NOSSEBROS FRAMGÅNGSRECEPT

Delaktighet är lösningen på Nossebro skola

Ingen vill känna sig som den som inte platsar i gruppen. På Nossebro skola får alla vara med i klassrummet och får likvärdiga möjligheter att utvecklas. Det har lett till att skolans resultat har gått raka vägen från botten till toppen - utan att det kostat kommunen en krona.

Kallduschen kom redan första arbetsdagen efter sommaren 2007, när all personal samlades i aulan i Nossebro skola för att förbereda inför läsåret. Ny statistik visade att bara 75,9 procent av skolans niondeklassaren hade behörighet för att läsa vidare på de nationella programmen. Nossebro rankades näst sist i landet.
- Hur många vill arbeta på en skola där man ligger näst sist i Sverige? Man vill inte identifiera sig med det. Vi kunde inte utsätta våra elever för risken att inte kunna gå gymnasiet för att vi tänkte fel. Det är ju för deras skull vi går till jobbet, säger tillförordnade rektorn Tina Ljungsberg.

Tre år senare

Tre år efter bottenresultaten har samtliga elever gymnasiebehörighet och Nossebro ligger i stället näst överst på rankningslistorna. Förändringen genomfördes utan att det kostade kommunen en enda krona extra.
- En viktig framgångsfaktor är att vi verkligen har jobbat med inkludering. Tidigare hade vi små grupper för att eleverna skulle kunna utvecklas i en lugnare miljö. Problemet var att de inte gjorde det, säger Bosse Svensson, kommunens skol- och socialchef. Han har sitt kontor i samma byggnad som skolan och har därför kunnat följa arbetsprocessen på nära håll.
- Vi såg inga resultat hos eleverna. De fick inga betyg trots att vi satsade så mycket resurser på dem. Så istället plockade vi in både elever och lärare i de ordinarie klasserna, säger Bosse Svensson.

Forskning som grund

Nossebro ligger åtta mil nordost om Göteborg och är centralort i Essunga kommun, som har drygt 5 000 invånare.
Studietraditionen är svag i den gamla jordbruksorten, och på skolan går både elever med autism och neuropsykiatriska
diagnoser som adhd.
De dåliga resultaten gjorde det lätt att få med personalen i förändringsarbetet. Dåvarande rektorn Lasse Björkqvist och Bosse Svensson tog specialpedagogen Johanna Lundén till hjälp.
- Nu i efterhand känns det väldigt bra att vi inte sneglade på andra och att vi inte bara hade eget tyckande och tänkande, utan att det var forskning som låg till grund. Då kan man också förändra på ett annat sätt, säger Johanna Lundén.

Kunskap i fokus

En viktig del i förändringsarbetet var att fokusera på kunskapsmålen. Det innebar att man fick välja bort annat, till exempel värdegrundsarbetet.
- Men när vi började fokusera på kunskap kom värdegrunden på köpet! Kan det vara en bättre värdegrund än att få vara med i samma grupp och inte sticka ut, säger Johanna Lundén.
- Det fanns hela tiden höga förväntningar på personalen, som i sin tur har höga förväntningar på eleverna,
säger Tina Ljungsberg.
Numera finns det inga fasta små undervisningsgrupper på Nossebroskolan. Speciallärarna finns i stället med i klassrummen och är därmed inte bara en resurs för elever i behov av särskilt stöd, utan för alla.
- Duktiga elever drar igång andra
elever. Även elever som har någon problematik har mycket att ge till andra, säger Bosse Svensson.

Två lärare i klassen

Att arbeta två och två var ovant för många lärare som brukar arbeta självständigt. Till att börja med blev det obligatoriskt att alla som undervisade i matte, svenska och engelska i sexan skulle arbeta i par. Numera kan man även arbeta två och två i sjuan, åttan och nian.
- Lärarna har tagit ett jättekliv i sin pedagogik
och utveckling. Det har blivit en helt annan atmosfär i diskussionerna. De kan bolla med varandra, planera lektionen och analysera efteråt. Man ser så mycket mer i en klass om man är två, säger Bosse Svensson.

Positivt bemötande

För att de elever som behöver särskilt stöd ska lyckas i klassrummet bör man vara tydlig och ha struktur.
- Det mår alla elever bra av. De som vill väldigt långt mår också bra av att veta vad som gäller och förväntas av dem, säger Johanna Lundén.
De fasta smågrupperna är alltså borta, men det händer att elever får gå undan för att arbeta i lugn och ro i mindre grupper. Och under processen har alla varit noga med att inte skuldbelägga någon - varken elever, föräldrar eller enskilda lärare.
- Ett positivt bemötande ska genomsyra allt, från kommunnivå till individnivå. Vi kan gå in på lektionen och säga "vad bra att alla har papper, penna och suddigum". Nästa gång har alla det, i stället för att uppmärksamma de tre som inte har med det, säger Johanna Lundén.
Text: Marja Beckman
Foto: Mona-Lisa Djerf

Nossebro skolas framgångsrecept:

- Tydlig ledning. "Det fanns inte ett möte, inte en arbetslagssamling, inte ett föräldramöte där inte rektorn sade: Alla ska bli vinnare i sitt liv efter sina förutsättningar", berättar nya tillförordnade rektorn Tina Ljungsberg.
- Forskning. Att ha forskningsresultat som grund i förändringsarbetet bidrog till att det var lätt att genomföra förändringarna.
- Inte skuldbelägga någon. "Det är ingens fel att resultaten blev dåliga, vi tänkte bara på ett annat sätt som inte fungerade", säger Tina Ljungsberg.

Innehållsansvar: Informationsenheten Skolverket