Den nya skollagen: Lika för alla elever

De elever som börjar i grundskolan eller på gymnasieskolan i höst, börjar i en skola som vilar på en ny modernare skollag. I landets kommuner och skolor pågår därför ett intensivt arbete för att rigga organisationen inför allt det nya.

Den nya skollagen som gäller från den 1 juli innehåller många stora förändringar. Bland annat kommer samma regelverk gälla för både kommunala och fristående skolor i större utsträckning än idag.
- Skollagen, läroplanerna och kunskapskraven är sammanlänkade på ett helt annat sätt nu än tidigare och är i möjligaste mån lika för alla skolformer och huvudmän, säger Claes-Göran Aggebo, undervisningsråd på Skolverket.

Tydligare ansvarsfördelning

I den nya skollagen kommer det att bli tydligare vad som är rektors ansvar och vad som är huvudmannens ansvar.
- En del beslut är flyttade från huvudman till rektorsnivå så att rektorn får ett mer samlat ansvar för verksamheten, säger Claes-Göran Aggebo.
Bland annat ligger det nu på rektorn att ta beslut om vissa stödinsatser i grundskolan, bevilja längre ledigheter och besluta om befrielse från annars obligatoriska inslag.
Hur huvudmännen väljer att organisera sina skolenheter är inte reglerat i lagen. Däremot kan en skolenhet bara ha en person som har benämningen rektor.
- Detta är ett led i att det ska vara tydligt för barn, elever och föräldrar vem som är rektor eller förskolechef, säger Claes-Göran Aggebo.
En annan stor förändring är att förskolechefen blir en reglerad befattning med i princip samma rättigheter och skyldigheter som en rektor inom skolan. Det blir också möjligt för rektorer och förskolechefer att delegera beslutsbefogenheter till anställda på enheten.

Elevernas rättigheter

För elevernas del innebär den nya lagen att de ska vara garanterade trygghet och studiero. Den nya skollagen har också tydligare fokus på kunskap. Det står framskrivet att alla elever ska ha rätt till ledning och stimulans för att kunna utvecklas så långt som möjligt, även elever som lätt når kunskapskraven.

Elever får även ökade rättigheter. Bland annat har de nu rätt att få veta skälen till varför man har fått det betyg man har fått.
- För lärarnas del innebär detta ett behov av en ökad dokumentation så att de har något att stödja sig mot när man diskuterar, säger Claes-Göran Aggebo.
Dessutom stärks elevernas rättssäkerhet genom att elever får rätt att överklaga beslut om exempelvis åtgärdsprogram. Huvudmännen måste också upprätta skriftliga klagomålsrutiner, som både gäller huvudmannanivån och verksamhetsnivån.
- Elever och vårdnadshavare som är missnöjda med något inom skolans verksamhet ska veta vem de ska vända sig till för att föra fram sina klagomål, säger Claes-Göran Aggebo.

Förändringar i särskolan

I särskolan ändras målgruppen då den nya skollagen införs. Det innebär att elever med autism inte längre kommer att tillhöra särskolans målgrupp om eleven inte även har en utvecklingsstörning.
- Här finns inga övergångsregler vilket innebär att skolhuvudmännen redan till hösten måste omplacera elever i grundsärskolan med autism, så att de får fortsätta sin skolgång inom den vanliga grundskolan, säger Claes-Göran Aggebo.
Det kommer också att preciseras i skollagen vilka utredningar som är grund till om en elev ska placeras i grundsärskolan. Det är en psykologisk, medicinsk, pedagogisk och social bedömning.
- Bakgrunden är att det har framkommit stora brister i kommunernas utredningar kring vilka barn som placeras i grundsärskolan, säger Claes-Göran Aggebo.
Det kommer också att krävas vårdnadshavarens medgivande för att placera ett barn i grundsärskolan.
- Men en ventil har tillförts som innebär att om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa får en elev placeras i grundsärskolan även mot vårdnadshavarens vilja. Vilka skälen är får praxis utvisa, säger Claes-Göran Aggebo.

Möjlighet att ingripa

Skolinspektionen och den kommunala tillsynen får större möjligheter att ingripa om det finns brister i verksamheten. Därtill införs helt andra typer av sanktionsinstrument. Man har både rätt att förena ett föreläggande med vite men också att ta till mer kraftfulla åtgärder som att stänga en verksamhet.
- Generellt så tror jag att det för både skolhuvudmän, rektorer och lärare kommer att finnas ett behov av ökad dokumentation. Eftersom man måste kunna visa vad det är man har gjort och varför, säger Claes-Göran Aggebo.