Att jobba mot kränkande behandling är kanske skolans viktigaste uppgift. Utan trygghet och självkänsla kan inga elever lyckas fullt ut. Att må bra är en rättighet.
Därför är det tråkigt att läsa att flertalet svenska skolor inte lyckas jobba effektivt med dessa frågor. Kritiken är berättigad.
Tilläggas bör att Fridaskolan Trollhättans plan godkändes av Skolinspektionen och att vi inte slaviskt följer ett förutbestämt koncept uttänkt av någon annan. Vi tänker själva och inser att en mångfald av metoder är att föredra.
Dock är detta frågor som vi konstant måste vara alerta och jobba med. Varenda dag.
Tidningsrubrik: Program mot mobbning sågas
STOCKHOLM TT.
Skolornas program mot mobbning fungerar dåligt och kan till och med göra problemet värre, enligt Skolverket.
Skandalöst, men inte förvånande, anser Kamratpostens chefredaktör.
Skolverket kritiserar metoden att använda färdiga programkoncept mot mobbning, efter en omfattande utvärdering.
Programmen — åtta stycken — är enligt verket ineffektiva och riskerar rentav att öka mobbningen. Därför rekommenderar Skolverket att skolorna inte använder programmen i arbetet mot mobbning.
Enligt verket kan två insatser leda till att mobbningen ökar — exempelvis kamratstödjare.
Skolverket kan inte rekommendera något av programmen i sin helhet, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.
När eleverna blivit ögon och öron åt de vuxna har det hängt samman med att mobbningen har ökat på skolorna generellt.
Ola Lindholm, chefredaktör på Kamratposten, är upprörd:
Det är skandalöst att kommunerna köper sig fria i mobbningsfrågan. De lägger kommunala skattepengar på program som inte har bevisad effekt och som i många fall har helt motsatt effekt, säger han till TT.
Han säger sig dock inte vara "ett dugg förvånad" över att antimobbningsprogrammen inte fungerar.
Flickor är lika utsatta för mobbning som pojkar, visar studien. Insatser fungerar dessutom olika för flickor och pojkar. Utvärderingen visar att det som hjälper för pojkar kan ha motsatt effekt för flickor.
För mobbning av pojkar är det flera insatser som minskar mobbningen. Relationsfrämjande insatser för att skapa närhet och gemenskap. Ordningsregler som är framtagna i samarbete med personal och elever.
För pojkar spelar det också roll att det finns disciplinära strategier, så att de vet vilka konsekvenser överträdelser får, säger Annika Hjelm.
För flickor har det visat sig vara effektivt med ett systematiskt rastvaktssystem på otrygga platser.
Eleverna måste också vara delaktiga i att planera insatserna. De måste ha en möjlighet att påverka arbetet mot mobbning.
Så är det inte i dag. Dessutom förankras inte programmen bland skolpersonalen.
Ofta tar man beslut på kommunal nivå om att alla skolar ska arbeta med programmen. När programmet inte är förankrat leder det till ett visst motstånd hos personalen, säger Hjelm.
Vi ska gå hem och göra vår hemläxa och se vad vi kan förändra i vårt sätt att arbeta och våra rekommendationer till skolorna, säger Katarina Rosenqvist, verksamhetschef på Friends, till TT.
TT: Hur kan ni motivera att ni fortsätter med metoden framöver?
Jag tolkar dem ändå som att den kan fungera i vissa fall. Vi ser ju många fantastiska historier där det har gjort skillnad. Jag vill inte göra det så svart eller vitt. Men jag tar verkligen åt mig kritiken, säger Rosenqvist.
Den här rapporten borde hålla alla oss som jobbar för och i skolan vakna på nätterna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Det är synd att Skolverket inte går ut hårdare och säger till skolorna att helt sluta jobba med de här programmen, säger Samir El-Sabini, ordförande i Sveriges elevråds centralorganisation (Seco).
Enligt undersökningen blir 1,5 procent av eleverna mobbade under ett år eller ännu längre tid. Det vilket motsvarar 2—3 elever på en genomsnittsskola med 191 elever.
Totalt har 10 000 elever i årskurs 4—9 deltagit i studien. Programmen som har undersökts under tre år är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.
Skandalöst, men inte förvånande, anser Kamratpostens chefredaktör.
Skolverket kritiserar metoden att använda färdiga programkoncept mot mobbning, efter en omfattande utvärdering.
Programmen — åtta stycken — är enligt verket ineffektiva och riskerar rentav att öka mobbningen. Därför rekommenderar Skolverket att skolorna inte använder programmen i arbetet mot mobbning.
Enligt verket kan två insatser leda till att mobbningen ökar — exempelvis kamratstödjare.
Skolverket kan inte rekommendera något av programmen i sin helhet, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.
När eleverna blivit ögon och öron åt de vuxna har det hängt samman med att mobbningen har ökat på skolorna generellt.
Ola Lindholm, chefredaktör på Kamratposten, är upprörd:
Det är skandalöst att kommunerna köper sig fria i mobbningsfrågan. De lägger kommunala skattepengar på program som inte har bevisad effekt och som i många fall har helt motsatt effekt, säger han till TT.
Han säger sig dock inte vara "ett dugg förvånad" över att antimobbningsprogrammen inte fungerar.
Flickor är lika utsatta för mobbning som pojkar, visar studien. Insatser fungerar dessutom olika för flickor och pojkar. Utvärderingen visar att det som hjälper för pojkar kan ha motsatt effekt för flickor.
För mobbning av pojkar är det flera insatser som minskar mobbningen. Relationsfrämjande insatser för att skapa närhet och gemenskap. Ordningsregler som är framtagna i samarbete med personal och elever.
För pojkar spelar det också roll att det finns disciplinära strategier, så att de vet vilka konsekvenser överträdelser får, säger Annika Hjelm.
För flickor har det visat sig vara effektivt med ett systematiskt rastvaktssystem på otrygga platser.
Eleverna måste också vara delaktiga i att planera insatserna. De måste ha en möjlighet att påverka arbetet mot mobbning.
Så är det inte i dag. Dessutom förankras inte programmen bland skolpersonalen.
Ofta tar man beslut på kommunal nivå om att alla skolar ska arbeta med programmen. När programmet inte är förankrat leder det till ett visst motstånd hos personalen, säger Hjelm.
Vi ska gå hem och göra vår hemläxa och se vad vi kan förändra i vårt sätt att arbeta och våra rekommendationer till skolorna, säger Katarina Rosenqvist, verksamhetschef på Friends, till TT.
TT: Hur kan ni motivera att ni fortsätter med metoden framöver?
Jag tolkar dem ändå som att den kan fungera i vissa fall. Vi ser ju många fantastiska historier där det har gjort skillnad. Jag vill inte göra det så svart eller vitt. Men jag tar verkligen åt mig kritiken, säger Rosenqvist.
Den här rapporten borde hålla alla oss som jobbar för och i skolan vakna på nätterna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Det är synd att Skolverket inte går ut hårdare och säger till skolorna att helt sluta jobba med de här programmen, säger Samir El-Sabini, ordförande i Sveriges elevråds centralorganisation (Seco).
Enligt undersökningen blir 1,5 procent av eleverna mobbade under ett år eller ännu längre tid. Det vilket motsvarar 2—3 elever på en genomsnittsskola med 191 elever.
Totalt har 10 000 elever i årskurs 4—9 deltagit i studien. Programmen som har undersökts under tre år är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar