DET HANDLAR OM BEMÖTANDE - ALLT HANDLAR OM BEMÖTANDE!!!

Det är ett underskattat faktum. Det goda bemötandet. Inget företag blir långlivat om man inte ger kunderna ett gott bemötande. Rykten färdas snabbt och kunderna skickar självklart signaler om en affär, skola, frisörsalong eller en hantverkare har god service eller ett trevligt och socialt sätt att agera. Detta genererar nya kunder och ett positivt berömskvaller.

För oss på Fridaskolan är det goda sociala bemötandet något självklart och naturligt. Vi vill att människor inom vår organisation skall trivas. Vi vill att föräldrar och elever ska känna att de bemöts på ett trevligt och respektfullt vis. Alla besökare skall möta en utsträckt hand och en välkomnande attityd från oss anställda. Detta är så viktigt eftersom alla som besöker vår skola med all säkerhet kommer att föra ryktet om det trevliga bemötandet till många vänner och bekanta. Dessutom är det självklart kul och trevligt att skapa goda relationer. Att erbjuda en kaffekopp eller att erbjuda hjälp är sannerligen ingen besvärande arbetsuppgift.

Vi är mycket stolta över den stämning som finns på Fridaskolan och Frida Förskola. Många av de gäster som besöker oss vittnar om att de känner av den positiva stämningen så fort de träder in i våra lokaler.

Vi lovar att fortsätta att vara trevliga, positiva och hjälpsamma. Det tjänar alla på.

Här nedan följer en högst individuell och subjektiv lista på ställen där jag påfallande ofta möta av ett gott socialt bemötande i Trollhättan med omnejd.

1. Receptionen polishuset
2. Flugger färg
3. Handelsbanken
4. Klockmäster
5. Lundborgs herrkläder - Vänersborg
6. Rörledningsfirman Bröderna Erlandsson
7. A & O restaurang
8. Resia
9. Lottas Sparköp
10. Lindhes Foto

Vad var det jag sa: Rykten sprids!!!

DOWN UNDER

Just hemkommen från en fantastisk och dramatisk resa till Australien. Har besökt son och flickvän som just nu befinner sig i Surfers Paradise. De har bott där i snart fyra och en halv månad. Kolla gärna in deras reseblogg http://nyheter24.se/blogg/travel. ( Eller googla på travel with Erik and Frida )

De bor i en fantastisk lägenhet med en underbar utsikt. Jobbar gör de på ett glasscafé i Broadbeach. Om cirka en månad skall de göra resten av Australien, Fijiöarna och till sist ett par månader i Asien.

Det var gott att träffa dem och vi hade ett par härliga dagar ihop. Dock ställde översvämningarna inledningsvis till det för oss och vi fick ändra lite planer och göra ombokningar. Vi fick vända bilen på väg upp till Barriärrevet.
Men, därefter var det idel solsken och härliga utflyktsdagar. Vi hann med en hel del av östkusten. Fast det är ett gigantiskt land avståndsmässigt.

Här följer en massa bilder och några mer eller mindre viktiga eller genomtänka anledningar till varför ni kanske borde sätta upp Australien på reseplaneringsstadiet.

1. Australian Open - klassisk Grand slam tennisturnering i Melbourne.
2. Flat White kaffe - livskvalité i en plastmugg
3. Koalor - de sover 22 av dygnets 24 timmar
4. Kängurur - de boxas mycket och alla pungungar kallas Joey
5. Pie Face - ett av många pajställen som gav mersmak
6. Gold Coast - 5 mil lång strand
7. Blue Mountains - grym nationalparki Sydneys närhet
8. Great Ocean Road - magnifik kuststräcka sydväst Melbourne
9. Fladdermöss - en ljudorkan när de drar fram i flock
10. Sydney - fantastiskt spännande stad som har det mesta
11. Fraser Island -världens största sandö. Väl värd ett besök!
12. Fantastiskt trevliga människor som alltid ville hjälpa till
13. Surfing - en folksport
14. Vilka frukostar - man blir mätt
15. Solen och värmen
16. Stränderna
17. The Kingdom - sevärd rulle om livet i Melbournes kriminella kretsar
18. Stora stekar - det är de bra på

19. Australian Rules - inget för mesar. Deras egen rugbyvariant - modell tuffare
20. Så enkelt att leva

FRAMTIDSYRKEN!!!

Caroline Johansson pluggar till civilingenjör.

Fler jobb nästa år - inom vissa branscher

Chanserna att hitta ett jobb ökar, enligt arbetsförmedlingens yrkesprognos inför framtiden. Allra bäst ser det ut för olika typer av tekniska yrken, t ex dataprogrammerare och civilingenjör.

Läs mer

• Arbetsförmedlingens prognos

Störst brist på arbetskraft 2011

Civilingenjörer, bygg och anläggning
Byggnadsplåtslagare
Läkare
VVS-ingenjörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Civilingenjörer, elkraft
Operationssjuksköterskor
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Förskollärare
Betongarbetare
Maskinbefäl fartyg
VVS-montörer
Lastbilsmekaniker
Gymnasielärare i yrkesämnen
Anläggningsarbetare
Plattsättare
Kranförare
Anläggningsmaskinförare
Golvläggare
Distriktssköterskor

Källa: Arbetsförmedlingen

Störst tillgång på arbetskraft

Matroser
Barnskötare
Vårdbiträden
Köks- och restaurangbiträden
Receptionister
Försäljare, fackhandel
Lagerarbetare
Försäljare, dagligvaror
Biologer
Fotografer
Vaktmästare
Administratör/sekreterare
Städare/lokalvårdare
Truckförare
Godshanterare, expressbud
Montörer, metall, gummi och plast
Journalister

Källa: Arbetsförmedlingen

För att klara sig bra på arbetsmarknaden bör man ha minst gymnasieutbildning, men helst ha gått högskola. En av dem som valt rätt är Caroline Johansson, som nyligen börjat plugga till civilingenjör på KTH i Stockholm.
-Man vill ju jobba med något som man är intresserad av, men det är klart att det är en fördel att det finns jobb och att man tjänar bra, säger hon.
Tufft inom vissa branscher
Arbetsförmedlingen räknar med att 65.000 nya jobb skapas under året, men det finns branscher där den redan nu tuffa konkurrensen om arbetstillfällena kommer att hårdna ytterligare.
Svårast att få jobb har bland annat barnskötare, hotell- och restaurangarbetare, men även försäljare. Detta trots att jobben verkar komma inom till exempel handeln.
-Konkurrens har det alltid funnits, så det är inget nytt, säger Daniel Sundin, som är säljare. De där prognoserna har ingen jätteeffekt på hur det ser ut i branschen, de är mer ett styrmedel för politikerna, avslutar han.

Kicki Ahlm
kicki.ahlm@svt.se

INGET SLÅR EN SKICKLIG LÄRARE

FLEXIBEL - HUMORISTISK - VÄLUTBILDAD - KVICKTÄNKT - SOCIALT KOMPETENT - NYTÄNKANDE - TRYGG - VERBAL - EFFEKTIV - LUGN - ROLIG - OMVÄXLANDE - DIDAKTISK - PEDAGOGISK - AMBITIÖS - INDIVIDUALISERANDE - RÄTTVIS - MEDVETEN - INSIKTSFULL - TYDLIG - FÖRBEREDD - PÅLÄST - FARTIG - CHARMIG - ANALYSERANDE - REFLEKTERANDE - OMTÄNKSAM - INLYSSNANDE - VETGIRIG - BEDÖMNINGSKUNNIG - INKÄNNANDE - KOMPIS - RESPEKT - FRAMFÖRHÅLLNING - MODERN - LOJAL - UPPFINNINGSRIK - SPÄNNANDE - LÄROPLANSTROGEN - PIGG - FÖRLDRASAMARBETANDE - BERÖMMANDE - METODISK - TÅLMODIG - FÖRKLARANDE

DET ÄR VÄL RIMLIGA KRAV ATT STÄLLA PÅ EN PEDAGOG!!

TIDIGARE BETYG

Betyg från årskurs 6 i grundskolan 2012

Betyg kommer att införas från årskurs 6 från höstterminen 2012. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2011 och kan användas för första gången på utbildningar som startar höstterminen 2012.

Beslutet innebär i huvudsak att:

• Elever i grundskolan får betyg vid varje terminsslut från sjätte klass i alla ämnen utom språkval. Det samma gäller grundsärskolan, när betygs sätts.
• I ämnet språkval ska betyg sättas från höstterminen i årskurs 7 i grundskolan.
• Rektorn får bestämma om det ska sättas ett sammanfattande betyg för samhällsorienterande och naturorienterande ämnen (SO och NO) i årskurs 6 i grundskolan.

VAD KOMMER JAG FRAMFÖRALLT IHÅG FRÅN MIN EGEN SKOLGÅNG SÅ HÄR TRETTIO ÅR EFTERÅT

Satt och filosoferade en dag kring vad jag kommer ihåg av mina egna år i plugget. Jag startade i Hagfors uppe i Värmland, men flyttade till Trollhättan innan år 4.  

# Vi läste "Fader Vår" varje morgon i år 4 på Skoftebyskolan - fast jag mimade under ett helt år.
# Vi lirade skolgårdsfotboll varje rast på asfaltsyta med söndertrasade jeansknän som daglig följdverkning
# Jag älskade blindkartor i geografin
# Oändliga glosor att lära sig i språken - dock sällan öva på att prata på lektionerna
# Hemska plinten att ta sig över
# Dansa tryckare på skoldiscot - fast tjejer var lite läskiga, men spännande
# Bästa sexan och bästa nian i volleyboll vanns komfortabelt
# Tuffa attityder i Pettersbergsskolans långa korridorer - här gällde det att smälta in
# Mycket kränkningar i plugget
# Man fick under inga omständigheter slänga mat - det fanns till och med en bambatant som vaktade över oss
# Alla skulle göra skärbrädor
# Massor av prov
# Vi gjorde knallgas i kemin

# Mycket katederundervisning där lärarnas röst lade beslag på den mesta av lektionstiden
# Det gick åt mycket tavelkrita
# Lärarrummet ( jo - det hette så ) låg avsides och var lite á la Fort Knox
# Rektorn var någon man helst inte ville träffa eftersom han var förknippad med att man skulle få kritik. Han satt på ett ointagligt kontor med ljusknappar utanför den robusta ekdörren och hade ofta respektabla dubbelförnamn.
# Äckliga toaletter
# Roliga timmarna var ofta rätt kuliga
# Att durch - fur - ohne - um styr ackusativ i tyskan. Vilken extrem nytta jag haft av detta faktum!
# Man var rädd för de äldre klasserna
# 40 minuters lektioner dagarna i ända
# Kvartssamtal med föräldrarna där jag inte ens fanns med
# Bra kamratskap
# Kaos när det kom en vikarie och många inställda lektioner

Fast jag klarade mig rätt bra°

NY UNDERSÖKNING - UNGDOMARS ALLT SÄMRE KONDITION

Ungdomar får allt sämre kondition

Både tjejer och killar är i betydligt sämre fysisk form i dag än för tjugo år sedan, visar en ny svensk studie.

– Effekten visar sig på lång sikt. Många riskerar sjukdom som vuxna och för tidig död, säger idrottsforskaren Örjan Ekblom.
Forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm har testat konditionen hos 265 16-åringar från hela landet. Ungdomarna fick 2007 trampa på testcyklar medan forskarna mätte deras syreupptagningsförmåga.

Resultaten jämfördes sedan med en liknande undersökning som gjordes bland 16-åringar 1987.
– Vi kunde se att ungdomarna hade i snitt 10 procent sämre kondition jämfört med motsvarande grupp för 20 år sedan. Det gällde både killar och tjejer. Mycket talar för att det skulle se likadant ut om vi testade yngre barn, säger Örjan Ekblom, vars studie är publicerad i tidskriften Acta Paediatrica.
För att förstå skillnaden i de ungas ork då och nu jämför Örjan Ekblom med ett tolvminuterslopp där två 16-åringar tävlar mot varandra. Den ena har en kondition som motsvarar genomsnittet för år 1987 och den andra för 2007. Den senare 16-åringen skulle nästan komma ett helt varv, eller 400 meter, efter.
– Det är en stor skillnad i prestationsförmåga, säger Örjan Ekblom.
Tidigare studier har visat att ökningen av antalet överviktiga och feta barn och ungdomar stannade av runt år 2000.
De håller visserligen vikten, men får allt sämre kondition. Det är allvarligt eftersom dålig kondition kan vara ett större hot mot hälsan än övervikt.
Det är helt enkelt bättre att vara lite rund och ha bra flås än att vara smal och otränad.
– Dålig kondition har i många studier visat sig ha en tydligare koppling till sjukdom, främst hjärtkärlsjukdomar, än övervikt. Konditionen är ett mått på hur väl kroppen fungerar. Den som har en dålig kondis har nästan fördubblad risk att dö i förtid som vuxen.
Enligt Örjan Ekblom har den fysiska aktiviteten bland unga troligen förändrats sedan början av 1980-talet. Fram till omkring år 2000 fortsatte de att äta ungefär som tidigare, vilket ledde till att fler blev överviktiga.
Efter år 2000 äter de unga mer balanserat, men rör på sig allt mindre. Det har lett till att andelen överviktiga planat ut på en hög nivå. Samtidigt blir konditionen bara sämre.
Enligt Örjan Ekblom förändrades något i livsstilen under 1980-talet.
– Vi började sannolikt att titta mer på tv. Kanske förändrades idrottsrörelsen också. I dag finns knappt plats för barnens lekar utomhus längre. Hur ofta ser man barn laja på gatan i dag? Dessutom skjutsar vi barnen överallt. Jag är orolig för att normen sjunker för vad barnen förväntas klara av.
Tidigare studier har visat att övervikt är vanligare utanför storstäderna.
– Livsstilen skiljer sig uppenbarligen åt när det gäller både kost och fysisk aktivitet.
Örjan Ekblom menar att den bästa lösningen är att satsa på idrotten i skolan.
– Det är omöjligt att få barnen att plötsligt bli jätteaktiva på fritiden. Vi måste satsa på en mer hälsoinriktad skolidrott, där vi får barnen att tycka det är roligt att röra på sig. Då kanske de väljer att fortsätta vara aktiva när de blir äldre

anna.bratt@dn.se

ÖVERKLAGA BETYG? TÄNKVÄRD ARTIKEL FRÅN GP 110121

Utbildningsminister Jan Björklund har ett pedagogiskt dilemma: Hur försvara betygen utan att ge avkall på elevers rättssäkerhet? skriver debattören.

Betyg+rättssäkerhet en omöjlig ekvation

Vår betygskramande utbildningsminister Jan Björklund (FP) har ett pedagogiskt dilemma: Hur försvara betygen utan att ge avkall på elevernas rättssäkerhet genom att ge dem möjlighet att överklaga sina slutbetyg i grundskolan? Ännu är ministern oss svaret skyldig, skriver specialpedagog Göran Pilquist.

Göran Pilquist, specialpedagog, Frölundaskolan, Göteborg.

En statlig utredning föreslår att elever ska kunna överklaga slutbetyg i grundskolan. Innan förslaget glidit ut på remiss hörs instämmanden och avfärdanden. KD och C försvarar förslaget med att betyg i likhet med andra myndighetsbeslut i vår demokrati ska kunna granskas i högre instans om någon misstänker oegentligheter.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) å sin sida befarar att idéen, förutom miljontals kronor, skulle kräva alltför mycket ifråga om dokumentation och därmed (ytterligare) betoning på skriftliga prov.
Borde inte lärare, överhopade med allsköns pappersarbete allt från dokumentation av mobbingsamtal, åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, individuella utvecklingsplaner, lokala arbets- och kursplaner till betygsunderlag, bli glada för att någon förstår hur betungande uppdraget redan är?

Problemet är att Björklund i sin iver att stryka skolledare medhårs, väljer att bortse från själva sakargumentet. Han vägrar kalla på brandkåren när huset står i lågor för att slippa folksamlingar! Förslaget utgår ju ifrån det rimliga i att medborgare ska kunna överklaga ett beslut som inte blir mindre dramatiskt av att det fattas i en tvingande verksamhet – ingen kan, valfriheten till trots, välja bort varken grundskola eller grundskolebetyg!

Ett goddag yxskaft
Jag hoppas att ministern är medvetet omedveten om att hans replik är ett goddag yxskaft och att hans stopptecken verkligen handlar om insikten om vilken kolossal organisation på kommunal och statlig nivå denna rätt skulle innebära. Att arrangera en slik apparat torde bli övermäktigt till och med för den handlingskraftige Björklund.

Lärare vet att betygssättning handlar om en ofta subjektiv bedömning av elever. Resultat, färdigheter och prestationer ska jämföras med kriterier som i sin tur ska tolkas. En lärare som vid terminsslutet inte våndas över det förment rättvisa i sina bedömningar kan knappast sägas ha fullgjort sitt uppdrag. Och att översätta kunskapen som lärare, genom erfarenhet erhållit i fråga om att bedöma sina adepter, till matriser och frågeformulär förblir en önskedröm för de som tror att utbildning och fostran är lika okomplicerat som att skilja äpplen från päron.
Kan då kravet på rättssäkerhet negligeras? Skolministern med flera menar att betyg ger viktiga signaler. Men den information som inte kan förmedlas i ett utvecklingssamtal förtydligas inte av några bokstavskombinationer. Övertron på betyg som meningsfull information överträffas i tydlighet av de regelbundna mötena mellan skolan och hemmen.

Betygens förmåga att motivera skolarbetet anförs av många lärare och KD-politiker men också av de flesta elever som är för betyg. Den logiska analysen av att elever uppfattar skolan som en arena för tävlan om den högsta ersättningen blir att betyg likställs med lön för ett arbete som inte behöver ha något värde i sig.
Vad värre är; så länge betygen fungerar som motivation i skolan behövs ingen utveckling av vare sig pedagogik eller ämnesfördjupning för att eleverna ska finna skolan meningsfull!

En piska för den som kommer sist
Alla lärare vet att betygsmoroten, som för vissa kan ge liv åt den mest anemiska undervisning, blir en piska för de som – i likhet med alla tävlingar – kommer sist. Att elever som vill ha betyg motiverar dessa utifrån själva meningen med skolan bör stämma till eftertanke för de som anser skola, kunskap och undervisning viktiga i sig. Risken är att betygshetsen, som skapas i grundskolan, även står modell för motivationen när eleven förväntas utbilda sig efter eget intresse!
Det är vid slutbetyget, då konkurrensen blir knivskarp och allt tal om att ”jobba i sin egen takt” eller ”göra sitt bästa är gott nog” framstår i sin nakna förljugenhet, som tävlingen avgörs. De förskönande omskrivningarna för otillräcklig, med nöd tillräcklig, medel och berömvärd (IG, G, VG och MVG) utdelas med suverän auktoritet, och bestämmer/begränsar valmöjligheterna.

Vår betygskramande utbildningsminister har ett pedagogiskt dilemma. Hur försvara betygen utan att ge avkall på elevers rättssäkerhet?
Vi väntar på den som vågar debattera ämnet från ett utbildningspolitiskt perspektiv där till och med betygen (åtminstone i grundskolan) ligger i potten?
Göran Pilquist
specialpedagog
Frölundaskolan, Göteborg

DET SKRIVS OM MIN BLOGG

Hittade denna text av en slump på nätet - visserligen skriven av en kollega ( Jonas Berling ) , men ändå.....

Skolledare som tar konsekvenserna av sociala medier

Fridaskolans rektorer går på bred front ut och betar av sociala medier som en del av sitt ledarskap. Föredömligt! Devisen är ”choose your weapon” då de sett till att dela på jobbet genom att sprida ut sig på spelplanen. Facebook, Twitter och bloggar är några av de verktyg som körs. Det sistnämnda – en WordPressblogg – har rektorn Henrik Kamp startat och med den äran. Om man är det minsta intresserad av skola eller bara vill veta hur bra skolvärlden bör och kan vara, rekomenderas att läsa. Bara en sån sak som att lägga ut 10 bästa låtarna om skola Från Spotify är värt respekt!
EN FRIDAREKTORS BETRAKTELSER.

10 GODASTE SKOLLUKTERNA

1. Pennvässarlukt
2. Träslöjdssal

3. Pannkakor
4. Björnklister ( finns tyvärr inte längre )
5. Blåstencilslukt ( utrotad doft tyvärr )
6. Nygräddade bullar på Lars - Martins
7. Kartrum
8. Kaffe
9. Idrottssal
10. Suddigummi

BLIR DU LÖNSAM LILLE VÄN?

Peter Tillberg, född 7 juni 1946 i Hammarby, är en svensk målare, tecknare, scenograf och skulptör.
Peter Tillberg har utbildat sig på Grundskolan för konstnärlig utbildning i Stockholm 1963 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1964-69. Han blev först känd på 1970.talet för sina målningar i fotorealistisk stil. Ett av hans mest kända konstverk från denna tid är Blir du lönsam, lille vän? (1971-72), en målning av fjärdeklassare i ett klassrum i Korsavadskolan,Simrishamn.
Peter Tillberg är bosatt i Mas Blanc des Alpilles i Frankrike. Han är ledamot av Konstakademien sedan 1990.

Denna tavla har fascinerat mig ända sedan min egen skoltid. Den känns utmanande och som ett inlägg i 70 talets socialpolitiska debatt - dock lika aktuell idag. Vad är det vi vill att eleverna ska bli? Är det lönsamheten som framförallt skall prioriteras? Nja, knappast om jag får tänka högt och det får jag ju i min egen blogg. Är det inte fritänkande framtida samhällsmedborgare vi skall sträva efter? Ett uppväxande släkte som har framtiden framför sig med en oändligt mängd möjligheter. Obrutna marker, osedda områden, otänkta tankar! Inte som en spelmarker att stoppa in i brukspatrons fabrik. 

GRAVT UTROTNINGSHOTADE SKOLSAKER

1. RÄKNESTICKAN
2. BLÅSTENCILEN
3. ABC 80 DATORN
4. POGO PEDAGOG BILDBAND MED PLINGET NÄR MAN SKULLE BYTA BILD
5. OVERHEADAPPARATEN

6. SOCKIPLAST
7. TANDBERGS RULLBANDSSPELARE
8. SVARTA TAVLOR MED KRITOR
9. KARTRUM
10. BÄNKAR MED LOCK
11. LUKTSUDDIN
12. KASTISAR
13. FASTA KLASSRUMSTELEFONER

14. TRAMPORGEL
15. DILLKÖTT
16. OBS KLINIK
17. TILLSYNSLÄRARE
18. PALINSPEL

19. RÖKRUTA
20. ORDNINGSMAN