Klart för elitklasser på högstadiet
Redan nästa höst kan 300 tolvåringar börja i särskilda profilklasser. Då startar de första omtvistade spetsutbildningarna för högstadieelever, sedan regeringen antagit en ny förordning.
Förordningen, som antogs på ett regeringssammanträde i förra veckan, öppnar för försöksverksamhet med riksrekryterade så kallade elitklasser för elever i årskurs 7 till 9, skriver Svenska Dagbladet.
– Men regeringens avsikt är att det ska bli permanent, det är mer detaljerna som får prövas fram, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till TT.
För att få börja på en spetsutbildning måste man göra ett antagningsprov som varje skola själv får utforma. Det blir möjligt att införa först när den nya skollagen träder i kraft den 1 juli och förbudet för antagningsprov i teoretiska ämnen på högstadiet avskaffas.
– Adolf Fredriks musikskola har elitprov redan i årskurs fyra och det är det ingen som ifrågasätter. Jag förstår inte varför det skulle vara mer kontroversiellt, bara för att det är matematik, säger Jan Björklund.
Hälften med matte
Profilklasserna ska vara inriktade på ett eller flera olika ämnen, som matematik, engelska eller samhällsorienterande ämnen. Men hälften av dem ska gälla matematik eller naturorienterande ämnen.
– Det är ämnesområden där vi i svensk skola har tappat väldigt mycket i resultatnivå och det är något som är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft, säger Jan Björklund.
Eleverna ska också kunna läsa in och få betyg i gymnasieskolans kurser. I gymnasiet ska eleven ändå ha rätt att gå om kursen för att få ett nytt betyg.
Få platser
Både friskolor och offentligt drivna skolor kan ansöka om att starta spetsutbildning och Skolverket beslutar vilka som får det. Inför de två första läsåren får högst tio utbildningar med maximalt 30 elever i varje årskurs starta. Det innebär att det till en början finns plats för totalt 900 högstadieelever i landet.
Hur begränsningsregeln ska se ut när verksamheten permanentas är oklart, men särskilt många platser lär det inte bli.
– Det ska verkligen vara för en mycket liten grupp elever som har en mycket hög studiekapacitet. Jag skulle säga att det är maximalt en procent, och förmodligen ännu färre, som platsar, säger utbildningsministern.
Spridning över landet
Några internatskolor tror Jan Björklund inte att det blir tal om, även om eleverna är unga och rekryteringen sker från hela riket. Tanken är att Skolverket ska ta geografiska hänsyn så att utbildningarna sprids över landet.
– Om vi har klasser i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Sundsvall så tillgodoser du snart huvuddelen av befolkningen. Alla har kanske inte exakt samma möjligheter, men i dag finns det inga möjligheter alls.
Vid behov är det upp till varje skola att lösa boendet.
– Men regeringens avsikt är att det ska bli permanent, det är mer detaljerna som får prövas fram, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till TT.
För att få börja på en spetsutbildning måste man göra ett antagningsprov som varje skola själv får utforma. Det blir möjligt att införa först när den nya skollagen träder i kraft den 1 juli och förbudet för antagningsprov i teoretiska ämnen på högstadiet avskaffas.
– Adolf Fredriks musikskola har elitprov redan i årskurs fyra och det är det ingen som ifrågasätter. Jag förstår inte varför det skulle vara mer kontroversiellt, bara för att det är matematik, säger Jan Björklund.
Hälften med matte
Profilklasserna ska vara inriktade på ett eller flera olika ämnen, som matematik, engelska eller samhällsorienterande ämnen. Men hälften av dem ska gälla matematik eller naturorienterande ämnen.
– Det är ämnesområden där vi i svensk skola har tappat väldigt mycket i resultatnivå och det är något som är helt avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft, säger Jan Björklund.
Eleverna ska också kunna läsa in och få betyg i gymnasieskolans kurser. I gymnasiet ska eleven ändå ha rätt att gå om kursen för att få ett nytt betyg.
Få platser
Både friskolor och offentligt drivna skolor kan ansöka om att starta spetsutbildning och Skolverket beslutar vilka som får det. Inför de två första läsåren får högst tio utbildningar med maximalt 30 elever i varje årskurs starta. Det innebär att det till en början finns plats för totalt 900 högstadieelever i landet.
Hur begränsningsregeln ska se ut när verksamheten permanentas är oklart, men särskilt många platser lär det inte bli.
– Det ska verkligen vara för en mycket liten grupp elever som har en mycket hög studiekapacitet. Jag skulle säga att det är maximalt en procent, och förmodligen ännu färre, som platsar, säger utbildningsministern.
Spridning över landet
Några internatskolor tror Jan Björklund inte att det blir tal om, även om eleverna är unga och rekryteringen sker från hela riket. Tanken är att Skolverket ska ta geografiska hänsyn så att utbildningarna sprids över landet.
– Om vi har klasser i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Sundsvall så tillgodoser du snart huvuddelen av befolkningen. Alla har kanske inte exakt samma möjligheter, men i dag finns det inga möjligheter alls.
Vid behov är det upp till varje skola att lösa boendet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar