KABARÉ 2011 " UNDER SAMMA HIMMEL "

Några oskarpa bilder från F - 5 kabarén " Under Samma Himmel ". Bättre än så blir inte bilderna när man står i mörkret bakom scenen och är kulissarbetare. Fast jag såg att publiken var nöjd när jag smygkikade fram några gånger.

SLÖJDPROJEKT - KÄNDA BYGGNADER

Vilken snygg utställning det blev av slöjdprojektet i år 7. Eleverna skulle i grupper om fyra snida ut en byggnad tillsammans. Fantastiskt resultat och vilket gediget samarbete. Bredvid varje alster finns nu även en kort faktatext om själva byggnaden. Slöjdlärare Larsson är nöjd och säger att flera elever visat prov på höga kunskapskrav.

BADMINTON

Tingvallahallen är en perfekt arena för just badminton. Fantastiskt bra idrottspass med mycket rörelse och många skratt. Fyrorna körde matcher till 3 och vann man så fick man spela på nästa bana. Vilka fighter det blev, där alla slet för att komma till " Kejsarbanan".
Dessutom hade vi hård volym på stereon och då blev stämningen ännu bättre. Discobadminton är aldrig fel!!

Badminton är världens snabbaste racketsport som spelas inomhus (eller utomhus som motionsspel) mellan två eller fyra spelare på särskilda banor som delas med ett nät. Vid spelet slås en fjäderboll (engelska shuttlecock) med hjälp av en badmintonracket som volleyslag över nätet mellan spelarna. Poäng utdelas när någon av spelarna missar sitt slag. Sedan 2006 gäller regeln att tävlingsmatcher skall spelas i bäst av tre set. Varje set spelas om först till 21 vunna bollar (poäng), med kravet om minst två bollars ledning. Den moderna formen av badminton uppstod i Indien på 1860-talet, där den kallades poona.
Badmintonsporten är spridd över hela världen med över 14 miljoner organiserade utövare från 160 nationer. I Sverige finns cirka 30 000 licensierade spelare. Sporten kan utövas på motionsnivå och spelas då på deltagarnas egna villkor. Som tävlingsidrott på elitnivå ställer den stora krav på utövaren i form av smidighet, explosivitet, snabbhet, teknik, taktisk förmåga och spelförståelse.

SALSA - SKOLVERKET SJÄLVREFLEKTERAR

Viktigt att SALSA används rätt

Skolverkets analysverktyg för resultat i skolan SALSA har kritiserats och ifrågasatts i flera medier. Kritiken bygger delvis på en del missuppfattningar och Skolverket vill därför förtydliga hur verktyget är tänkt att användas.

Skolor arbetar under olika villkor. Men de nationella målen gäller alltid och är lika för alla elever. Skolan i Sverige har ett kompensatoriskt uppdrag. Det betyder att skolorna ska arbeta aktivt för att överbrygga de skilda villkor som barnen och eleverna lever under. Detta har skrivits in i den nya skollagen. Undervisningen ska anpassas till barnen och eleverna så att alla ges likvärdiga förutsättningar oavsett bakgrund.
Vi vet att elevernas bakgrund spelar stor roll för hur det går i skolan, i Sverige och i alla andra jämförbara länder. Det handlar om olika socioekonomiska villkor som föräldrarnas utbildning, andelen elever med utländsk bakgrund och då särskilt om man är nyinvandrad men även om man är flicka eller pojke.
För att skolor ska kunna erbjuda en undervisning som ger framgång för alla elever måste skolhuvudmännen och rektorerna veta hur verksamheten fungerar och vad som behöver förbättras.
Skolverket utvecklar en mängd information om skolors resultat, på skolnivå, kommunnivå och på nationell nivå. Skolor kan jämföra sig med varandra när det gäller en mängd faktorer, till exempel resurser, lärarnas utbildning, provresultat och betyg. Det blir ett sätt att jämföra kvalitet. För att jämförelserna av betyg ska bli rättvisa och meningsfulla måste de olika förutsättningarna för skolorna beaktas.

SALSA är ett verktyg som huvudmän och skolor kan använda för att analysera och reflektera över sina resultat; ett komplement till den information kommunen på lokal nivå själv tar fram.

SALSA ger ett beräknat värde på betygen, grunden är en statistisk modell där hänsyn har tagits till föräldrars utbildning, andel elever med utländsk bakgrund samt könsfördelning. Dessa värden säger förstås inte "hela sanningen" om skolan men som tillsammans med annan information kan ge en nyanserad bild av skolans kvalitet.

SALSA ska självklart inte användas för att skolor ska formulera förväntningar för enskilda elever. Återigen; skolor ska anstränga sig för att ge alla elever samma förutsättningar att nå målen. Inget kan vara mer fel än att sänka kraven eller förväntningarna på vissa barn eller elever. Det är dessutom skolans ansvar och skyldighet att hitta former och metoder i undervisningen som utjämnar skillnaderna i elevers olika villkor. Varje barn och elev ska kunna lyckas i skolan.

Skolverket har idag samma ståndpunkt som för 10 år sedan då SALSA lanserades. Den kom bland annat till uttryck i en policyförklaring 23 januari 2001. På Skolverkets webbplats, där verktyget är tillgängligt står bland annat: "En pedagogisk och etisk fråga är hur SALSA-resultaten kan påverka lärarnas attityder till eleverna. Det är viktigt att resultaten inte medför att lärarnas förväntningar på pojkar, elever med utländsk bakgrund eller elever med lågutbildade föräldrar sänks och blir till en självuppfyllande profetia. SALSA bygger just på det faktum att större delen av skillnaderna i betygsresultat mellan skolor inte kan förklaras med skillnader i dessa bakgrundsfaktorer. Det är också det som är skolans uppgift att söka överbrygga".
- Det ska vara lätt att upptäcka vilka skolor som gör skillnad - positivt eller negativt.  Bra insatser kan spridas och uppmuntras, och dåliga insatser kan brytas. Kommunerna ska ha bra möjligheter att fördela resurser mellan skolor så att de elever som behöver mest stöd får mest stöd. Det säger Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör. Samtidigt betonar Anna Ekström att statistiken aldrig får tolkas så att enskilda elever skulle förutsättas prestera olika beroende på bakgrund. Tvärtom, syftet är att alla elever ska förväntas och också få bättre förutsättningar att uppnå målen. Skolverket avser att ändra SALSA så att man på ett bättre sätt kan slå fast vad en skola har bidragit med i elevernas kunskapsutveckling genom att redovisa så kallad value added school effect. 

Källa: www.skolverket.se

FREDAGENS KABARÉGENREP PÅ HEBETEATERN

Här har ni som är nyfikna ett par bilder från fredagens genrep inför lördagens kabaré. Det här ska nog gå bra. Det blir nog två utsålda hus på lördagen!! Välkomna!! Titeln är " Under samma himmel " och är en historisk resa med synnerligen tekniska premisser. Välkomna!

How About Better Parents?

• • Reddit
  • Tumblr
  • Permalink

IN recent years, we’ve been treated to reams of op-ed articles about how we need better teachers in our public schools and, if only the teachers’ unions would go away, our kids would score like Singapore’s on the big international tests. There’s no question that a great teacher can make a huge difference in a student’s achievement, and we need to recruit, train and reward more such teachers. But here’s what some new studies are also showing: We need better parents. Parents more focused on their children’s education can also make a huge difference in a student’s achievement.

How do we know? Every three years, the Organization for Economic Cooperation and Development, or O.E.C.D., conducts exams as part of the Program for International Student Assessment, or PISA, which tests 15-year-olds in the world’s leading industrialized nations on their reading comprehension and ability to use what they’ve learned in math and science to solve real problems — the most important skills for succeeding in college and life. America’s 15-year-olds have not been distinguishing themselves in the PISA exams compared with students in Singapore, Finland and Shanghai.

To better understand why some students thrive taking the PISA tests and others do not, Andreas Schleicher, who oversees the exams for the O.E.C.D., was encouraged by the O.E.C.D. countries to look beyond the classrooms. So starting with four countries in 2006, and then adding 14 more in 2009, the PISA team went to the parents of 5,000 students and interviewed them “about how they raised their kids and then compared that with the test results” for each of those years, Schleicher explained to me.

Two weeks ago, the PISA team published the three main findings of its study:
“Fifteen-year-old students whose parents often read books with them during their first year of primary school show markedly higher scores in PISA 2009 than students whose parents read with them infrequently or not at all. The performance advantage among students whose parents read to them in their early school years is evident regardless of the family’s socioeconomic background. Parents’ engagement with their 15-year-olds is strongly associated with better performance in PISA.”
Schleicher explained to me that “just asking your child how was their school day and showing genuine interest in the learning that they are doing can have the same impact as hours of private tutoring. It is something every parent can do, no matter what their education level or social background.”

For instance, the PISA study revealed that “students whose parents reported that they had read a book with their child ‘every day or almost every day’ or ‘once or twice a week’ during the first year of primary school have markedly higher scores in PISA 2009 than students whose parents reported that they had read a book with their child ‘never or almost never’ or only ‘once or twice a month.’ On average, the score difference is 25 points, the equivalent of well over half a school year.”
Yes, students from more well-to-do households are more likely to have more involved parents.

“However,” the PISA team found, “even when comparing students of similar socioeconomic backgrounds, those students whose parents regularly read books to them when they were in the first year of primary school score 14 points higher, on average, than students whose parents did not.”
The kind of parental involvement matters, as well. “For example,” the PISA study noted, “on average, the score point difference in reading that is associated with parental involvement is largest when parents read a book with their child, when they talk about things they have done during the day, and when they tell stories to their children.” The score point difference is smallest when parental involvement takes the form of simply playing with their children.
These PISA findings were echoed in a recent study by the National School Boards Association’s Center for Public Education, and written up by the center’s director, Patte Barth, in the latest issue of The American School Board Journal.

The study, called “Back to School: How parent involvement affects student achievement,” found something “somewhat surprising,” wrote Barth: “Parent involvement can take many forms, but only a few of them relate to higher student performance. Of those that work, parental actions that support children’s learning at home are most likely to have an impact on academic achievement at school.
“Monitoring homework; making sure children get to school; rewarding their efforts and talking up the idea of going to college. These parent actions are linked to better attendance, grades, test scores, and preparation for college,” Barth wrote. “The study found that getting parents involved with their children’s learning at home is a more powerful driver of achievement than parents attending P.T.A. and school board meetings, volunteering in classrooms, participating in fund-raising, and showing up at back-to-school nights.”
To be sure, there is no substitute for a good teacher. There is nothing more valuable than great classroom instruction. But let’s stop putting the whole burden on teachers. We also need better parents. Better parents can make every teacher more effective.

Källa: www.nytimes.com

ALLA GYNNAS AV BLANDADE GRUPPER

Oklar bild av undervisning för AD/HD-elever

Barn som inte når målen sätts allt oftare i särskilda undervisningsgrupper. Barnens svårigheter förklaras med en rad olika neuropsykiatriska diagnoser som AD/HD och Aspergers syndrom. Den diagnostiska kulturen har fått fäste i skolans värld.

Forskaren Eva Hjörne, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet, ska under tre år undersöka undervisningspraktiker och identitetsformering i särskilda undervisningsgrupper. Studien ska öka kunskap om hur undervisningen går till, hur de olika skolämnena hanteras, hur ämnesstudier bedrivs och om undervisningen är ämnesintegrerad. Det är viktigt att få en helhetsbild av hur det ser ut, menar Eva Hjörne.
- Vi vet för lite om hur undervisningen för elever med diagnoser går till konkret, vilka hänsyn som tas till elevens individuella förutsättningar och behov när specialpedagogiska lösningar används, säger Eva Hjörne.

Studien ska även titta på vilka lärargrupper det är som är lärare i de särskilda undervisningsgrupperna .
- Min erfarenhet är att det inte är specialpedagogerna, de som formellt har den bästa kompetensen, som är lärare för de här barnen, säger Eva Hjörne.

Det är läraren som är expert i klassrummet

Eva Hjörne menar att ökad förståelse av den specialpedagogiska undervisningen i de här grupperna kan bidra till att synliggöra vad det egentligen är som leder till den bristande skolframgången hos eleverna. Även om det finns få studier om hur undervisningen av barnen med olika diagnoser går till så finns det gott om medicinska rekommendationer om hur den bör gå till.
- Lärare och pedagoger behöver mer lita på sin kunskap om att barn är olika och behöver olika lång tid på sig, och varierande pedagogiska metoder, för att lära sig saker, säger Eva Hjörne.
- Det är läraren som är expert i klassrummet och på hur man planerar undervisning, men medicinsk expertis, har tillåtits få expertrollen.

Enkät till alla kommuner

Studien startar med en enkät till alla kommuner för att undersöka vilka motiv som finns för att skapa särskilda undervisningsgrupper. Exempel på frågor är hur många särskilda undervisningsgrupper det finns, vem som har tagit initiativet till grupperna och vilka pedagogiska idéer som styr arbetet i grupperna.
I den andra och tredje delen ska forskarna titta på undervisningen – hur den planeras, organiseras och genomförs – i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnosen AD/HD i åldern 10-12 år. Fyra kommuner ska undersökas. Bland annat ska den lokala skolplanen och undervisningspraktiken analyseras.
Ofta handlar det om att lösa ett akut problem med en elev som inte passar in i klassrummet och sitter i korridoren och gör andra saker. Då hamnar problemet i elevhälsoteamet, vilket resulterar i att man kanske gör en utredning och ställer en diagnos.
- Barnet kan då bli placerat i en särskild undervisningsgrupp eller få en assistent, då händer det i alla fall något, säger Eva Hjörne.

Alla gynnas av blandade grupper

Om man inte utredde och ställde diagnoser skulle skolan vara tvungen att hantera det här inom ramen för den vanliga verksamheten. I många fall skulle det vara både möjligt och önskvärt, menar Eva Hjörne och tar Essunga kommun som exempel. Där har man tagit bort de flesta särskilda undervisningsgrupperna, skapat mindre klasser och det är mer än en lärare i varje klass.
De studier som gjorts visar att många av de grupper som tidigare ansågs ha sämst förutsättningar att klara av skolan, exempelvis människor med olika funktionshinder eller handikapp, ofta är de som relativt sett drar mest nytta av utbildning och att höra till ett klassrum. Forskning pekar även på att både låg- och högpresterande elever presterar bättre i blandade grupper, berättar Eva Hjörne.
- För barnen som placeras i särskilda undervisningsgrupper kan det ibland vara en bra lösning. De blir uppmärksammade, sitter i mindre grupper, får bättre arbetsro. Ofta är detta en lösning som många barn skulle gynnas av, säger Eva Hjörne.

Källa: www.skolverket.se

REKTORER SLUTAR OFTA OCH DET DRABBAR ELEVERNA

Rektorsbyten skapar kaos i svenska skolor

Rektorn är en viktig person på skolan. Det är han eller hon som ska se till att eleverna når målen och att arbetsmiljön är trygg och bra. Men jobbet är påfrestande och skolorna har svårt att behålla sina rektorer.Kalibers granskning visar att nästan 200 av landets 290 kommuner har grundskolor som bytt rektorer upprepade gånger de senaste åren och att skolorna har svårt att hitta någon som vill ta över.Och det är barnen som blir lidande. Utan stabil ledning blir det stökigt i klassrum och korridorer, och eleverna får sämre betyg.

Vi börjar i Södertälje kommun som fått skarp kritik från Skolinspektionen, bland annat för att rektorerna inte gör sitt jobb där. Det är en solig oktoberförmiddag. Hölöskolan är en förskoleklass till 9-skola med 400 elever. Den ligger lantligt två mil söder om Södertälje.
Här har man haft fyra rektorer på fem år. På inte mindre än 11 punkter har Hölöskolan brustit i sitt ledarskap. Det här har påverkat stämningen på skolan och förra året blev stökigt.
Erik Johansson och Alicia Chalkias går i åttan i Hölöskolan. När Skolinspektionen besökte skolan förra året såg man att det dåliga ledarskapet gjorde att det inte fanns gemensamma ordningsregler på skolan.
Det saknades förtroende mellan lärare och elever, och relationen eleverna emellan var dålig.
Erik och Alicia i åttan berättar om att det blev en negativ spiral i skolan.
Nej, men det vi vet är vilka betyg niorna fick. Knappt två tredjedelar klarade godkänt i alla ämnen. Det är Hölöskolans sämsta resultat på tio år. En skola där eleverna tidigare haft bra betyg.
Alicia och Erik visar upp den nya idrottshallen. Den ligger alldeles bredvid de äldre skolbyggnaderna i tegel.
Under loppet av fem år har inte mindre än fyra rektorer tagit över rodret i Hölöskolan. Den första rektorn fick tjänst på en annan skola, den andra rektorn blev sjukskriven. Då fick den biträdande rektorn, Peter Boström ta över en period.
– Halvt kaotiskt var det väl!

Peter Boström hade bara jobbat som biträdande rektor ett år när han blev satt att ta över ledningen på skolan. Rektorn innan hade dragit igång en stor omorganisation, som också innebar en ganska rejäl sparplan.
– Det är ju aldrig roligt att vara i en omorganisation. Det fanns ju de elever som slutade nian förra året, de hann ju med tre olika omorganisationer under sin högstadietid. När det gäller studiero så kanske inte tre omorganisationer är det första man tänker på.
Vi sitter i ett konferensrum bredvid rektorsexpeditionen. Peter Boström, som nu går rektorsutbildningen på deltid, har kommit in till skolan för att bli intervjuad, fastän han egentligen borde sitta hemma och plugga. Den nya rektorn, Sonja Norman, sitter också med. Vi tittar på en tabell över niondeklassarnas avgångsbetyg de senaste åren.
När Skolinspektionen besökte skolan förra året fann man att det som en rektor ska göra på en skola inte var gjort: ingen tog ansvar för att skolans resultat utvärderades. Rektorn såg inte till att betygsättningen var likvärdig och föräldrar och elever fick inte heller reda på hur det gick för eleverna i skolan. Det fanns ingen struktur för samarbete mellan lärarna och rektorn följde heller inte upp kvalitén i deras undervisning.
Sen saknades det ordningsregler och arbete för att förhindra mobbning. Kort och gott, kritiken var massiv.
Kaos och täta rektorsbyten är en återkommande bild från skol-Sverige. Det rapporteras om skolor som haft tretton rektorsbyten på tio år. Och om lärare som protesterar mot ständiga chefsbyten, och föräldrar som skriver till kommunen och klagar över att deras barns skola saknar ledning.

Och Kalibers undersökning visar att det är hög omsättning på rektorerna i landet. Vi har frågat alla Sveriges kommuner hur ofta de byter rektorer i sina skolor. Av de 243 som svarat har 196 – alltså 80 procent av kommunerna – grundskolor som bytt rektor fler än en gång de senaste fem åren.
Att rektorer går i pension, får nytt jobb eller att skolor omorganiseras är de vanligaste orsakerna till att rektorer slutar. Men flera kommuner svarar också att rektorsjobbet är för slitigt, man ska göra allt från att reda ut bråk mellan sjuåringar till att leda en arbetsplats där flera hundra personer jobbar varje dag. Rektorer säger upp sig.
Förra veckan besökte Kaliber Örnsköldsviks kommun i vår granskning av skolan. Där har över tio av kommunens grundskolor bytt rektor flera gånger under de senaste fem åren. På de tre skolor vi besökte hade alla fått ny rektor det senaste året. Husumskolan var en av dem. Där har Ulf Brandt jobbat som NO och mattelärare i över 20 år. Han minns inte hur många rektorer som har passerat under den här tiden.
– Jag kan inte svara säkert, men det är alldeles för många. Vissa år har det bytts varje år nästan. Och det är inte bra. Varje rektor sätter sin prägel på hur vi ska jobba. Vi skulle önska att det var mer kontinuitet.
När rektorerna inte stannar kvar på sina jobb går det ut över eleverna och lärarna. Ann-Marie Begler är generaldirektör på Skolinspektionen.
– Täta chefsbyten, det får naturligtvis konsekvenser för verksamheten. Ett ständigt byte av personal, ett ständigt byte av chefer ger en väldigt dålig kontinuitet för att jobba med utveckling. Och särskilt när det handlar om skola och lärande.
Ett av rektorns viktigaste uppdrag är att skapa bra förutsättningar för lärarna.
En framgångsrik rektor jobbar tillsammans med sina medarbetare med tydliga gemensamma mål, visar forskningen. Hon eller han har också höga, positiva förväntningar på lärarna och eleverna.
Vi förflyttar oss sju år tillbaka i tiden och en tidigare granskning av skolan i Sveriges Radio. Det inledande programmet handlade då om rektorns betydelse för en framgångsrik skola, och jag följde Urszula Estmer, rektor i Wasaskolan, Södertälje under en veckas tid.
Wasaskolan var en av kommunens stökigaste skolor innan Urszula Estmer tog över, med rektorer som hade avlöst varandra. Personalen sjukskrev sig och eleverna vantrivdes. Det saknades arbetsro, regler och respekt mellan skolan och eleverna. Urszula Estmer satte upp tydliga mål och tillsammans med elever och lärare skapade hon en gemensam grund. Men vägen dit innebar många konflikter med både elever, lärare och föräldrar.
Urszula Estmer lyckades skapa arbetsro och trivsel i Wasaskolan, men de nedåtgående resultaten som präglade hela Södertälje kommun under de här åren, lyckades hon inte göra någonting åt. Efter fyra år valde hon att sluta som rektor.
Vi träffar henne högt uppe i det nya kommunhuset i Södertälje, där hon idag är chef för den internationella enheten i kommunen.
Urszula Estmer nämner en sak som hon hade stor nytta av i jobbet som rektor, en mentor från det privata näringslivet, som hjälpte henne att se på uppdraget med andra ögon.
Men hon hade också behövt mer tid till att reflektera kring jobbet och fördjupa sig i aktuell forskning om ledarskap:
Resultaten i Wasaskolan har dalat under hela 2000-talet och efter att Urszula Estmer slutade 2005 gick de ner ännu mer. 2009 var bottenåret - då klarade bara en fjärdedel av eleverna kunskapsmålen. Vi beger oss till skolan för att ta reda på vad som hände under de här åren
Tidigare var det här en sliten högstadieskola med långa mörka korridorer i brunt tegel. Idag har Wasaskolan blivit en f-till-nio-skola och den har byggts om och renoverats. Vi kliver in genom en ny entré, helt i glas med högt i tak. En flera meter hög grön glasmålning pryder det stora fönstret mot skolgården – en cirkel gjord av symboler från skolans värld – jordglobar, böcker, bokstäver och fotbollar. På receptionsdisken står en vacker orkidé. Idag är det studiedag och helt tyst i korridorerna, bortsett från ett antal städare som torkar golv och väggar.

Inne på expeditionen finns skolans rektor Lasse Fröidstedt och vice rektor Per Nelson. Per har jobbat på Wasaskolan i nio år och har varit med både under Urszula Estmers tid och jobbat med de två rektorer som kom efter henne. Varför sjönk elevernas betyg så att bara en fjärdedel klarade målen för ett par år sen?

När Skolinspektionen besökte skolan förra året såg man flera brister i ledarskapet.
Det som rektorn ska göra, gjordes inte. Till exempel togs inte tillräckligt ansvar för att skolan fokuserade på elevernas utveckling och lärande. Rektorn såg inte till att alla lärare anpassade undervisningen efter elevernas förutsättningar. Och både rektorn och lärarna fick kritik för att de inte hade höga och tydliga förväntningar på elevernas förmåga.
De här sakerna jobbar nuvarande rektorn, Lasse Fröidstedt med att förbättra. Och de senaste åren går det bättre för eleverna i Wasaskolan, fler går ut med godkänt i alla ämnen.
Urszula Estmer, den tidigare rektorn på Wasaskolan, ångrar att hon gav upp efter sina fyra år – där hon numera befinner sig på plan 5 i kommunhuset, långt ifrån elevernas nyfikna frågor i korridorerna.
Några trappor ner i Södertäljes nybyggda kommunhus finns utbildningskontoret. Där möter vi Eva Lindkvist utvecklingschef och skolinspektör.

Ja, Södertälje behöver bli bättre på att styra skolan. Redan 2005 kritiserade Skolverket kommunen för en mängd brister i skolorna. Och när Skolinspektionen kom hit förra året konstaterade de att i stort sett alla problem fanns kvar. Bland annat har kommunen inte sett till att rektorerna gjort det mest grundläggande i sitt uppdrag – att följa upp och utvärdera elevernas resultat.
Tillsammans formulerar nu kommunen och rektorerna vad ett pedagogiskt ledarskap innebär. Det arbetet ska vara klart senare i höst.
Skolan är beroende av ett stabilt ledarskap för att kunna fungera. Men hur får man duktiga människor att vilja bli rektorer och sen stanna kvar i yrket? Kaliber har frågat landets kommuner hur svårt de upplever att det är att rekrytera rektorer.

Av de 243 kommuner som svarade säger över hälften, 62 procent, att det är ganska svårt eller svårt att hitta personer till rektorsuppdraget.
Det största problemet är att hitta kvalificerade sökande. Flera kommuner beskriver också en rektorsroll som har vuxit under de senaste åren, med större krav från föräldrar, kommun och stat.
Kommunerna säger att medellönen för rektorer på 40 000 kronor i månaden är för låg för ett yrke med både stort personalansvar och ansvar för elevernas utveckling. Den står inte i proportion till arbetsbördan och stressnivån.
Flera glesbygdskommuner svarar också att de har svårt att rekrytera på grund av sitt geografiska läge. Andra kommuner beskriver skolans och rektorns sjunkande status som ett hinder för att hitta bra personer.
Svårigheterna att hitta kompetenta rektorer bekräftas av Peter Fredriksson. Han är ny chef på Södertäljes utbildningskontor sedan ett par månader tillbaka. Han räknar upp en rad kvalitéer som han tycker att en bra rektor måste ha. Man måste kunna administrera, se till att få saker gjorda.
Kort och gott egenskaper som vilken chef som helst ska ha. Det är en utmaning att locka lovande chefsämnen till skolan, duktiga människor som kanske hellre söker sig till andra ledarjobb. Vi frågar Peter Fredriksson vilken status rektorsjobbet har idag.
Peter Fredriksson är själv headhuntad till Södertälje för att vända den negativa trenden i skolorna och lösa de problem som Skolinspektionen påpekade i sin kritiska rapport i år. Först och främst ska han nu se till att kommunens skolor börjar följa lagen.
Och nu är det ingen tid att förlora i Södertälje, säger Peter Fredriksson. Sen år 2000 har ungefär 4000 elever gått ut Södertäljes grundskolor utan att ha nått godkänt i alla ämnen. Och nu är det bråttom att vända resultaten, säger Peter Fredriksson.

Källa: www.sr.se

FÖRSTA PRIS - 12 BURKAR HEINZ VITA BÖNOR

Ibland försöker jag skoja till det på fredagsfikat. Det blir ofta några snabba tävlingar och i fredags handlade tävlingen om siffror på Fridaskolan. Urban och Sofia blev finalparet och Urban tog hem segern. Dock visste han inte att vinsten var något så underligt som 12 burkar med vita bönor i tomatsås. Och inte vilka vita bönor som helst utan Heinz - vita bönornas Rolls Royce. Urban cyklade hem i fredags - glad och lite överraskad. Gissar att det blev Chili con carne till söndagsmiddag.

A DAY AT THE SKATEARENA

I fredags tog vi med alla elever i år 3 - 5 till Slättbergsbanan för en eftermiddag med skridskor på fötterna. Riktigt trevligt och en skön stämning med många skratt och vurpor.
Som lärare blir det några skridskor att knyta och nästan skavsår efter alla snören man drar åt. Denna gång var vi nästan ensamma i hallarna. så det fanns mycket is att sväva fram på.
Bra kämpat ungdomar!!