PISA RAPPORT - NU RASAR SVERIGE IGEN - OCH VAD KAN VI DÅ LÄRA OSS AV DETTA ISTÄLLET FÖR ATT TAPPA MODET....?

PISA 2009 Sverige tappar i både kunskaper och likvärdighet

Svenska elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats under det senaste decenniet, visar den internationella undersökningen PISA 2009. Nedgången är störst hos redan svaga läsare. Sverige har även förlorat sin topposition när det gäller likvärdighet.
- Detta är mycket bekymmersamt, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket.

I och med PISA 2009 kan Skolverket bekräfta den negativa trend som funnits i andra internationella undersökningar under 2000-talet som Sverige deltagit i. Det har skett en försämring av elevernas kunskaper som nu går att säkerställa statistiskt. PISA 2009 mäter läsförståelse, kunskaper i matematik och naturvetenskap hos 15-åringar i 65 länder.
Huvudämnet denna gång är läsförståelse och de asiatiska länderna och Finland ligger i topp. Sverige, som under flera decennier också tillhört toppskiktet, placerar sig på 15e plats, vilket motsvarar en genomsnittlig OECD-nivå. Jämfört med PISA 2000, då läsförståelse också var huvudämne, har Sverige tappat 19 poäng. Försämringen gäller både låg- och högpresterande elever. Men det är de svagaste eleverna som tappat mest under tioårsperioden.
- Var femte elev når idag inte upp till en grundläggande nivå i läsning. En nivå som är nödvändig för att kunna tillgodogöra sig annan kunskap, säger Anita Wester, projektledare för Sveriges deltagande i PISA på Skolverket.

Sämre resultat för pojkar

Även i matematik har de svenska resultaten försämrats, både bland hög- och lågpresterande elever. Jämfört med PISA 2003 har Sverige tappat 15 poäng i matematik och ligger nu på en genomsnittlig nivå. I naturvetenskap ligger Sverige 6 poäng under OECD-genomsnittet och trenden är nedgående. Andelen elever som inte når upp till en grundläggande nivå i naturvetenskap har ökat till nästan 20 procent.
I alla ämnen som PISA mäter har de svenska resultaten varit mer negativa för pojkarna än för flickorna. Skillnaderna i läsförståelse mellan flickor och pojkar har ökat, från 37 till 46 poäng, under tioårsperioden.

Lägre resultat bland elever med utländsk bakgrund

PISA 2009 bekräftar också skillnader i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund. I Sverige är skillnaderna mellan dessa elevgrupper en av de högsta i undersökningen. För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige, når 30 procent inte upp till en grundläggande läsnivå. När det gäller elever med utländsk bakgrund födda utomlands, är motsvarande siffra 48 procent, alltså varannan elev. Detta är att jämföra med infödda elever, där andelen är 14 procent.
- Att elever som anlänt efter skolstarten har sämre kunskaper behöver inte vara så konstigt. Men det är bekymmersamt att elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett lägre resultat än infödda elever, även om en hel del av skillnaden kan förklaras av socioekonomisk bakgrund, säger Anita Wester.

Tappat i likvärdighet

Sverige har länge lyfts fram som ett av de mest likvärdiga länderna. Men PISA 2009 visar att Sverige även tappat sin topposition när det gäller likvärdighet och numera ligger på en högst genomsnittlig nivå. PISA visar, i jämförelse med andra länder, ökade skillnader mellan hög- och lågpresterande elever och en förstärkt betydelse av elevers socioekonomiska bakgrund. Över tid har även skillnader mellan hög- och lågpresterande skolor ökat.
- Det är mycket oroande att klyftorna ökar. Likvärdighet är ett honnörsord för svensk utbildning och vi har höga ambitioner när det gäller skolans kompensatoriska uppdrag och förmåga att utjämna sociala skillnader, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör på Skolverket.

Flera åtgärder på gång

I en tidigare rapport från Skolverket, "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola", lyfts en utveckling mot segregering, individualisering och differentiering fram som orsaker till varför elever inte når målen.
- Rapporten lyfter bland annat fram mer egenarbete för eleverna och mer homogena elevgrupper. Skolverket har även vid flera tillfällen påtalat brister i särskilt stöd. Det är hypoteser som även kan förklara bilden i PISA 2009, säger Helén Ängmo.
Skolverket har en aktiv roll i de stora reformer som nu pågår inom förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Helén Ängmo pekar på flera åtgärder som redan är igång för att förbättra elevernas resultat och öka likvärdigheten.
- Vi har genom regeringsuppdrag bland annat tagit fram tydligare kursplaner med ett centralt innehåll som ska öka likvärdigheten. Vi erbjuder kompetensutveckling inom lärar- och förskolelyftet och satsar på matematikutveckling och en läsa-, skriva- och räknasatsning för yngre elever.
Om ytterligare åtgärder behövs är för tidigt att bedöma, menar Helén Ängmo.
- Nu har vi väldigt mycket på gång och jag hoppas att det ska leda till förbättringar på både kort och längre sikt.

Goda resultat i Finland

Finland är ett av de länder som uppvisar mycket goda resultat i PISA 2009. De ligger i topp både när det gäller kunskapsresultat och likvärdighet. Anita Wester lyfter fram några faktorer i det finska skolsystemet som kan förklara de starka resultaten: En kvalificerad lärarutbildning med forskningsanknytning och omfattande insatser av särskilt stöd i tidiga åldrar.
- Nästan alla finska elever får särskilt stöd någon gång under sin skoltid och det ses som något naturligt för att komma ifatt. Lärarna är också noga med uppföljning och utvärdering av stödinsatserna.
- De finska resultaten visar att det inte finns något motsatsförhållande mellan goda resultat och god likvärdighet och det gäller flera länder som har höga kunskapsresultat i PISA. Det borde alltså vara fullt möjligt även för Sverige att komma tillbaka dit igen, säger Anita Wester.

Kamps kommentar:
Ja, detta kan man ju ta sig flera funderare på. Klart är i varje fall att bara nöja sig vore att vika ner sig rejält. Sverige har en ny läroplan på väg att rullas ut och på Fridaskolan har vi tagit på rejäla blåställ för att få upp betyg och skriftliga omdömes prognoser.