TVÅORNAS KUNSKAPSKALAS

Var nyligen fotograf på tvåornas Kunskapskalas. En välbesökt tillställning med fart, fläkt och bra stämning.
Själva grundidén är att eleverna skall på ett trevligt och lite annorlunda sätt visa upp ett axplock ur vilka kunskaper de inhämtat under de tre första åren på Fridaskolan.

Vi fick se en konstutställningssketch där bildmålen presenterades, idrott & hälsa, meteorologi, musik, Kan du mer än en andreklassare? ( det kunde inte föräldrarna som tävlade ), utställningar och personliga datapresentationer. Allt framfört med entusiasm, mod och glädje.

Det var eleverna som stod för idéerna och innehållet.
Eleverna kan nu vandra vidare uppåt i skolsystemet och föräldrarna gick hem stolta och nöjda kring sina barns presentationer. En synnerligen trevlig tradition - Kunskapskalas var rubriken. 

FROM A FACT - BASED SCHOOL TO A SKILLED - BASED SYSTEM

Skolor i Sverige har kommit olika långt i arbetet med att implementera
LGR11. Vissa skolor har knappt börjat och kanske är det på dessa skolor
förändringen som krävs är störst. Våra nya styrdokument för grundskolan
är tydliga med att syftet med vår undervisning är att ge eleverna

möjlighet att utveckla förmågor. ALLA mål i ALLA ämnen handlar om att
utveckla förmågor. Det finns också ett centralt innehåll i varje ämne

MEN det centrala innehållet är i sig inte något mål. Det centrala
innehållet pekar ut vad vi ska arbeta med i skolan för att ge eleverna
möjlighet att nå målen som finns uttryckta i syftestexten. Den här
kopplingen blir tydlig om man läser kunskapskraven i ämnena. Det som
ska bedömas är inte om eleverna "kan" det centrala innehållet utan om
de har utvecklat förmågan att använda det centrala innehållet i sina
analyser, i sin kommunikation, för att ta ställning osv.

På Steve Bells webbsida finns en avdelning som heter "What is Storyline" där Steve i
en animation går igenom hur skolan bör förändras. Där sägs bland annat
"Curriculum designers realise that we must move from a fact-based
education system to a skill-based system" Texten är inte ny men det är
intressant att studera utifrån våra nya styrdokument. En förmåga som vi
ska bedöma är t.ex. elevens förmåga att ställa frågor. Vilka
undervisningsmetoder och arbetssätt har vi att ta till som verkligen
ger eleverna förutsättningar att utveckla den förmågan?

http://www.storyline-scotland.com/whatisstoryline.html

INLÄGG I FRISKOLEDEBATTEN

En intressant debattartikel som inte handlar om oss på Fridaskolan, men läsvärd ur skolperspektivet ändå! Trevlig läsning!!

Friskolorna

Peje Emilsson mfl: 47 av 50 dåliga skolor är kommunala

Friskolorna visar bättre resultat än snittet för alla skolor i Sverige. Skolverkets analys för läsåret 2009-10 visar att tendensen till "betygsinflation" i matematik är något större i kommunala skolor än i friskolor. Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Det skriver Barbara Bergström, Peje Emilsson, Johan Göterfelt och Marcus Strömberg.

Om författaren

Barbara Bergström (grundare och ägare Internationella Engelska Skolan)
Peje Emilsson (grundare och huvudägare Kunskapsskolan)
Johan Göterfelt (VD och delägare Pysslingen)
Marcus Strömberg (koncernchef Academedia, med Vittraskolorna)

Intervjuad i Svenska Dagbladet 23/2 säger Skolinspektionens generaldirektör följande: "De allra flesta fristående skolor är seriösa företag men faktiskt inte alla. De stora friskolorna är lika intresserade som vi är av att få bort avarterna och lycksökarna."
Detta är ett korrekt och viktigt konstaterande. Sanningen är att de seriösa friskoleföretagen sedan lång tid har begärt åtgärder mot "avarter och lycksökare". Inte förrän nu, när konkreta fall har dragits fram i medierna, är det någon som lyssnar. Friskolornas Riksförbund begärde i en skrivelse i september 2009 att det "snarast tillsätts en utredning för att lämna förslag om hur en ny lagstiftning bör utformas". Förbundet föreslog en kraftfullare och mer relevant bedömning av en sökandes kvalifikationer att fungera som skolhuvudman.

Som det har varit hittills räcker det i princip med att fylla i rätt boxar i ett formulär. Inspektionen har inte ansett sig ha någon rättsgrund för att ta in sökandens lämplighet och seriositet i bedömningen.

Friskolornas Riksförbund (där de i medierna uppmärksammade Thoréns och Edicon för övrigt inte är medlemmar) har också länge begärt tydligare kvalitetssystem, som vem som helst kan ta del av och förstå. Inte heller i detta har vi tidigare fått gensvar, trots uppvaktningar under ledning av friskoleförbundets ordförande Kjell-Olof Feldt.
Det är än i dag svårt att få fram de mest givna grundfakta. Vi kontaktade för några veckor sedan såväl Skolverket som Skolinspektionen med den enkla frågan: Vilka är de 50 sämsta skolorna på de nationella proven i matematik i grundskolans nionde årskurs våren 2010? Man tycker att skolmyndigheter som vill bevaka brister i kvalitet skulle ha svaret på en så fundamental fråga, som grund för granskning och åtgärder. Men icke.
Nu har vi tagit fram denna statistik själva, med bearbetning av Skolverkets grunddata. Resultatet är följande, om vi ser till typ av huvudman för samtliga de skolor som deltog i proven:
Antal deltagande skolor: 1640, varav 1241 kommunala skolor (76 %) och 399 friskolor (24 %)
50 skolorna med bäst resultat: 29 kommunala (58 %), 21 friskolor (42 %)
50 skolorna med sämst resultat: 47 kommunala (94 %), 3 friskolor (6 %)

Friskolorna hade alltså 24 procent av de deltagande skolorna men endast 6 procent bland de 50 skolor som uppvisade sämst resultat på de nationella proven i matematik. Anledningen till att vi valt matematik är att detta är ett ämne där det finns stor oro för svaga resultat i den svenska grundskolan, vid internationella jämförelser. Skolverkets analys för läsåret 2009-10 visar för övrigt att tendensen till "betygsinflation" i matematik är något större i kommunala skolor än i friskolor.

Vi representerar de fyra största friskolorna i Sverige på grundskolenivå, med sammanlagt 29120 elever i 99 grundskolor. När vi analyserade våra sammantagna resultat (Kunskapsskolan, Vittra, Pysslingen och Internationella Engelska Skolan) på de nationella proven i nian, jämfört med andra, fick vi följande bild (andel elever med VG/MVG):

Kommunala skolor Alla skolor Alla friskolor Våra friskoleföretag
Matematik 
32 % 33 % 41 % 43 %
Svenska 
46 % 47 % 58 % 63 %
Engelska 
61 % 63 % 75 % 81 %

Återigen: Det finns bra kommunala skolor och det finns dåliga friskolor. På det hela taget visar dock friskolorna bättre resultat än snittet för alla skolor i Sverige.

Friskolorna har i snitt ca två procentenheter högre andel invandrarelever än kommunala skolor. Den nyligen publicerade Pisa-studien visar att skillnaden i elevkårens sammansättning socioekonomiskt mellan skolor i Sverige är liten, vid internationell jämförelse. Sverige har enligt Pisa näst lägst socioekonomisk skillnad mellan skolor i världen (plats 43 bland 44 länder). Länder med hög segregation är de som har många privatskolor med föräldraavgifter och de som har en i huvudsak enhetlig offentlig skola men stark boendesegregation. Det svenska friskolesystemet, där alla kan välja skola utan kostnad oavsett bakgrund och oavsett var de bor, är i grunden befriande vad gäller likvärdiga möjligheter. Det väcker stor internationell uppmärksamhet.

Svaga resultat i svensk skola är vad som borde bekymra medborgare, myndigheter, riksdag och regering. Då riktas rimligen fokus mot dåliga skolor. Inriktningen bör vara på kvalitet oavsett huvudman, den kloka linje som socialdemokraterna valde på sin senaste partikongress. Nio av tio elever i Sverige går faktiskt i kommunalt drivna grundskolor.

Det är också viktigt att förstå att ett mått som lärartäthet inte säger något om resultat. I det avseendet är forskningen entydig. Den stora McKinsey-studien "Världens bästa skola" (2007) visade att lärartäthet till och med kan vara en negativ indikator på skolkvalitet. Skolverkets egen analys av forskningsläget landar i slutsatsen att "den generella effekten av lärartäthet är svag och därför kan förändringar i lärartäthet inte förklara stora förändringar i elevernas resultat."

En skola som är så dålig att den inte kan fylla sina klasser får statistiskt sett en hög lärartäthet, mätt som antal lärare per 100 elever. En skola där det råder sådant kaos i klassrummet att extrapersonal måste anställas, den får också en hög lärartäthet i statistiken.

Den grundläggande logiken i ett skolpengssystem är att överskott nås via kvalitet. Ingenting är viktigare för ekonomin än att en skola är fylld med elever. Elever får man via goda resultat som bidrar till gott rykte och att de som går i skolan talar väl om sin erfarenhet. Det finns ingen väg till långsiktig lönsamhet som inte går genom hög kvalitet. De som försöker någon annan väg kommer att misslyckas. Föräldrar är inte dumma; de visar sund skepsis och är tufft granskande ifråga om det viktigaste av alla val, det som handlar om deras barns framtid.

Våra skolföretag är alla grundade av skolmänniskor med starka idéer för hur en bra skola byggs. Erfarenhet och finansiell styrka hjälper ytterligare. Som huvudmän har vi också väl utvecklade interna system för inspektion och kvalitetskontroll i våra skolor. Det är inte korrekt när Skolinspektionens ledning skriver om friskoleföretag (SvD 10/2) att "kontrollsystemet har bara en nivå", dvs Skolinspektionen, medan det i kommunerna skulle finnas två nivåer. Vi törs säga att vårt arbete för kvalitet och kontroll är minst lika avancerat som hos politiska nämnder i kommunerna. Sedan bör alla som driver skolor ödmjukt erkänna att inget är problemfritt i en verksamhet som i så hög grad bygger på människor.
I samma artikel nämner Skolinspektionens ledning en skolgruppering där "ekonomin är körd i botten, vilket riskerar gå ut över kvaliteten i undervisningen". Just det. Stark ekonomi ger en bättre och tryggare skola än dålig ekonomi. Ett välskött skolföretag har en rörelsemarginal i storleksordningen 5-8 procent. Det innebär att av 100 miljoner kronor i intäkter kvarstår vid årets slut ett överskott före skatt på 5-8 miljoner kronor. Det är en buffert som behövs för trygga skolor. Det är också en förutsättning för utvecklingsarbete, investeringar och för att kunna starta nya skolor.

Vi välkomnar den parlamentariska utredning som regeringen nu ska tillsätta. Naturligt nog, eftersom den ska behandla reformer som vi länge har begärt.
Den svenska skolpengen är i grunden en framgångsrik reform som väcker stor internationell uppmärksamhet. Den har gett barn som vantrivs i en viss skola möjligheten att byta till en annan. Den har gett eldsjälar utrymme att förverkliga sina idéer, till långsiktig nytta för Sverige. Den ger föräldrar en valfrihet som de lärt sig värdera; få vill tillbaka till en ordning där föräldrar och barn tilldelas en skola av byråkrater. Rätten att välja är också intimt förknippad med rätten att erbjuda alternativ.
Det finns därtill en aspekt som regeringens Globaliseringsråd lyfte fram. Sverige behöver en växande tjänstesektor, med företag som kan bli internationella inom de stora tjänsteområdena utbildning och vård. Globaliseringsrådet förordade bland annat därför "att det på alla stora tjänsteområden ska finnas ett utrymme för privat företagsamhet".

Snart 20 år efter friskolereformen har framgångsrika skolföretag växt fram, som har denna kapacitet att även bli internationella. De borde ses som en tillgång för vårt land.
Barbara Bergström, Peje Emilsson, Johan Göterfelt och Marcus Strömberg

ROGER JÖNSSON - SOCIALDEMOKRATISK RIKSDAGSMAN SÅGAR ELITKLASSERNA

Elitklasser? Nej tack! Roger Jönsson Valkrets: Ystad, Skåne

Den borgerliga regeringen med skolministern Jan Björklund i spetsen har kommit med ett nytt förslag som ska utveckla den svenska skolan. Det ska inrättas elitklasser på gymnasiet. Jan Björklund vill ha slut med jantelagen i skolan där duktiga elever inte får lov att utvecklas, där de får sitta och rulla tummarna och vänta in sina kamrater så att de ska bli klara in man kan gå vidare.

Tanken med inrättandet av elitklasser från och med 2009 får stort stöd från Lärarnas Riksförbund med Mette Fjelkner i spetsen. Hon tycker att man i Sverige har varit rädda för att uppmuntra dem som har speciella begåvningar. De ska också ha stimulans och motivation.

Här finns ett fundamentalt tankefel hos både Jan Björklund och Mette Fjelkner. På dem låter det som att lärarna är bundna av en lag som säger att alla i en klass ska gå gemensamt framåt, ingen får gå före de andra. Denna lag verkar vara inhuggen i sten och stoppa all utveckling i skolan. Den anses skapad av socialdemokraterna.

Jag vet inte var Jan Björklund och Mette Fjelkner har fått detta från men det är intressant att se hur en av lärarfackens ordförande inte har kommunicerat ut till sina medlemmar att de redan idag faktiskt KAN låta ”duktiga elever” gå framåt i sina ämnen, både djupare och framåt i kurserna. Jag vet inte hur många lärare som fortfarande arbetar efter det gamla systemet att hela klassen ska med framåt utan att ta hänsyn till den enskilde elevens egen förmåga. Det finns elever som behöver lite mer tid på sig i inlärningen medan andra snabbt kan gå framåt. Det är MÅLEN som ska vara i fokus och inte de enskilda delmomenten. Dessa moment är övningsobjekt som eleven använder sig för i sin inlärning. Tyvärr har det blivit så att det är delmomenten som blivit viktiga och målen har hamnat i andra hand. Vad det handlar om är att ändra på tankesättet hos lärarna och skolorganisationerna. Fast det låter inte lika ”sexigt” som att komma med elitklasser för de duktiga eleverna som en lösning för att även de ska få sin utmaning.

Det är inte bra att det förs fram tankar om att vissa har större begåvningar än andra. Vad är en begåvning? Vem anser att den som har begåvning i övre tonåren har den när den är i trettioårsåldern? Vem har rätt att döma elever som mindre begåvade bara för att de inte just nu ligger på den högsta kunskapsnivån? Ska dessa ”mindre begåvade” elever hållas tillbaka? Ska det bli mindre satsningar på dem? Varför ska inte de också få lov att på gymnasiet läsa högskolekurser?

Varför väljer ett av lärarfacken att dela upp eleverna i ett A-lag och resten i B-laget? Är det rätt? Borde inte Lärarnas Riksförbund fokusera på att se till så att alla elever får samma möjligheter? Med detta förslag kommer skolan att än mer att delas upp, segregeras där vissa elever får allting serverat medan resten får klara sig bäst de kan. Om detta är den väg som Lärarnas Riksförbund stödjer är det en väg som stödjer regeringens skolpolitik där det är viktigare att dela upp eleverna än att satsa på kunskap och utveckling.

Forskningen tar avstånd från detta och visar på att sammanhållna klasser når de bästa resultaten. Det går att se i Finland och Sverige. Ibland kan det vara bra att titta närmare på vad forskningen säger och inte sitt eget tyckande som inte håller vid en närmare granskning. Just nu styrs den svenska skolan av Jan Björklunds egna tankar om hur den svenska skolan borde vara, om hur han själv upplevde skolan och vad han tycker är värt att satsa på. På en rad områden motsäger forskningen, skolan, lärarna och eleverna det Jan Björklund kommer fram till. Det är en väg som inte leder framåt utan bakåt. En skolpolitik som bygger på tyckande skapar inte en skola för morgondagen utan en skola som bygger på gårdagen. Det är inte en bra start för våra barn och ungdomar. Det är trist att Lärarnas Riksförbund stödjer detta.

Elitklasser hör hemma på ett ställe, papperskorgen.

UTBILDNINGARNA SOM GER HÖGST INGÅNGSLÖNER

Utbildningarna som ger högst ingångslön 

Sugen på en lön på 30 000 kronor inom ett år efter examen? Då finns det en rad utbildningar att välja mellan. Här är de som ger bäst betalt.            

Det är en hel del att tänka på för den som vill få ut det mesta av de år som utbildningen tar i anspråk.

Den som vill vara någorlunda säker på att få ett jobb efter avslutad utbildning ska för det första undersöka hur samverkan ser ut mellan den aktuella utbildningen och arbetslivet. Det handlar om att leta efter en utbildning där det ingår praktik och där det finns goda möjligheter att göra exempelvis sitt examensjobb på ett företag.

En färsk undersökning från Svenskt Näringsliv visar att 2010 fick endast sex av tio nyexaminerade studenter ett kvalificerat arbete inom tolv månader efter examen.
- Från var tredje utbildning får inte ens 50 procent ett kvalificerat arbete. Samtidigt har företagen svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens, säger Mikaela Almerud, ansvarig för högskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

Hon säger att sannolikheten för att den examinerade ska få ett kvalificerat jobb ökar med 84 procent om samverkan med arbetslivet har varit en integrerad del i utbildningen.
När man har konstaterat att den utbildning man söker har en god förankring i verkligheten, vilket alltså ökar chansen att få ett arbete, kan man titta på lönenivån. Högskolekvalitet för statistik över snittlönerna för alla generella utbildningar som examinerar minst sju personer om året, lönesiffrorna gäller ett år efter avslutade studier.
- Det tar några månader innan man får sitt första jobb, konstaterar Mikaela Almerud.

Data- och ingenjörsyrken toppar lönelistan. De som har utbildat sig i data- och systemvetenskap vid Uppsala universitet hade bäst betalt, ett år efter examen var snittlönen 35 000 kronor.
Examinerade från väg- och vattenbyggnad på KTH i Stockholm hade en genomsnittlig månadslön på 32 939 kronor ett år efter avslutade studier medan de som studerat datateknik vid samma högskola hade en månadslön på 32 548 kronor.

Studenter från Handelshögskolan i Stockholm, som inriktat studierna mot företagsekonomi, hade en månadslön på 32 478 kronor ett år efter att de slutat skolan.
Det första icke ingenjörs-, ekonomi- eller datayrke på topplistan, plats nummer 16, är psykolog. En nyexaminerad som haft psykologi som huvudämne, från Göteborgs universitet, hade en månadslön på 29 267 kronor efter ett år.

I botten av listan återfinns de examinerade från högskolan i Skövde som studerat molekylärbiologi, deras månadslön var 15 500 kronor i snitt ett år efter examen. Lönerna i högskolekvalitets statistik gäller perioden 1 juli 2009 till 30 juni 2010.
Lönerna för legitimerade yrken som exempelvis sjuksköterska, logoped och läkare ingår inte i Högskolekvalitets sammanställning.
Av lönestatistiken från Sveriges Läkarförbund för 2009 framgår att AT-läkarnas snittlön var 27 784 kronor. Läkare som ännu inte fått sin legitimation fick 26 642 kronor i snitt månaden.

En specialistläkare hade en genomsnittlig månadslön på 50 947 kronor under 2009. Det tar dock omkring tolv år att bli specialiserad, läkarutbildningen inräknad, enligt Michael Feldt som är pressansvarig på Sveriges läkarförbund.
Bland andra utbildningar där ingångslönen är hög, ofta över 30 000 kronor, kan nämnas sjöbefälsutbildningen i Kalmar och Göteborg. Det är en akademisk utbildning som ger kandidatexamen i nautisk vetenskap.

Observera att lönestatistiken gäller snittlönerna ett år efter examen, löneutvecklingen därefter omfattas inte.

NY GENERALDIREKTÖR SKOLVERKET

Att gå till världens bästa jobb

- Jag är otroligt stolt och glad över att jag har fått det här fina jobbet, säger Anna Ekström som nyligen utsetts till ny generaldirektör för Skolverket. I sin nya roll vill Anna utveckla kvaliteten och förbättra resultaten i skolan och hon betonar också hur viktigt det är med utvärdering.

 

Anna Ekström, ny generaldirektör för Skolverket

Regeringen utsåg Anna Ekström till generaldirektör för Statens Skolverk (Skolverket) den 31 mars 2011. Anna är idag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) och tillträder sin nya tjänst den 23 maj. Vi har ställt ett par frågor till Anna i en intervju och hon svarar så här.

Vilken blir din största utmaning som generaldirektör för Skolverket?

- En skola med hög kvalitet, som ger bättre resultat och som är likvärdig är avgörande för Sveriges framtid. Jag vill arbeta för att utveckla kvaliteten och förbättra resultaten i den svenska skolan. Därför ser jag fram mot att leda Skolverket med dess breda och omfattande uppdrag, säger Anna.
Hon åberopar också utbildningsminister Jan Björklund som betonar att generaldirektörsuppdraget handlar om att, i en tid av stora förändringar inom svensk skola, implementera reformer.

Dina företrädare på Skolverket har haft en tung akademisk bakgrund och varit män. Vad tror du att du unikt kan tillföra Skolverket, som kvinna och med en bakgrund som ordförande för akademikerorganisationen respektive en gedigen bakgrund som utredare?

- Jag har inte doktorerat men jag har en gedigen akademisk bakgrund, har verkat som domstolsjurist, genomfört olika utredningsuppdrag, drivit idéburna organisationer och så tycker jag själv att jag är duktig på att få saker och ting gjorda med grund i forskning och utvärdering, svarar Anna.
Anna berättar också att hon är van att ta del av forskningsresultat och att hon är väldigt förtjust i utvärdering.
- Det är med stor glädje som jag snart tar över ansvaret att leda Skolverket, fortsätter Anna.

Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet visar den internationella undersökningen PISA 2009. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Vad kan Skolverket göra för att lyfta svenska elevers resultat?

- Om jag hade svaren redan idag hade jag fått nobelpris (skratt). En av de större uppgifterna med det här uppdraget och som gör att jag är så intresserad av det här jobbet, är vad Skolverket kan göra för att förbättra kvaliteten, resultaten och likvärdigheten i svensk skola, berättar Anna.

Du har varit ordförande i regeringens delegationer för jämställdhet i förskolan respektive skolan. Vilken är din viktigaste erfarenhet därifrån som du bär med dig i din roll som generaldirektör på Skolverket?

- När det gäller jämställdheten ligger vi fortfarande efter. Sedan tidigt 60-tal har det skett stora förändringar i samhället. Också skolan har förändrats dramatiskt. Men när det gäller jämställdheten i skolan har väldigt lite hänt: pojkar lär sig fortfarande mindre än flickor, flickors upplevda psykiska ohälsa och utsatthet för t.ex. trakasserier är ett stort problem, valen i gymnasieskolan är lika könsbundna som förr. De facto har väldigt lite hänt, säger Anna.

Anna menar att vi vet mycket om jämställdhet men frågan är vad gör man för att komma längre? Vi har liten kunskap om vilka metoder som bör användas.
- Det är frustrerande att ha så lite svar att ge. Vi vet mycket om problemen men lite om hur vi skall åstadkomma förändringar, berättar Anna och betonar återigen att det är viktigt med gedigen utvärdering.

Vilken tror du är den största skillnaden att leda Saco respektive Skolverket?

- Det är en väldig skillnad att leda de två olika organisationerna, särskilt när det gäller verksamheternas styrning och finansiering. Skolverket är en statlig myndighet som verkar inom ett område som riksdag och regering bestämt och finansieras av statliga anslag, medan Saco är en medlemsorganisation som aktivt söker ett uppdrag och bekostas helt via medlemsavgifter, svarar Anna.
Anna berättar att hon känt ett stort ansvar av att hushålla med Sacos resurser. Effektivitet är även Annas ledord i det framtida uppdraget vid Skolverket. Hon tar också med sig de statliga ämbetsmannaidealen och de gamla dygderna integritet, öppenhet och rättssäkerhet.

Har du några särskilda ledaregenskaper som kommer att vara dig till nytta i ditt generaldirektörsuppdrag?

Anna svarar att hon är bra på att beskriva vad hon vill åstadkomma. Vidare är hennes styrka att driva och argumentera för en fråga. Hon vill få människor med sig.
- Jag är otroligt stolt och glad av att jag har fått det här fina jobbet. Jag går från världens bästa uppdrag till världens bästa jobb, avslutar Anna.

Om Anna Ekström

Anna Ekström är 51 år och jur. kand. Anna är idag ordförande för Sveriges Akademikers Centralorganisation, Saco. Anna har tidigare bland annat varit statssekreterare i regeringskansliet, domstolsjurist och ordförande i regeringens delegationer för jämställdhet i skolan respektive förskolan. Hon är vice ordförande i styrelsen för Uppsala universitet. Anna är gift och har två barn.

PEDAGOGIK - EN SNABB FÖRKLARING

Pedagogiska metoder är de pedagogiska tekniker som används för att skapa förutsättningar för lärande. Det sätt som undervisningen är arrangerad på brukar kallas en undervisningsmetod. Med undervisningsmetod avses det sätt på vilket lärarens och elevernas interaktion arrangerats. Doktriner om uppfostran har kommit från bland annat Platon, Quintilianus och Rousseau. Det Rousseau skrev på 1700-talet står fortfarande som grund för undervisningsmetoder i flera olika ämnen som exempelvis läsning och matematik. På senare tid har pedagogik alltmer kommit att förknippas med lärarutbildning och ingår där som ett eget ämne.

Beroende på hur detaljerat man vill beskriva metoderna kan man räkna upp en mängd olika metoder. Den sokratiska metoden, majeutiken, kan ses som en grundform för alla pedagogiska metoder. Sokrates metod innebär att frågor ställs som får eleverna att tänka själva. Sokrates mor var barnmorska och precis som hon ansåg han sig syssla med förlossningskonst. I stället för barn förlossade han tankar. Kärnan i majeutiken är den goda frågan som utvecklar elevens tänkande. Denna goda fråga kan man enligt Kansanen finna i samtliga undervisningsmetoder. Också om variationerna är många kan man anta att eleven i alla metoder möter frågor som skall få denne att utveckla kunskap.
Variationen kan beskrivas på olika detaljnivå och utgående från olika indelningsgrunder. En indelning är den i lärarcentrerade, elevcentrerade och samarbetsinriktade metoder. Indelningen utgår från vem som har det huvudsakliga ansvaret för undervisningen. Till de lärarcentrerade metoderna räknas lärarens framställande undervisning, frågande undervisning som riktar sig till hela klassen och gemensamma övningar där eleverna utför uppgifter. Elevcentrerade metoder är individuellt arbete, elevers framställning och grupparbete. Som samarbetsinriktade metoder betraktas undervisningssamtal där lärare och elever deltar som jämbördiga parter. Också gemensamma fester i vilka lärarens och elevens roll kan träda i bakgrunden kan räknas till samarbetsinriktade metoder.

Vissa pedagoger ifrågasätter meningsfullheten i att kategorisera metoder utgående från yttre former. Enligt dem kan detta leda till att någon speciell metod, exempelvis grupparbete, betraktas som värdefullare än andra. På liknande sätt kan exempelvis föreläsningen betraktas som passiverande. Värdet hos varje metod är enligt detta sätt att resonera beroende av målsättningen med den undervisning som bedrivs. Det finns därför ingen allmängiltig metod att separera goda och dåliga metoder från varandra utgående från yttre karakteristika. Avgörande är den inre aktivitet hos eleven som undervisningen resulterar i.

I takt med en ökande digitalisering av samhället ökar också användningen av pedagogiska tillämpningar av datorer. Under 2000-talets första decennium växer en trend fram att ge varje elev i skolan en egen bärbar dator.

Läran om utbildning, framför allt av barn. Ibland avses strategier och tekniker för undervisning; den akademiska termen för detta är dock didaktik. En mer snäv definition av pedagogik är att det är läran om undervisningen i ett sociologiskt eller kulturellt perspektiv, särskilt med avseende på individens och samhällets påverkan på varandra samt utbildningens mål och syfte. Som akademisk disciplin är det ett tvärvetenskapligt ämne som bl a innefattar allmän psykologi, ledarskap, organisationsteori, kunskapsteori, intelligensforskning, filosofi och sociologi. De filosofiska grunderna för utbildning och pedagogik studeras i pedagogikens filosofi.

VÄNDPUNKT SVERIGE

Teknikdelegationens Leif Johansson är besviken på bristen på respons från regeringen och utbildningsminister Jan Björklund.  
Foto: Peter Lydén och Claudio Bresciani/Scanpix

Regeringen sågar Leif Johanssons utredning

Av: Helen Ahlbom

Teknikdelegationen med Volvochefen Leif Johansson i spetsen har inte fått gehör för sina krav. - Den har en övertro på nationella kommissioner, säger Bertil Östberg, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund.

Alla är överens om att fler ungdomar bör bli ingenjörer. Men hur det ska ske, finns olika åsikter om. Liksom om det ska behöva kosta något.
Teknikdelegationen, som förre utbildningsminister Lars Leijonborg tillsatte sommaren 2008, presenterade sitt förslag för ett år sedan.
Leif Johansson, som brinner för frågan och som varit delegationens ordförande, hoppades på snabb respons från regeringen.
Men ingenting har hänt.
-Det finns ingen tidplan. Rapporten och remissvaren finns fortlöpande med i vårt arbete, är beskedet från Eva-Marie Byberg, pressekreterare hos Jan Björklund.
Huvudpunkten i förslaget är att problemet inte kan lösas med kampanjer, utan att det krävs en permanent lösning. Delegationen föreslår bland annat en nationell kommission. Kostnaden för förslagen uppskattas till 1,2 miljarder kronor under en femårsperiod.
Remissvaren till utredningen fanns hos utbildningsdepartementet redan i september 2010. Delegationen hade därför hoppats få se konkreta förslag i årets vårbudget. Men icke.
Teknikdelegationens jobb är avslutat, men den fortsätter ända att ha kontakt. Den kallar sig inte utan stolthet "Delegationen som vägrar dö". Enligt uppgift har Leif Johansson sagt att "nu ger vi oss inte förrän vi får det här att landa".
Leif Johansson väljer dock en diplomatisk linje utåt.
-Vi har en bra och framtidsinriktad dialog, säger han till Ny Teknik.
När Ny Teknik konfronterar Jan Björklunds statssekreterare Bertil Östberg svarar han undvikande.
- Vi funderar mycket på Teknikdelegationens förslag, säger han, utan att vilja konkretisera funderingarna.
Att inget hänt sedan remisssvaren kommit in förklarar han med "valet i september".
- Och sedan har det varit mycket annat, andra utredningar.
Det ska dock inte tolkas, menar Östberg, som att Teknikdelegationens utredning haft lägre prioritet.
- Men den har kanske en övertro på nationella kommissioner...
Den kommentaren indikerar att Leif Johansson kan glömma huvudförslaget om nationell kommission. Någon större resurstilldelning för att locka till ingenjörsutbildning, förefaller inte utbildningsdepartementet komma att kämpa för i kommande budgetförhandlingar.
- Vi satsar redan 200 miljoner kronor per år för att höja matematikkompetensen i skolorna, säger Bertil Östberg.
Teknikdelegationen hävdar i sin rapport att det krävs ytterligare 250 miljoner kronor per år som en långsiktig lösning.

Fakta Teknikdelegationens rapport "Vändpunkt Sverige"

Nationell kompetensstrategi för bland annat matematik och teknik.
Öka andelen elever på naturvetenskapliga och tekniska gymnasieprogram.
Minst tio procent av studenterna ska välja teknisk högskola.
Jämnare könsfördelning på tekniska högskolor.
Reform av lärarutbildning och fortbildning av lärare.
"Plattform teknik och naturvetenskap" med ansvar för samordning, medelstilldelning, kommunikation och analys.

Av: Helen Ahlbom

STADSMÄSTERSKAP I FRIIDROTT

I strålande solsken arrangerades i tisdags stadsmästerskapen i friidrott på Edsborgs idrottsplats. Det var årskurs 4 - 5 - 6 som tävlade mot varandra i de numera klassiska tävlingarna. Fridaskolan gjorde bra ifrån sig och kammade hem några pallplatser och till och med segrar. Det var bra stämning på läktaren och glada miner överallt.
Det tävlades i 60 meters löpning, längdhopp, kula, kast med liten boll, 400 meter, 800 meter och självklart även kurirstafett.
Hoppas verkligen dessa tävlingar fortsätter. De förbrödrar och stimulerar till motion och god hälsa. Dessutom kan många elever få chansen att glänsa ur en positiv synvinkel.

TIO I TOPP - VÄRLDENS LYCKLIGASTE LÄNDER

Finland och Sverige högt på lista över “lyckliga länder”

Enligt en undersökning gjord av Adrian White, analytisk socialpsykolog vid University of Leicester, är danskarna det lyckligaste folket i världen! Finländarna kommer på sjätte plats och svenskarna på sjunde. Så här ser Tio i topp-listan ut över världens lyckligaste länder:
1. Danmark
2. Schweiz
3. Österrike
4. Island
5. Bahamas
6. Finland
7. Sverige

8. Bhutan
9. Brunei
10. Canada
Enligt samma undersökning kom USA på 23 plas, Tyskland på 35 och England på 41 plats. Allra olyckligast var folken i Demokratiska Republiken Kongo, Zimbabwe och Burundi. Länder där det pågår krig och konflikter , som t.ex. Irak, var inte med i undersökningen.

Dock: i en annan brittisk studie – Happy Planets Index – gjord av tankesmedjan New Economics Foundation, placerade sig USA inte förrän på 150 plats i "lycklighet", medan Tyskland hamnade på 81 och England på 108 plats.