna på mig som ”invandrarbarn” var så mycket lägre än på mina klasskompisar, skriver biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP). Regeringen vill se ett förbättrat mottagande av nyanlända elever och avsätter 60 miljoner kronor till grundskolor i stadsdelar med omfattande utanförskap.

Ingen ska dömas till ett liv i utanförskap i klassrummet. Men det är vad som händer när skolorna sviker eleverna i det fördolda. Skolinspektionens granskning av skolorna i Malmöstadsdelen Rosengård är ett tydligt exempel. Två tredjedelar av eleverna gick ut nian utan fullständiga betyg. Inspektionen konstaterade att barnen var vetgiriga och nyfikna, men att förväntningarna på dem var lågt ställda. Felet var inte elevernas, utan att fokus låg på deras brister snarare än förmågor. Skolan ska lyfta eleverna, inte hålla dem nere.

Jag har själv upplevt denna missriktade välvilja. Jag kom till Sverige som tolvåring 1981 och jag minns tydligt hur förväntningarna på mig som ”invandrarbarn” var så mycket lägre än på mina klasskompisar. Trettio år senare och situationen har inte blivit bättre. Årtionden av nedmontering av kunskapsfokusering i skolan samt en allmän tycka-synd-om-mentalitet när det gäller nyanlända elever har satt sina spår.

Vi behöver ett attitydskifte i svensk utbildningspolitik. Målet för eleverna kan inte vara att nästan alla ska klara godkänt, utan målet måste vara att alla ska nå högsta betyg och så får vi acceptera att inte alla når hela vägen fram. Det är utifrån dessa förutsättningar stöd och hjälp ska sättas in.

De omfattande reformer av skolan som nu genomförs – tidigare betyg, fler nationella prov, ökad studiero, yrkesutbildningar och så vidare – kommer framför allt att gynna dem som annars riskerar att halka efter. Men det räcker inte med generella reformer för att skapa en skola som också fungerar för de elever som kommer till Sverige i skolåldern. Vi måste också ta itu med det faktum att nyanlända elever har andra behov och att de misslyckas i skolan i högre utsträckning än andra.

Statistik från Skolverket visar att av de elever med utländsk bakgrund som gick ut grundskolan 2010 uppnådde närmare en fjärdedel inte behörighet till gymnasiets nationella program. Bland elever med svensk bakgrund var andelen 9,2 procent. En majoritet av eleverna i gymnasiets individuella program har utländsk bakgrund. Sämst klarar sig de elever som kommer till Sverige efter ordinarie skolstart.

Det är hög tid att lämna den missriktade välviljan bakom oss och fokusera på att eleverna snabbt lär sig svenska och uppnår kunskapsmålen. Vi måste våga ifrågasätta metoder som visat sig fungera mindre bra.

Jag tänker inte minst på de introduktionsklasser som nyanlända elever isoleras i under lång tid. Forskning visar att det som händer under första året i det nya landet är avgörande för hur de nästkommande tio åren blir. Att nyanlända elever ibland tillbringar ett år i introduktionsklasser där ingen talar svenska är självklart kontraproduktivt.

Det är oacceptabelt att vi inte kartlägger elevernas kunskapsbagage bättre. Skolorna brister i kartläggningen av elevernas tidigare skolbakgrund, vilket gör att undervisningen inte är anpassad efter den enskilde elevens grundkunskaper utan efter ålder.

Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv. Den är sällan sammankopplad med den övriga undervisningen och används för sällan som ett stöd i skolans övriga undervisning, exempelvis matematik. För få elever får utnyttja sin rätt till studiehandledning på modersmålet.

Dessutom måste vi säkerställa att skolor med större behov får resurser. Alla elever är olika och utbildningen ska ta hänsyn till elevernas behov och förutsättningar. Elever och skolor som har behov av större resurser måste få tillgång till dessa. Därför har regeringen nyligen gett Skolverket i uppdrag att genomlysa kommunernas resursfördelning.

Regeringen tar ett helhetsgrepp kring de nyanlända elevernas situation i den svenska skolan. Vi tillsätter en utredning för förbättrat och likvärdigt mottagande av nyanlända elever. Utredningen kommer att behandla frågan om hur vi bäst organiserar skolornas introduktion av nyanlända elever, utformningen av studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning.

Regeringen avsätter dessutom 60 miljoner kronor med start nästa år i en särskild satsning på ett antal grundskolor i stadsdelar med omfattande utanförskap. Satsningen ska bestå av tillfälliga ekonomiska incitament för skolor att förbättra sina resultat. Regeringen återkommer med en närmare beskrivning av hur pengarna ska användas.

Ett framgångsrikt Sverige förutsätter att alla barn – oavsett etnisk bakgrund – får en chans att hävda sig i den svenska skolan. Det är bara då som Sverige även i framtiden kan slå sig för bröstet som en stark välfärdsnation.

NYAMKO SABUNI 

Källa: www.sydsvenskan.se