En intressant debattartikel som inte handlar om oss på Fridaskolan, men läsvärd ur skolperspektivet ändå! Trevlig läsning!! 
Peje Emilsson (grundare och huvudägare Kunskapsskolan)
Johan Göterfelt (VD och delägare Pysslingen)
Marcus Strömberg (koncernchef Academedia, med Vittraskolorna)
Intervjuad i Svenska Dagbladet 23/2 säger Skolinspektionens generaldirektör följande: "De allra flesta fristående skolor är seriösa företag men faktiskt inte alla. De stora friskolorna är lika intresserade som vi är av att få bort avarterna och lycksökarna."
Detta är ett korrekt och viktigt konstaterande. Sanningen är att de seriösa friskoleföretagen sedan lång tid har begärt åtgärder mot "avarter och lycksökare". Inte förrän nu, när konkreta fall har dragits fram i medierna, är det någon som lyssnar. Friskolornas Riksförbund begärde i en skrivelse i september 2009 att det "snarast tillsätts en utredning för att lämna förslag om hur en ny lagstiftning bör utformas". Förbundet föreslog en kraftfullare och mer relevant bedömning av en sökandes kvalifikationer att fungera som skolhuvudman.
Som det har varit hittills räcker det i princip med att fylla i rätt boxar i ett formulär. Inspektionen har inte ansett sig ha någon rättsgrund för att ta in sökandens lämplighet och seriositet i bedömningen.
Friskolornas Riksförbund (där de i medierna uppmärksammade Thoréns och Edicon för övrigt inte är medlemmar) har också länge begärt tydligare kvalitetssystem, som vem som helst kan ta del av och förstå. Inte heller i detta har vi tidigare fått gensvar, trots uppvaktningar under ledning av friskoleförbundets ordförande Kjell-Olof Feldt.
Det är än i dag svårt att få fram de mest givna grundfakta. Vi kontaktade för några veckor sedan såväl Skolverket som Skolinspektionen med den enkla frågan: Vilka är de 50 sämsta skolorna på de nationella proven i matematik i grundskolans nionde årskurs våren 2010? Man tycker att skolmyndigheter som vill bevaka brister i kvalitet skulle ha svaret på en så fundamental fråga, som grund för granskning och åtgärder. Men icke.
Nu har vi tagit fram denna statistik själva, med bearbetning av Skolverkets grunddata. Resultatet är följande, om vi ser till typ av huvudman för samtliga de skolor som deltog i proven:
Antal deltagande skolor: 1640, varav 1241 kommunala skolor (76 %) och 399 friskolor (24 %)
50 skolorna med bäst resultat: 29 kommunala (58 %), 21 friskolor (42 %)
50 skolorna med sämst resultat: 47 kommunala (94 %), 3 friskolor (6 %)
Friskolorna hade alltså 24 procent av de deltagande skolorna men endast 6 procent bland de 50 skolor som uppvisade sämst resultat på de nationella proven i matematik. Anledningen till att vi valt matematik är att detta är ett ämne där det finns stor oro för svaga resultat i den svenska grundskolan, vid internationella jämförelser. Skolverkets analys för läsåret 2009-10 visar för övrigt att tendensen till "betygsinflation" i matematik är något större i kommunala skolor än i friskolor.
Vi representerar de fyra största friskolorna i Sverige på grundskolenivå, med sammanlagt 29120 elever i 99 grundskolor. När vi analyserade våra sammantagna resultat (Kunskapsskolan, Vittra, Pysslingen och Internationella Engelska Skolan) på de nationella proven i nian, jämfört med andra, fick vi följande bild (andel elever med VG/MVG):
Kommunala skolor Alla skolor Alla friskolor Våra friskoleföretag
Matematik
32 % 33 % 41 % 43 %
Svenska
46 % 47 % 58 % 63 %
Engelska
61 % 63 % 75 % 81 %
Återigen: Det finns bra kommunala skolor och det finns dåliga friskolor. På det hela taget visar dock friskolorna bättre resultat än snittet för alla skolor i Sverige.
Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Den nyligen publicerade Pisa-studien visar att skillnaden i elevkårens sammansättning socioekonomiskt mellan skolor i Sverige är liten, vid internationell jämförelse. Sverige har enligt Pisa näst lägst socioekonomisk skillnad mellan skolor i världen (plats 43 bland 44 länder). Länder med hög segregation är de som har många privatskolor med föräldraavgifter och de som har en i huvudsak enhetlig offentlig skola men stark boendesegregation. Det svenska friskolesystemet, där alla kan välja skola utan kostnad oavsett bakgrund och oavsett var de bor, är i grunden befriande vad gäller likvärdiga möjligheter. Det väcker stor internationell uppmärksamhet.
Svaga resultat i svensk skola är vad som borde bekymra medborgare, myndigheter, riksdag och regering. Då riktas rimligen fokus mot dåliga skolor. Inriktningen bör vara på kvalitet oavsett huvudman, den kloka linje som socialdemokraterna valde på sin senaste partikongress. Nio av tio elever i Sverige går faktiskt i kommunalt drivna grundskolor.
Det är också viktigt att förstå att ett mått som lärartäthet inte säger något om resultat. I det avseendet är forskningen entydig. Den stora McKinsey-studien "Världens bästa skola" (2007) visade att lärartäthet till och med kan vara en negativ indikator på skolkvalitet. Skolverkets egen analys av forskningsläget landar i slutsatsen att "den generella effekten av lärartäthet är svag och därför kan förändringar i lärartäthet inte förklara stora förändringar i elevernas resultat."
En skola som är så dålig att den inte kan fylla sina klasser får statistiskt sett en hög lärartäthet, mätt som antal lärare per 100 elever. En skola där det råder sådant kaos i klassrummet att extrapersonal måste anställas, den får också en hög lärartäthet i statistiken.
Den grundläggande logiken i ett skolpengssystem är att överskott nås via kvalitet. Ingenting är viktigare för ekonomin än att en skola är fylld med elever. Elever får man via goda resultat som bidrar till gott rykte och att de som går i skolan talar väl om sin erfarenhet. Det finns ingen väg till långsiktig lönsamhet som inte går genom hög kvalitet. De som försöker någon annan väg kommer att misslyckas. Föräldrar är inte dumma; de visar sund skepsis och är tufft granskande ifråga om det viktigaste av alla val, det som handlar om deras barns framtid.
Våra skolföretag är alla grundade av skolmänniskor med starka idéer för hur en bra skola byggs. Erfarenhet och finansiell styrka hjälper ytterligare. Som huvudmän har vi också väl utvecklade interna system för inspektion och kvalitetskontroll i våra skolor. Det är inte korrekt när Skolinspektionens ledning skriver om friskoleföretag (SvD 10/2) att "kontrollsystemet har bara en nivå", dvs Skolinspektionen, medan det i kommunerna skulle finnas två nivåer. Vi törs säga att vårt arbete för kvalitet och kontroll är minst lika avancerat som hos politiska nämnder i kommunerna. Sedan bör alla som driver skolor ödmjukt erkänna att inget är problemfritt i en verksamhet som i så hög grad bygger på människor.
I samma artikel nämner Skolinspektionens ledning en skolgruppering där "ekonomin är körd i botten, vilket riskerar gå ut över kvaliteten i undervisningen". Just det. Stark ekonomi ger en bättre och tryggare skola än dålig ekonomi. Ett välskött skolföretag har en rörelsemarginal i storleksordningen 5-8 procent. Det innebär att av 100 miljoner kronor i intäkter kvarstår vid årets slut ett överskott före skatt på 5-8 miljoner kronor. Det är en buffert som behövs för trygga skolor. Det är också en förutsättning för utvecklingsarbete, investeringar och för att kunna starta nya skolor.
Vi välkomnar den parlamentariska utredning som regeringen nu ska tillsätta. Naturligt nog, eftersom den ska behandla reformer som vi länge har begärt.
Den svenska skolpengen är i grunden en framgångsrik reform som väcker stor internationell uppmärksamhet. Den har gett barn som vantrivs i en viss skola möjligheten att byta till en annan. Den har gett eldsjälar utrymme att förverkliga sina idéer, till långsiktig nytta för Sverige. Den ger föräldrar en valfrihet som de lärt sig värdera; få vill tillbaka till en ordning där föräldrar och barn tilldelas en skola av byråkrater. Rätten att välja är också intimt förknippad med rätten att erbjuda alternativ.
Det finns därtill en aspekt som regeringens Globaliseringsråd lyfte fram. Sverige behöver en växande tjänstesektor, med företag som kan bli internationella inom de stora tjänsteområdena utbildning och vård. Globaliseringsrådet förordade bland annat därför "att det på alla stora tjänsteområden ska finnas ett utrymme för privat företagsamhet".
Snart 20 år efter friskolereformen har framgångsrika skolföretag växt fram, som har denna kapacitet att även bli internationella. De borde ses som en tillgång för vårt land.
Barbara Bergström, Peje Emilsson, Johan Göterfelt och Marcus Strömberg
Friskolorna
Peje Emilsson mfl: 47 av 50 dåliga skolor är kommunala
Friskolorna visar bättre resultat än snittet för alla skolor i Sverige. Skolverkets analys för läsåret 2009-10 visar att tendensen till "betygsinflation" i matematik är något större i kommunala skolor än i friskolor. Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Det skriver Barbara Bergström, Peje Emilsson, Johan Göterfelt och Marcus Strömberg.
Om författaren
Barbara Bergström (grundare och ägare Internationella Engelska Skolan)Peje Emilsson (grundare och huvudägare Kunskapsskolan)
Johan Göterfelt (VD och delägare Pysslingen)
Marcus Strömberg (koncernchef Academedia, med Vittraskolorna)
Detta är ett korrekt och viktigt konstaterande. Sanningen är att de seriösa friskoleföretagen sedan lång tid har begärt åtgärder mot "avarter och lycksökare". Inte förrän nu, när konkreta fall har dragits fram i medierna, är det någon som lyssnar. Friskolornas Riksförbund begärde i en skrivelse i september 2009 att det "snarast tillsätts en utredning för att lämna förslag om hur en ny lagstiftning bör utformas". Förbundet föreslog en kraftfullare och mer relevant bedömning av en sökandes kvalifikationer att fungera som skolhuvudman.
Som det har varit hittills räcker det i princip med att fylla i rätt boxar i ett formulär. Inspektionen har inte ansett sig ha någon rättsgrund för att ta in sökandens lämplighet och seriositet i bedömningen.
Friskolornas Riksförbund (där de i medierna uppmärksammade Thoréns och Edicon för övrigt inte är medlemmar) har också länge begärt tydligare kvalitetssystem, som vem som helst kan ta del av och förstå. Inte heller i detta har vi tidigare fått gensvar, trots uppvaktningar under ledning av friskoleförbundets ordförande Kjell-Olof Feldt.
Det är än i dag svårt att få fram de mest givna grundfakta. Vi kontaktade för några veckor sedan såväl Skolverket som Skolinspektionen med den enkla frågan: Vilka är de 50 sämsta skolorna på de nationella proven i matematik i grundskolans nionde årskurs våren 2010? Man tycker att skolmyndigheter som vill bevaka brister i kvalitet skulle ha svaret på en så fundamental fråga, som grund för granskning och åtgärder. Men icke.
Nu har vi tagit fram denna statistik själva, med bearbetning av Skolverkets grunddata. Resultatet är följande, om vi ser till typ av huvudman för samtliga de skolor som deltog i proven:
Antal deltagande skolor: 1640, varav 1241 kommunala skolor (76 %) och 399 friskolor (24 %)
50 skolorna med bäst resultat: 29 kommunala (58 %), 21 friskolor (42 %)
50 skolorna med sämst resultat: 47 kommunala (94 %), 3 friskolor (6 %)
Friskolorna hade alltså 24 procent av de deltagande skolorna men endast 6 procent bland de 50 skolor som uppvisade sämst resultat på de nationella proven i matematik. Anledningen till att vi valt matematik är att detta är ett ämne där det finns stor oro för svaga resultat i den svenska grundskolan, vid internationella jämförelser. Skolverkets analys för läsåret 2009-10 visar för övrigt att tendensen till "betygsinflation" i matematik är något större i kommunala skolor än i friskolor.
Vi representerar de fyra största friskolorna i Sverige på grundskolenivå, med sammanlagt 29120 elever i 99 grundskolor. När vi analyserade våra sammantagna resultat (Kunskapsskolan, Vittra, Pysslingen och Internationella Engelska Skolan) på de nationella proven i nian, jämfört med andra, fick vi följande bild (andel elever med VG/MVG):
Kommunala skolor Alla skolor Alla friskolor Våra friskoleföretag
Matematik
32 % 33 % 41 % 43 %
Svenska
46 % 47 % 58 % 63 %
Engelska
61 % 63 % 75 % 81 %
Återigen: Det finns bra kommunala skolor och det finns dåliga friskolor. På det hela taget visar dock friskolorna bättre resultat än snittet för alla skolor i Sverige.
Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Den nyligen publicerade Pisa-studien visar att skillnaden i elevkårens sammansättning socioekonomiskt mellan skolor i Sverige är liten, vid internationell jämförelse. Sverige har enligt Pisa näst lägst socioekonomisk skillnad mellan skolor i världen (plats 43 bland 44 länder). Länder med hög segregation är de som har många privatskolor med föräldraavgifter och de som har en i huvudsak enhetlig offentlig skola men stark boendesegregation. Det svenska friskolesystemet, där alla kan välja skola utan kostnad oavsett bakgrund och oavsett var de bor, är i grunden befriande vad gäller likvärdiga möjligheter. Det väcker stor internationell uppmärksamhet.
Svaga resultat i svensk skola är vad som borde bekymra medborgare, myndigheter, riksdag och regering. Då riktas rimligen fokus mot dåliga skolor. Inriktningen bör vara på kvalitet oavsett huvudman, den kloka linje som socialdemokraterna valde på sin senaste partikongress. Nio av tio elever i Sverige går faktiskt i kommunalt drivna grundskolor.
Det är också viktigt att förstå att ett mått som lärartäthet inte säger något om resultat. I det avseendet är forskningen entydig. Den stora McKinsey-studien "Världens bästa skola" (2007) visade att lärartäthet till och med kan vara en negativ indikator på skolkvalitet. Skolverkets egen analys av forskningsläget landar i slutsatsen att "den generella effekten av lärartäthet är svag och därför kan förändringar i lärartäthet inte förklara stora förändringar i elevernas resultat."
En skola som är så dålig att den inte kan fylla sina klasser får statistiskt sett en hög lärartäthet, mätt som antal lärare per 100 elever. En skola där det råder sådant kaos i klassrummet att extrapersonal måste anställas, den får också en hög lärartäthet i statistiken.
Den grundläggande logiken i ett skolpengssystem är att överskott nås via kvalitet. Ingenting är viktigare för ekonomin än att en skola är fylld med elever. Elever får man via goda resultat som bidrar till gott rykte och att de som går i skolan talar väl om sin erfarenhet. Det finns ingen väg till långsiktig lönsamhet som inte går genom hög kvalitet. De som försöker någon annan väg kommer att misslyckas. Föräldrar är inte dumma; de visar sund skepsis och är tufft granskande ifråga om det viktigaste av alla val, det som handlar om deras barns framtid.
Våra skolföretag är alla grundade av skolmänniskor med starka idéer för hur en bra skola byggs. Erfarenhet och finansiell styrka hjälper ytterligare. Som huvudmän har vi också väl utvecklade interna system för inspektion och kvalitetskontroll i våra skolor. Det är inte korrekt när Skolinspektionens ledning skriver om friskoleföretag (SvD 10/2) att "kontrollsystemet har bara en nivå", dvs Skolinspektionen, medan det i kommunerna skulle finnas två nivåer. Vi törs säga att vårt arbete för kvalitet och kontroll är minst lika avancerat som hos politiska nämnder i kommunerna. Sedan bör alla som driver skolor ödmjukt erkänna att inget är problemfritt i en verksamhet som i så hög grad bygger på människor.
I samma artikel nämner Skolinspektionens ledning en skolgruppering där "ekonomin är körd i botten, vilket riskerar gå ut över kvaliteten i undervisningen". Just det. Stark ekonomi ger en bättre och tryggare skola än dålig ekonomi. Ett välskött skolföretag har en rörelsemarginal i storleksordningen 5-8 procent. Det innebär att av 100 miljoner kronor i intäkter kvarstår vid årets slut ett överskott före skatt på 5-8 miljoner kronor. Det är en buffert som behövs för trygga skolor. Det är också en förutsättning för utvecklingsarbete, investeringar och för att kunna starta nya skolor.
Vi välkomnar den parlamentariska utredning som regeringen nu ska tillsätta. Naturligt nog, eftersom den ska behandla reformer som vi länge har begärt.
Den svenska skolpengen är i grunden en framgångsrik reform som väcker stor internationell uppmärksamhet. Den har gett barn som vantrivs i en viss skola möjligheten att byta till en annan. Den har gett eldsjälar utrymme att förverkliga sina idéer, till långsiktig nytta för Sverige. Den ger föräldrar en valfrihet som de lärt sig värdera; få vill tillbaka till en ordning där föräldrar och barn tilldelas en skola av byråkrater. Rätten att välja är också intimt förknippad med rätten att erbjuda alternativ.
Det finns därtill en aspekt som regeringens Globaliseringsråd lyfte fram. Sverige behöver en växande tjänstesektor, med företag som kan bli internationella inom de stora tjänsteområdena utbildning och vård. Globaliseringsrådet förordade bland annat därför "att det på alla stora tjänsteområden ska finnas ett utrymme för privat företagsamhet".
Snart 20 år efter friskolereformen har framgångsrika skolföretag växt fram, som har denna kapacitet att även bli internationella. De borde ses som en tillgång för vårt land.
Barbara Bergström, Peje Emilsson, Johan Göterfelt och Marcus Strömberg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar