DYSKALKYLI - NÅGOT ATT TA MED I BERÄKNINGEN

Dyskalkyli (nylatin dyscalculia, av grekiska dys-, dålig, och latin calculus, räknesten, beräkning) är specifika matematiksvårigheter. Beror svårigheterna på någon form av generell funktionsnedsättning, som till exempel nedsatt intelligens eller kognition, rör det sig inte om dyskalkyli utan brukar kallas för generella matematiksvårigheter. Att tycka att matematik är svårt är inte heller dyskalkyli, och kallas ibland för pseudo-dyskalkyli.
Akalkyli (a-, ingen) innebär fullständig avsaknad av förmåga till matematisk räkning. Det uppstår ofta i samband med hjärnskada, och sådana personer har svårt med enkla uppgifter som till exempel talserien 1-10.
Flertalet dyskalkyliker är minst normalbegåvade. De matematiska svårigheterna tros vara orsakade av störningar i den mer grundläggande förmågan att skapa sig abstrakta matematiska begrepp. Detta kan även ta sig uttryck i att kasta om siffror eller ha problem med att snabbt plocka fram sifferfakta ur minnet. En person med dyskalkyli kan även ha svårt att läsa av en analog klocka, hålla koll på sin egen ekonomi och skilja på höger och vänster.
Dyskalkyli är ofta medfött och beror då sannolikt på ärftliga faktorer, men kan även ha uppstått under fosterstadiet. Det kan även uppstå senare i livet som en följd av en hjärnskada. Dyslexi tros ha mycket gemensamt med dyskalkyli; dessa två specifika funktionsnedsättningar kan förekomma enskilda eller tillsammans.
Dyskalkyli beskrevs första gången i början av 1900-talet av den svenske läkaren Salomon Eberhard Henschen, som var professor i medicin vid Karolinska Institutet.

Dyskalkyli (Räknesvårigheter)

Dyskalkyli är när man har specifika räknesvårigheter som inte beror på psykisk utvecklingsstörning eller bristande skolgång. Ungefär fem procent av Sveriges befolkning beräknas ha dyskalkyli. Runt var femte person med dyskalkyli har även dyslexi, läs- och skrivsvårigheter.

Dyskalkyli innebär att man har en medfödd svårighet för räkning. Det har inget med intelligens att göra utan är en funktionsnedsättning precis som dyslexi.
Ofta upptäcks dyskalkyli när barnet går på mellanstadiet och får problem med att följa med på matematiklektionerna. Misslyckanden i skolan ger lätt dåligt självförtroende. Därför är det viktigt att betona de starka sidorna, inte bara de områden där extra stöd behövs.
Dyskalkyli kan leda till besvär för den som är drabbad eftersom mycket i livet handlar om matematik. Att till exempel inte kunna räkna ut vad man ska betala för maten i affären, inte kunna läsa busstidtabellen eller komma ihåg ett viktigt telefonnummer kan göra vardagen svår.

Kännetecken på dyskalkyli

• Mycket svårt att lära in och förstå de fyra räknesätten
• Svårt att minnas siffror
• Räknar långsamt
• Kastar om siffror - 246 blir 264
• Svårt att uppfatta antal och mängd
• Svårt att lära sig klockan
• Dålig tidsuppfattning
• Svårt att hantera pengar och att sköta sin ekonomi
• Dåligt lokalsinne, svårt att hitta, skilja på höger och vänster, läsa kartor
• Svårt att läsa och förstå tidtabeller
• Svårt att planera och organisera

Dyskalkyli är ärftligt. Ofta har en eller flera i familjen, eller någon nära släkting, svårigheter att räkna.
Det är viktigt att ta reda på om räknesvårigheterna hör ihop med allmänna inlärningssvårigheter, en språkstörning eller neuropsykologiska funktionsnedsättningar som ADHD eller Aspergers syndrom.