Höga betyg i engelskspråkig undervisning

97 procent av eleverna i engelskspråkig undervisning i grundskolan blir behöriga till gymnasieskolan. Eleverna tycker att utbildningen är stimulerande, men påpekar att en del lärare har dåligt engelskt uttal. Det visar Skolverkets utvärdering av försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan.

Antalet skolor som bedriver delar av undervisningen på engelska är liten, endast ett 40-tal, varav lika många kommunala som fristående skolor. Under läsåret 2008/09 gick 9 400 grundskoleelever engelskspråkig undervisning, antingen på en skola med engelsk profil eller med en engelskspråkig inriktning. Majoriteten av eleverna som går på dessa skolor har svenska som modersmål.
Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten, som pågått sedan 2003, visar att eleverna har höga meritvärden när de går ut årskurs 9. Skillnaderna mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund är dessutom mindre än i ett nationellt genomsnitt.
- Elever med utländsk bakgrund får väldigt bra resultat. Till stor del beror det på att dessa elever liksom de svenska eleverna har engagerade föräldrar med hög utbildningsbakgrund, säger Hanna Österlund, projektledare för utvärderingen.
Andra faktorer bakom de goda resultaten är att eleverna är studiemotiverade, trivs med utbildningen och att de själva sökt sig till utbildningen.

Två typer av skolor

De skolor som har engelskspråkig undervisning har i utvärderingen delats in i två olika grupper, profilskolor samt tvåspråkiga skolor. De tvåspråkiga skolorna har i högre grad än profilskolorna rekryterat lärare som har engelska eller andra språk som modersmål.
Enligt förordningen om engelskspråkig undervisning ska hälften av undervisningen bedrivas på engelska och hälften på svenska.
- Skolorna har delat upp det på olika sätt, men i huvudsak är det de teoretiska ämnena som bedrivs på engelska, medan det i de praktiska ämnen är få skolor som undervisade på engelska, säger Hanna Österlund.

Engelska som andraspråk

Utvärderingen visar dock att det finns en stor variation mellan skolor vad det gäller lärarnas kunskap om andraspråksinlärning och språk och ämnesintegrering.
- Generellt sett verkar det som att det på de flesta skolor finns ett behov av att öka kunskapen om hur man integrerar språk och ämne, säger Hanna Österlund.
Hon menar att det finnas många paralleller mellan hur det är att undervisa elever som har svenska som andraspråk och att undervisa elever som har engelska som andraspråk.
Den kompetensutveckling som lärarna har fått handlar ofta om det svenska utbildningssystemet och i svenska språket för lärare med engelska som modersmål. Lärare med svenska som modersmål får ofta träning i engelska för ämneslärare.

Dåligt engelskt uttal

Utbildningen får många positiva omdömen av såväl lärare, elever och föräldrar.
- Elever och föräldrar framhåller att de valt utbildningen för att det är viktigt att ha med sig engelska i framtiden, för att läsa och arbeta utomlands, säger Hanna Österlund.
Eleverna i profilskolorna påpekar dock att en del lärare inte upplevs som tillräckligt bra på engelska, att de har dåligt uttal och att undervisningen därigenom blir långsam. En del elever upplever dessutom att för liten del av undervisningen bedrivs på engelska.
På de tvåspråkiga skolorna tycker eleverna tvärt om att de har lärare som inte kan svenska och därför inte kan förklara på svenska om det behövs.
- En del saker kanske eleverna vill ha återkopplat på svenska så de vet att de har förstått rätt, när läraren inte kan förklara på elevens modersmål blir de hänvisade till sina kamrater istället, säger Hanna Österlund.
Text: Auri Andersson