Allt färre vill bli lärare

Publicerad 19 april 2011 - 11:57 Uppdaterad 19 april 2011 - 20:13

Allt färre vill bli lärare. Det visar preliminära siffror från Högskoleverket som Aktuellt tagit del av.

Förändringarna till lärarutbildningen

Antalet sökande till lärarutbildningen 2010 och 2011 som förstahandsval.
Förändring i procent.
Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm,
216/212, 2 procent
Göteborgs universitet, 1416/1328, 7 procent
Högskolan Dalarna, 391/620, -37 procent
Högskolan i Borås, 243/368, -34 procent
Högskolan i Gävle, 416/408, 2 procent
Högskolan i Halmstad, 336/270, 24 procent
Högskolan i Jönköping, 312/575, -46 procent
Högskolan i Skövde, 72/161, -55 procent
Högskolan Kristianstad, 366/602 , -39 procent
Högskolan Väst, 321/361, -11 procent
Karlstads universitet, 1054/1005, 5 procent
Konstfack, Stockholm, 69/57, 21 procent
Kungl. Tekniska högskolan, 62/47, 32 procent
Linköpings universitet, 940/968, -3 procent
Linnéuniversitetet, 1265/1251, 1 procent
Luleå tekniska universitet, 315/356, -12 procent
Malmö högskola, 1423/1533, -7 procent
Mittuniversitetet, 250/316, -21 procent
Mälardalens högskola, 264/440, -40 procent
Stockholms universitet, 902/1395, -35 procent
Södertörns högskola, 324/563, -42 procent (här har flera lärarutbildningar dock helt upphört).
Umeå universitet, 409/653, -37 procent
Uppsala universitet, 686/554, 24 procent
Örebro universitet, 349/557, -37 procent.

Högskoleverket/Aktuellt

Störst var minskningen vid högskolorna i Skövde, Jönköping och Södertörn där antalet sökande sjönk med hälften mellan 2010 och 2011.
Totalt tappade landets samtliga högskolor drygt 2.000 sökande till lärarutbildningarna, inklusive förskolelärare. Det är en minskning med 14 procent.
I fjol sökte nästan 14.700 personer lärarutbildningen som förstahandsval. Motsvarande siffran i år är 12.615.
Tappade 55 procent sökande
Av de 24 högskolor som bedriver och bedrev lärarutbildning i fjol och i år visar 15 högskolor på sjunkande siffror medan nio har fått ett ökande antal sökande.
Värst är tappet för högskolorna i Skövde, Jönköping och Södertörn där minskningen är 55, 46 respektive 42 procent.
På vissa inriktningar vid vissa högskolor är siffrorna rekordlåga.
Till exempel sökte bara en(!) person till ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan, Samhällskunskap/Svenska på Mittuniversitetet. Det är en nedgång med 90 procent.
Sökande villrådiga
Enligt Anders Olofsson på Mittuniversitetet har de stora förändringarna i utbildningen gjort de sökande villrådiga.
-Varje högskola och universitet har ju fått söka om sina utbildningstillstånd, säger Olofsson, och det har skapat osäkerhet, säger Olofsson till SVT:s Mittnytt.
Förutom att sätta in annonser för att locka nya sökande så kommer Mittuniversitet att se över schemat för programmet så att studenter som läser olika inriktningar kan ha fler gemensamma lektioner.
-Vi måste se till att fylla klassrummen, säger Olofsson.

Anders Eliasson
anders.eliasson@svt.se
Researcher: Lotta Sima

DIMMORNA SKINGRAS LITE KRING LÄRARLEGITIMATIONEN

Lärarlegitimation: Förordning ger vägledning

Får jag lärarlegitimation? Hur gör jag? Vilken examen behöver jag? Många frågor får nu svar genom behörighetsförordningen för förskollärare och lärare.

Det är många lärare och förskollärare som har hört av sig till Skolverket med frågor om vilken examen som kommer att krävas inom olika skolformer och för olika åldrar. Ett stort antal av dessa frågor får svar genom regeringens behörighetsförordning.
- Behörighetsförordningen visar vad man ska ha läst och hur mycket, säger Pia-Lotta Sahlström, projektledare för lärarlegitimationen på Skolverket.
Men eftersom varje enskild lärares examen och arbetssituation är unik kommer inte alla att finna svaren enbart i behörighetsförordningen.
- Är man osäker på ämnesinnehåll i sin examen eller vad man behöver komplettera med för att få en fullständig examen ska man börja med att kontakta det lärosäte där man studerade, säger Pia-Lotta Sahlström.

Olika pedagogik

Några av frågorna till Skolverket har handlat om hur man ska göra om man arbetar inom "fel" skolform i förhållande till sin examen. Det vill säga om man är utbildad grundskollärare men bara har arbetat inom förskolan.
- Jag kan inte svara i enskilda fall, men man får legitimation efter den examen man har eftersom det är olika pedagogik för olika skolformer. Att man har rätt utbildning för rätt åldersgrupp är inte minst viktigt för att barnen ska få rätt pedagogik, säger Pia-Lotta Sahlström.
För att kunna fortsätta arbeta i förskolan måste man därför komplettera lärarutbildningen inom det förskolepedagogiska området.

Ansökan 1 augusti

Från och med den 1 augusti kan lärare och förskollärare samla ihop examensbevis och tjänstgöringsintyg och ansöka via Skolverkets webb.
- Vi vet att många är ivriga och vill ställa frågor av personlig karaktär redan idag, men vi kan tyvärr inte besvara några frågor innan vi har ansökningarna framför oss, säger Pia-Lotta Sahlström.
Fram till dess att Skolverket kan ta emot ansökningar kommer Skolverkets frågor och svar om lärarlegitimation på webbplatsen kontinuerligt att fyllas på.

Levande dokument

Legitimationen kommer att vara gratis för de förskollärare och lärare som idag är behöriga. För de lärare som tar sin examen efter juli 2011 kommer legitimationen att kosta pengar. Hur mycket är dock inte fastställt i dagsläget. För de lärare som vidareutbildar sig kommer lärarlegitimationen att kunna uppgraderas.
- Lärarlegitimationen kommer alltid att vara ett levande dokument, säger Pia-Lotta Sahlström.

Introduktion rektorns ansvar

Behörighetsförordningen innehåller även vissa bestämmelser om introduktionsåret. Bland annat att rektorn eller förskolechefen ansvarar för att det finns en plan för introduktionsperioden och att ansökan om lärarlegitimation inte får skickas in senare än sex månader efter avslutad introduktionsperiod.
- Skolverket arbetar nu med att ta fram ett allmänt råd om introduktionsperioden, som kan vägleda både mentorer och rektorer, säger Pia-Lotta Sahlström.
Text: Auri Andersson
Foto: Lena Granefelt

Lärarlegitimation

För att bli legitimerad lärare krävs en lärarexamen samt behörighet i de ämnen man undervisar i.
De skärpta behörighetskraven och lärarlegitimation i förskola och skola ska träda ikraft 2011, med en övergångsperiod fram till 2015.
Regeringens förordning om lärarlegitimation finns att läsa på Skolverkets sidor om lärarlegitimation.

SKOLVÄRLDEN RANKAR SVERIGES SKOLKOMMUNER 2010 - INGEN UPPLYFTANDE LÄSNING FÖR TROLLHÄTTANS DEL

Kommunrankningen - hela lista

Så gjorde vi rankningen: Statistik från Skolverket och Statistiska Centralbyrån, SCB, är grunden i listan. Data från sex olika områden har vägts ihop med hjälp av Lärarnas Riksförbund.
De sex är:

• Resultaten i de nationella ämnesproven.
• Andelen elever som har gymnasiebehörighet när de lämnar
  årskurs 9.
• Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9.
• Lärartäthet.
• Andel lärare med pedagogisk utbildning.
• Undervisningskostnad per elev.

I varje del har kommunerna fått poäng beroende på rankningen. Ju längre ner på rankningen desto fler poäng. Den sämsta kommunen har alltså fått 290 poäng och den bästa 1.
Poängen i de sex kategorierna har sedan räknats ihop. Den kommun med minst antal poäng har hamnat i högst upp och den med flest poäng i botten.
Rankningen bygger på 2009 års resultat, vilket är det senaste året med helt offentlig statistik.
På grund av inrapporteringsfel ingår inte Bjurholms kommun i årets undersökning.

PLACERING	KOMMUN	POÄNG
1	Åsele	105
2	Arvidsjaur	121
3	Pajala	240
4	Borgholm	258
5	Norsjö	301
5	Ödeshög	301
7	Olofström	309
8	Mörbylånga	328
9	Leksand	329
10	Arjeplog	330
11	Mullsjö	339
12	Habo	345
13	Överkalix	352
14	Vindeln	358
15	Lund	373
16	Åtvidaberg	385
17	Tjörn	386
18	Vilhelmina	420
19	Svenljunga	429
20	Piteå	436
21	Rättvik	460
22	Skellefteå	461
23	Malå	469
24	Vännäs	474
25	Malung	478
26	Surahammar	482
27	Hammarö	486
28	Gällivare	487
29	Boden	501
30	Båstad	503
31	Storuman	509
32	Nora	511
33	Jönköping	513
34	Laxå	518
35	Umeå	529
36	Kalix	532
37	Lycksele	543
38	Lomma	546
39	Sölvesborg	548
40	Mark	549
41	Nacka	556
41	Staffanstorp	556
43	Tanum	560
44	Sunne	569
45	Gullspång	570
46	Dorotea	574
47	Karlstad	576
48	Ydre	580
48	Östersund	580
50	Robertsfors	581
51	Sorsele	582
52	Krokom	589
53	Hällefors	590
53	Vellinge	590
55	Älvdalen	592
56	Mora	601
57	Säter	605
58	Ystad	608
59	Munkedal	616
60	Tomelilla	617
61	Berg	618
62	Kiruna	621
62	Luleå	621
64	Västervik	623
65	Kil	629
65	Lidköping	629
67	Gnosjö	631
68	Grästorp	632
69	Kungsbacka	633
70	Säffle	634
71	Örnsköldsvik	637
72	Åstorp	639
73	Övertorneå	645
74	Värnamo	647
75	Lysekil	648
76	Halmstad	653
77	Älvsbyn	658
78	Torsås	668
79	Höör	676
79	Stenungsund	676
81	Gagnef	677
81	Simrishamn	677
83	Mjölby	680
84	Härjedalen	683
85	Härryda	686
85	Ljungby	686
87	Danderyd	687
88	Hjo	700
89	Kävlinge	704
90	Avesta	705
91	Solna	707
92	Alingsås	709
93	Kalmar	711
94	Lidingö	714
95	Nybro	716
96	Valdemarsvik	717
97	Linköping	721
98	Åmål	724
99	Härnösand	731
99	Sotenäs	731
101	Eda	737
102	Strömsund	740
103	Växjö	744
104	Vaxholm	746
104	Öckerö	746
106	Karlsborg	748
106	Strömstad	748
108	Stockholm	749
109	Falkenberg	756
109	Vallentuna	756
111	Hässleholm	757
112	Gotland	758
113	Mölndal	762
113	Oskarshamn	762
115	Örkelljunga	766
116	Sollentuna	768
116	Vingåker	768
118	Bollnäs	773
119	Essunga	774
120	Varberg	780
121	Smedjebacken	786
122	Askersund	790
123	Svedala	794
124	Hedemora	797
125	Täby	802
126	Höganäs	814
126	Vimmerby	814
128	Uddevalla	815
129	Falun	817
130	Ragunda	820
131	Knivsta	822
132	Upplands-Bro	827
133	Tibro	829
134	Karlshamn	832
135	Uppsala	837
136	Burlöv	840
137	Kungälv	845
137	Nykvarn	845
139	Ängelholm	848
140	Partille	849
140	Vadstena	849
142	Värmdö	850
143	Motala	854
144	Osby	856
145	Färgelanda	858
146	Årjäng	861
147	Torsby	867
148	Sjöbo	872
149	Järfälla	874
150	Markaryd	882
151	Söderköping	883
152	Tranås	884
153	Vetlanda	887
154	Lerum	889
155	Bollebygd	890
155	Bräcke	890
155	Vara	890
158	Orust	892
159	Skinnskatteberg	893
160	Huddinge	895
161	Ekerö	901
162	Vaggeryd	907
163	Mönsterås	910
164	Falköping	914
164	Storfors	914
166	Svalöv	915
167	Ludvika	917
168	Gnesta	919
169	Kramfors	920
170	Karlskrona	924
171	Götene	928
172	Nordmaling	932
173	Åre	948
174	Haparanda	949
175	Hallstahammar	950
176	Katrineholm	959
177	Jokkmokk	960
177	Orsa	960
179	Trosa	961
180	Kinda	962
181	Skara	964
182	Tingsryd	967
183	Skövde	968
183	Österåker	968
185	Enköping	969
186	Vansbro	970
187	Karlskoga	971
187	Ånge	971
189	Kristinehamn	972
190	Fagersta	975
191	Eksjö	977
191	Norberg	977
193	Arvika	978
194	Sundbyberg	990
195	Aneby	991
195	Helsingborg	991
197	Bromölla	993
198	Tidaholm	996
199	Hagfors	997
200	Tierp	1008
201	Hudiksvall	1012
201	Uppvidinge	1012
203	Nordanstig	1020
204	Laholm	1021
205	Emmaboda	1022
206	Älmhult	1023
207	Kungsör	1025
208	Alvesta	1033
208	Boxholm	1033
208	Söderhamn	1033
211	Sala	1034
212	Hörby	1035
213	Tranemo	1039
214	Håbo	1041
215	Hultsfred	1050
216	Vänersborg	1051
217	Ronneby	1052
218	Nyköping	1057
218	Trelleborg	1057
220	Göteborg	1058
220	Salem	1058
222	Forshaga	1063
223	Östhammar	1071
224	Eslöv	1079
225	Gävle	1080
225	Strängnäs	1080
227	Malmö	1081
228	Dals-Ed	1083
229	Ovanåker	1086
230	Grums	1089
231	Köping	1090
231	Norrköping	1090
233	Arboga	1104
234	Lindesberg	1105
235	Norrtälje	1107
236	Tyresö	1110
236	Töreboda	1110
238	Kumla	1112
239	Finspång	1115
240	Ulricehamn	1119
241	Sollefteå	1124
242	Skurup	1134
243	Herrljunga	1136
243	Munkfors	1136
245	Kristianstad	1137
246	Västerås	1140
247	Perstorp	1141
248	Vårgårda	1145
249	Heby	1147
250	Lekeberg	1148
251	Ljusnarsberg	1149
252	Borås	1160
252	Oxelösund	1160
254	Hallsberg	1162
255	Hofors	1165
256	Örebro	1172
257	Landskrona	1177
258	Mariestad	1187
259	Haninge	1195
260	Ljusdal	1198
261	Gislaved	1208
262	Sundsvall	1234
263	Nässjö	1235
263	Älvkarleby	1235
265	Degerfors	1236
266	Borlänge	1239
267	Östra Göinge	1258
268	Sandviken	1259
269	Klippan	1271
270	Trollhättann	1273
271	Bengtsforss	1274
272	Filipstad	1300
273	Timrå	1302
274	Sävsjö	1310
275	Bjuv	1316
276	Lessebo	1323
277	Lilla Edet	1330
278	Nynäshamn	1335
279	Upplands Väsby	1342
280	Högsby	1345
281	Ockelbo	1347
282	Botkyrka	1351
283	Sigtuna	1382
284	Ale	1400
285	Flen	1429
286	Mellerud	1433
287	Eskilstuna	1473
288	Södertälje	1481
289	Hylte	1483

UNDERBARA TANDGLUGGAR

De är så stolta. De vill så gärna visa upp hur lösa tänderna är och det är stort när det sker. Att tappa en tand är ingen barnlek. Det är en viktig händelse och skall uppmärksammas som en sådan. Själv försöker jag komma undan denna typ av anatomiska vernissage. Barnen gillar att visa upp de extremt lösa tänderna inringade av en liten blodstrimma. Men, jag tittar snabbt bort och ryser till. Lösa tänder ger mig rysningar.
Jag fattar att de är stolta, men antagligen påminner mig denna tandlossning av det framtida egna tappet av tänder vid den ofrånkomliga ålderdomen. Jag gratulerar självklart den eleven som visat upp sin trofé och ger rikliga komplimanger. Sen försvinner jag snabbt till andra domäner för att slippa se mer av den lösa vita emaljen.
Jag kommer självklart ihåg de egna tappade tänderna och de små lådor som mamma lade gaddarna i. Ofta var det någon typ av guldsmedsask som fick vara den sista lådan att vila i för tanden. Där låg den under natten och förvandlades konstigt nog till en slant på morgonen. Fattade aldrig hur det där gick till när jag var liten.

 Kolla in denna underbara tandglugg från Axel i förskoleklassen!!! En riktigt gó kille!

Skolenkäter ger ny information

Skolenkäter som visar vad lärare, föräldrar och elever tycker om sin skola finns nu i Skolverkets databas SIRIS.

När Skolinspektionen granskar skolor skickas enkäter ut i förväg till pedagogisk personal, föräldrar och elever i årskurs 5, årskurs 9 och gymnasiets år 3. Frågorna i enkäten handlar om trygghet och studiero, rektors pedagogiska ledarskap, hur undervisningen fungerar och lärarnas förväntningar på eleverna.

Dessa enkäter blir till underlag för Skolinspektionens besök på en skola. Nu finns även skolenkäterna i Skolverkets databas SIRIS, där all statistik och alla dokument om en kommun eller skola finns tillgängligt.
- Svaren är anonyma för att det inte ska gå att identifiera någon som deltagit, säger Eva-Marie Befring, undervisningsråd på Skolverket.

Stöd för diskussion

I SIRIS kan man söka på sin specifika skola och se vilka uppgifter som framkommit i skolenkäten. Det går att använda som underlag inför ett byte av skola eller i en diskussion på skolan inför förändringar. 20 kommuner är med i en första omgång av skolenkäter som presenteras i SIRIS.
Sedan kommer det att fyllas på med flera skolor från andra kommuner. I SIRIS databas samlas materialet, tillsammans med uppgifter om till exempel skolors kvalitet.

I SIRIS finns även statistiska uppgifter om betyg och personalens behörighet.
- Det är bra att vi också får fram de mjuka indikatorernamsom kan handla om hur eleverna upplever undervisningen på skolan, säger Eva-Marie Befring.

Presentation i pdf-fil

Skolenkäten presenteras som ett dokument i form av en pdf-fil uppdelat i personal-, föräldra- och elevsvar. Här kan man gå in och hitta specifika uppgifter kring olika frågor som alla på skolan fått svara på.
- Det här är ett bra komplement till de uppgifter som finns i SIRIS. Tidigare fanns det statistikuppgifter men ingenting om vad elever tycker om skolan, säger Eva-Marie Befring.

Text: Anna Ström

SIRIS- kvalitet och resultat i skolan

Här finns: betyg, provresultat, personaltäthet, personalens behörighet, kostnader, Skolinspektionens inspektioner och skolenkäter. SIRIS kan användas för att kommuner och huvudmän som arbetar med kvalitetsutveckling på skolor ska se vad de behöver förbättra. Föräldrar kan få fram uppgifter om prov och elevsammansättning, exempelvis. Tidigare skickade skolorna in sina kvalitetsredovisningar men nu blir det systematiskt kvalitetsarbete istället.

10 FÖRETEELSER SOM JAG SJÄLV VAR RÄDD FÖR I SKOLAN

1. ÄLDRE ELEVER
2. PLINTEN I GYMPASALEN
3. TOALETTERNA
4. DILLKÖTTET
5. TRÄSVARVEN
6. REKTORN
7. KOMMA FÖR SENT
8. SOLOSÅNG
9. OFFENTLIG UTSKÄLLNING
10. TAPPA TALLRIKEN ELLER GLASET I MATSALEN

 

SÄG MÖSSA DET RÄCKER FÖR ATT GÅ I TAKET

Säg "mössa" och samtalet upphör 

Vad är skoldebattens motsvarighet till att dra naglarna över svarta tavlan? Utbildningsminister Jan Björklund vet. För en dryg månad sedan varnade han för att idéerna om elevers kunskapsletande på egen hand har gått för långt och att ”katederundervisningen” behöver få en renässans . Han satte själv begreppet inom citationstecken, men det hjälpte inte mycket (i den mån det nu var meningen). Snart kom klagokören i gång med högljudda varningar för forntidens råplugg och reaktionära klassrumstyranner.

Samma sorts kritik riktas nu mot Maciej Zaremba, som har granskat Skolsverige i fem stora och ytterst läsvärda reportage. Zaremba efterlyser en skola där lärarna har initiativet och bedriver undervisning i stället för att fungera som någon sorts coacher och hyggliga handledare. Han blir glad, ja närmast lycklig, när han kommer till klassrum där läraren har kunskap och kreativ kraft nog att utmana eleverna intellektuellt och får dem att lyfta sig, och han blir rent förtvivlad av håglöshet, uppgivenhet och av den feghet som kläs ut till respekt. Helhetsbilden är dyster.

Zaremba och Björklund är säkert oense i mycket, men det finns gemensamma nämnare. De tror på lärarna som ledargestalter. De värnar lärarnas ställning och självständighet. De gillar ämneskunskaper, och de tycker att skolan ska vara en arbetsplats där man följer regler och uppför sig ordentligt. Inte heller Zaremba har beröringsskräck för katedrar, och han blir upprörd när han får höra att lärare blivit utskällda av rektor för att de haft mage att kränka elever genom att be dem ta av sig mössan.
 
Det tycks vara något med själva orden. Ingen som läser Björklund eller Zaremba med öppet sinne kan hitta belägg för att de skulle lusta efter skräckvälde i skolan, men hos en rad skolpolitiker och delar av det pedagogiska etablissemanget tar samtalet helt enkelt slut när de hör ”kateder” och ”mössa”. Då ser de rött och kommunikationen upphör.

Man skulle kunna tänka sig att ilskan handlade om genuint olika syn på vad skolan ska göra:
Å ena sidan en idé om att skolan ska främja en lång rad värden, där kunskaper bara är ett enda bredvid alla de sociala och politiska.
Å andra sidan tanken att det självklart finns mycket som en ung människa bör lära sig på väg mot vuxenlivet, men att det verkar vettigt att inte lägga allt i knäet på just skolan utan låta denna koncentrera sig på vad man kan kalla skolkunskaper: Att kunna lösa matematiska problem, att ha ett stort ordförråd, att veta var vårt samhälle hör hemma i tid och rum, att kunna främmande språk och att ha en förståelse för grundläggande naturvetenskapliga samband.
 
Den underliga uppfattningen att det är gammalt och förlegat med kunskaper och färdigheter spelar en större roll än man skulle önska, men jag tycker ändå att den har blivit mindre vanlig. Argumenten för eleverna som ”forskare” och lärarna som handledare tycks mig allt oftare handla om att det är så man bäst främjar kunskap snarare än om att det är lärprocesserna istället för kunskaperna som är det viktiga.

Om jag har rätt har vi tagit ett stort första steg.
Som raskt bör följas av ett andra: Ta reda på hur det är!
Ställ skoldebatten på huvudet och börja tala om resultat först och organisationsformer sedan. Gör stärkta skolkunskaper till ett överordnat mål och låt de andra frågorna bli sekundära. Problembaserat lärande med ”forskning” eller satsning på katederundervisning? Ge oss mer av det som ökar kunskaperna mest. Friskolor i bolagsform? Om de leder till att eleverna lär sig, annars får kranen skruvas av.
Kommunala huvudmannaskapet kvar? Bara om resultaten förbättras rejält.
Utvärdering och uppföljning är vår nyckel till kunskap om skolan, men de förblir tyvärr sorgebarn. I stället grälas det om anslag, vinstutdelning och honnörsord. Hur många kommuner ägnar halva den energi åt skolans resultatutveckling som de ägnar åt skolbudgetarna?

Hur mycket kraft lägger vi på att värna bedömningssystemets integritet?
Minimalt, visar en skräckinjagande artikel av Örjan Hansson, Magnus Henrekson och Jonas Vlachos i Axess (3/2011). Betygen stiger medan kunskaperna sjunker. Skolorna lockar elever genom att sätta högre betyg än vad de nationella proven motiverar, och myndigheterna svarar på lamast möjliga sätt. Eleverna får betyg i stället för kunskap. Medborgarna får se Potemkinkulisser. Skattebetalarna blir blåsta. Lärarna får skämmas.

Programmet blir egentligen väldigt enkelt. Sätt skolkunskapen i högsätet. Se därefter till att vi har bästa möjliga kunskap om vem och vad som är gynnsammast för denna kunskap. Ge oss sedan mycket mer av det och mycket mindre av motsatsen.
 
PJ Anders Linder är politisk chefredaktör i SvD. 

Höga betyg i engelskspråkig undervisning

97 procent av eleverna i engelskspråkig undervisning i grundskolan blir behöriga till gymnasieskolan. Eleverna tycker att utbildningen är stimulerande, men påpekar att en del lärare har dåligt engelskt uttal. Det visar Skolverkets utvärdering av försöksverksamhet med engelskspråkig undervisning i grundskolan.

Antalet skolor som bedriver delar av undervisningen på engelska är liten, endast ett 40-tal, varav lika många kommunala som fristående skolor. Under läsåret 2008/09 gick 9 400 grundskoleelever engelskspråkig undervisning, antingen på en skola med engelsk profil eller med en engelskspråkig inriktning. Majoriteten av eleverna som går på dessa skolor har svenska som modersmål.
Skolverkets utvärdering av försöksverksamheten, som pågått sedan 2003, visar att eleverna har höga meritvärden när de går ut årskurs 9. Skillnaderna mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund är dessutom mindre än i ett nationellt genomsnitt.
- Elever med utländsk bakgrund får väldigt bra resultat. Till stor del beror det på att dessa elever liksom de svenska eleverna har engagerade föräldrar med hög utbildningsbakgrund, säger Hanna Österlund, projektledare för utvärderingen.
Andra faktorer bakom de goda resultaten är att eleverna är studiemotiverade, trivs med utbildningen och att de själva sökt sig till utbildningen.

Två typer av skolor

De skolor som har engelskspråkig undervisning har i utvärderingen delats in i två olika grupper, profilskolor samt tvåspråkiga skolor. De tvåspråkiga skolorna har i högre grad än profilskolorna rekryterat lärare som har engelska eller andra språk som modersmål.
Enligt förordningen om engelskspråkig undervisning ska hälften av undervisningen bedrivas på engelska och hälften på svenska.
- Skolorna har delat upp det på olika sätt, men i huvudsak är det de teoretiska ämnena som bedrivs på engelska, medan det i de praktiska ämnen är få skolor som undervisade på engelska, säger Hanna Österlund.

Engelska som andraspråk

Utvärderingen visar dock att det finns en stor variation mellan skolor vad det gäller lärarnas kunskap om andraspråksinlärning och språk och ämnesintegrering.
- Generellt sett verkar det som att det på de flesta skolor finns ett behov av att öka kunskapen om hur man integrerar språk och ämne, säger Hanna Österlund.
Hon menar att det finnas många paralleller mellan hur det är att undervisa elever som har svenska som andraspråk och att undervisa elever som har engelska som andraspråk.
Den kompetensutveckling som lärarna har fått handlar ofta om det svenska utbildningssystemet och i svenska språket för lärare med engelska som modersmål. Lärare med svenska som modersmål får ofta träning i engelska för ämneslärare.

Dåligt engelskt uttal

Utbildningen får många positiva omdömen av såväl lärare, elever och föräldrar.
- Elever och föräldrar framhåller att de valt utbildningen för att det är viktigt att ha med sig engelska i framtiden, för att läsa och arbeta utomlands, säger Hanna Österlund.
Eleverna i profilskolorna påpekar dock att en del lärare inte upplevs som tillräckligt bra på engelska, att de har dåligt uttal och att undervisningen därigenom blir långsam. En del elever upplever dessutom att för liten del av undervisningen bedrivs på engelska.
På de tvåspråkiga skolorna tycker eleverna tvärt om att de har lärare som inte kan svenska och därför inte kan förklara på svenska om det behövs.
- En del saker kanske eleverna vill ha återkopplat på svenska så de vet att de har förstått rätt, när läraren inte kan förklara på elevens modersmål blir de hänvisade till sina kamrater istället, säger Hanna Österlund.
Text: Auri Andersson

BRA REKTORER OCH LÖNER TÄNDER LÄRARNA!

Bra rektorer och löner tänder lärarna!

I dagens DN läser jag om skolforskaren Lennart Grosin. Han har en hel del åsikter om skolan, och mycket av hans åsikter stämmer överens med den verklighet jag befinner mig i. Däremot ställer jag mig lite tveksam till hans påstående:
- Besvärliga elever är i allt väsentligt en produkt av en dålig skola. Rektorn och lärarna måste ompröva sitt sätt att arbeta.
Visst finns det korn av sanning i detta påstående, men riktigt så enkelt är det inte. Jag tycker att Grosin alltför mycket bortser från föräldrarnas betydelse. Föräldrar som inte vågar vara föräldrar, som inte ställer upp när vi ringer och rapporterar om sådant som eleven gjort, utan tar deras parti och försvarar det dåliga beteendet. Ofta handlar det om ensamma mammor som inte orkar ta strid mot sina tonårssöner. Man köper deras lögner för att få lugn och ro. Ibland finns det också ett inslag av kamp mellan två frånskilda föräldrar där man inte vågar stöta sig med sitt barn av rädsla för att det då kan föredra att bo hos den andra föräldern.

Men inte bara ensamma föräldrar sviker. Det finns även mycket, till det yttre, välmående familjer där barnen får som de vill. För att orka arbeta så mycket som man känner sig tvungen till för att ha råd med ny bil och nya köksskåp köper man barnens lojalitet med nya datorer, mopeder och andra prylar. Men man ställer inga motkrav på att barnen skall klara av skolan. Detta skulle kanske kräva att man själv la ner tid på att hjälpa till med läxorna, och hur skall man då hinna med sitt eget liv?

Alltså retade jag mig på det Grosin sa här ovan. Men när jag nämnde det för en kollega sa han:
- Men varför klarar de det i Finland då?
Och det gav mig en tankeställare. Kanske är det så att vi i skolan är alltför accepterande i vissa fall. Om vi var mer bestämda och ställde högre krav på eleverna kanske vi kunde uppnå bättre resultat. Fast jag tror ändå att föräldrarnas betydelse är större än många vill medge. Jag misstänker att lärarnas auktoritet i Finland är en annan.

Men Grosin har mycket klokt att komma med. Så säger han till exempel:
Rektorns huvudsakliga arbetsplats är lektionssalarna, för det är där det händer! Han eller hon ska vara närvarande i hela skolan och observera undervisningen.Huvuduppgiften är att stödja och uppmuntra lärarna och skapa goda förutsättningar för undervisningen. Om någons lektioner inte fungerar är det dags för åtgärder.

Just så är det! Rektorerna har hamnat i en roll där det är viktigare att skriva fina kvalitetsrapporter, jämställdhetsplaner och andra fina dokument som sätts in i någon pärm och redovisas för politikerna, än att ägna sig åt den dagliga verksamheten. Även om det nu inte i första hand är rektorernas fel att det är på det sättet, eftersom de har kraven på sig från sina chefer, så måste de våga säga ifrån. Men en bidragande orsak är att fel personer blir rektorer. I min kommun var det för tiotalet år sedan högsta mode att dagisfröknar skulle göras till rektorer över grundskolor, till och med högstadieskolor. Inget ont om dagisfröknar (jo, jag vet att de blir vansinniga om man kallar dem för det, men jag föredrar att kalla saker vid deras verkliga namn. Jag tror till exempel inte att städerskor blir lyckligare i sitt jobb av att heta lokalvårdare eller sanitetstekniker eller något liknande) men precis lika opassande som det vore att låta en läkare bli rektor tycker jag att det är att ha en dagisfröken.

Mycket riktigt gick de allra flesta av dessa rektorer in i väggen mycket snart och gav upp. En och annan blev kvar, och i vissa fall kanske det tydde på att personliga egenskaper gjorde att de kunde klara av sitt jobb. Men för att man skall kunna bidra med någonting i den dagliga verksamheten krävs att man har de rätta kunskaperna. Om vi har rektorer som har en gedigen erfarenhet av att vara lärare kan de också klara av att leda andra.

Ett annat problem är att många rektorer fått sina jobb pga de rätta åsikterna. Och dessa åsikter ligger oftast väldigt långt från Jan Björklunds. För att bli rektor skulle man anse att eleverna skulle söka sina egna kunskaper, och katederundervisning var ett ord som ansågs vara tio gånger värre än den värsta svordom.

Grosin har tankar om detta också:
I Sverige har allt fler lärare klivit ner från katedern och låtit eleverna forska fram sin kunskap på egen hand. Andelen sådan elevstyrd undervisning har under de senaste tio åren ökat från 25 till 50 procent i den svenska skolan, enligt Skolverket.Lennart Grosin gillar inte den trenden. Han anser att alldeles för många lärare sviker eleverna genom att abdikera som kunskapsförmedlare.- De svaga eleverna som har dåliga förkunskaper och saknar motivation lär sig nästan ingenting när de ska forska själva. Och de motiverade och ambitösa eleverna gör ibland ganska platta arbeten.

Detta är huvudet på spiken! Visst är det bra att eleverna lär sig att söka kunskap på egen hand, men detta får aldrig bli mer än en del av skolarbetet. Framför allt bör det också vara en fördjupningsuppgift för elever som snabbt och lätt klarat av grunderna. Lärarens uppgift är att förmedla kunskaper! Detta enkla påstående kunde nästan kosta en fem års lönehöjningar om det uttalades för några år sedan. Nu finns det mycket som talar för en omsvängning, och man börjar våga tala om det goda berättandet, till och med på den bastion för flumskolan som lärarhögskolan utgör.

Om detta skriver man även på svensklärarbloggen, och även om jag inte riktigt delar den bloggarens inställning till ordningsbetyg och tidigare betyg, så tycker jag att det var mycket välformulerade tankar som framför här.

Men för att lärare skall bli motiverade och orka kämpa, orka göra inspirerande lektioner och orka se alla elever krävs inte bara att vi får uppmuntrande tillrop av våra rektorer. Vi behöver också ha en anständig lön, och en arbetsbörda som inte oavbrutet ökar. Det stora sveket var när sossarna i samförstånd med Lärarförbundet, denna lärarfientliga organisation, sålde ut den statliga skolan till kommunpolitikerna. Det andra sveket var när även det något mer lärarvänliga LR sålde ut regleringen av undervisningstiden i utbyte mot småpengar. Nu väntar vi på att våra fackliga organisationer skall få den regering som lovat att satsa på skolan att visa att det inte bara handlar om tomma ord!