KARRIÄRSTEGE FÖR LÄRARE

Så bör en karriärstege för lärarna fungera

Legitimerade lärare ska kunna avancera till förste lärare och lektor med rejält höjda löner, enligt ett nytt förslag från Lärarnas Riksförbund. Läraryrkets status måste höjas och då behövs karriärvägar, skriver förbundsordföranden Metta Fjelkner.

Det måste därför ges möjlighet att utvecklas inom läraryrket, att avancera och ta nya steg i sin karriär.
Metta Fjelkner

I dag presenterar Lärarnas Riksförbund en ny modell för hur ett system med karriärvägar inom läraryrket kan se ut. Ett system med starkare statlig styrning, men som ska kunna fungera även i dagens system. Bättre löner och reella karriärmöjligheter är avgörande för att kunna rekrytera och motivera högpresterande studenter till lärarutbildningen.
Regeringen har höga ambitioner för både grund- och gymnasieskolan. Det är ett stort framsteg att man nu har infört lärarlegitimation och skärpta behörighetskrav för att få undervisa i svensk skola. Det är också glädjande att utbildningsutskottet beslutat att utvärdera kommunaliseringen av skolan och valfrihetsreformerna. Men när det gäller att satsa på läraryrket har man tyvärr bara kommit halvvägs.
Om måluppfyllelsen i skolan ska förbättras måste lärare vilja stanna kvar i yrket och få möjlighet att utvecklas. Detta är också viktigt i rekryteringen av motiverade och högpresterande studenter till lärarutbildningen. Läraryrkets status och lön måste höjas och detta sker bäst via ett system med karriärvägar inom läraryrket.
Lärarna har haft sämre löneutveckling än andra yrkeskategorier inom den kommunala sektorn, visar ny statistik från Lärarnas Riksförbund. Mellan åren 1995 och 2010 har ekonomer och samhällsvetare haft den bästa löneutveckling inom kommunerna, följt av sjuksköterskor och barnmorskor och många fler yrken som till exempel förskollärare, bibliotekarier och kuratorer. Sist ligger lärare i grundskolan och på gymnasiet som har fått stå tillbaka länge.


Förbundet har utarbetat en modell för hur ett system med kariärvägar för läraryrket skulle kunna vara uppbyggt. Den består av tre kategorier lärare:
• Den legitimerade läraren, som utgör hållpunkten i systemet, ansvarar för undervisning och sätter betyg i de ämnen han eller hon är legitimerad för, i de fall betyg ska sättas. Då lönen för olika karriärvägar ska bedömas procentuellt med utgångspunkt i en legitimerad lärares lön, sätts löneprocenten för denne till 0 i föreliggande modell. Denna garantilön ska ligga minst 10 000 kr högre än dagens ingångslöner och vara differentierad beroende på utbildningens längd.
• Nyexaminerade lärare som alltså inte har legitimation bör under introduktionsåret tjäna 90 procent av en legitimerad lärares lön. En person som saknar lärarexamen, obehörig, men ändå arbetar med undervisning i skolan ska maximalt kunna tjäna 70 procent av en legitimerad lärares lön.
Det finns då två nya möjligheter för den legitimerade lärare som vill göra karriär. Som förste lärare har man exempelvis ett särskilt ämnesansvar, handleder lärarstudenter, ansvarar för introduktionsåret för nyexaminerade lärare, med mera. Detta är en titel som den legitimerade läraren ska kunna ansöka om hos Skolverket. Lönen bör vara 25 procent högre än lönen för en legitimerad lärare.
Den mest avancerade lärartiteln är lektor, en titel som redan i dag regleras i skollagen. En lektor har avlagt doktorsexamen i ett ämne. Han eller hon ska kunna ingå i olika forskningsprojekt, men samtidigt vara anställd av skolan. Lektorn får ett särskilt ansvar för att aktuell forskning kommer undervisningen på skolan till del. Detta är också en titel som Skolverket ska kunna utfärda efter ansökan. Lönen bör ligga 50 procent högre än lönen för en legitimerad lärare.

Samtliga titlar måste ingå i skollagen. Vi vet att karriärvägarna för lärare i praktiken är obefintliga och att extra arbetsuppgifter eller ansvar i stort sett aldrig syns i lönekuvertet eller genom nedsättning i arbetstid. Därför är det nödvändigt att staten ta ansvar för både finansiering och reglering av lärartjänsterna. Det måste vara öronmärkta resurser som är tydliga för varje enskild lärare.
Lärarna är skolans viktigaste resurs. Det är därför angeläget att kunna premiera ambitiösa och duktiga lärare. Det måste därför ges möjlighet att utvecklas inom läraryrket, att avancera och ta nya steg i sin karriär.

METTA FJELKNER
ordförande Lärarnas Riksförbund