EN FRIDAREKTORS BETRAKTELSER: ATT LEDA BRA FÖRÄLDRAMÖTEN!!

Bengt Björklund skriver nedan om de viktiga föräldramötena. Att de måste bli bra, stimulerande, innehållsrika med mycket dialog - så att föräldrarna återvänder och tycker det är meningsfullt.

Bengt Björklund skriver i egenskap av förälder, lärarutbildare och pedagogisk konsult.

Det är föräldramöte! Lärare och föräldrar möts med barnen i fokus. I dessa möten får de ta del av varandras olika kulturer och livserfarenheter. Vilka möjligheter det finns att skapa bra mötesplatser! Ändå ser många kanske framför allt nyutexaminerade lärare med fasa fram emot att leda föräldramöten. Varför?

Spännande möten
Egentligen kan vi inte förvänta oss att en nyutexaminerad lärare ska vara en självklar auktoritet inför en föräldragrupp, men det förvånar mig, hur lite som satsas på att utbilda lärarkandidater och kompetensutveckla lärare till att bli professionella mötesledare så att verklig dialog uppstår på föräldramöten.
Även om vi naturligtvis ska skapa möten där föräldrar, skolledare, kollegor eller andra ger stöd och kanske leder möten, måste varje lärare i grundskolan förväntas kunna vara en tydlig och engagerad samtalsledare. En auktoritet.

Utgångspunkter
I de individuella utvecklingssamtalen möter läraren eleven med föräldrar en gång per termin för att ha en dialog kring elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Detta är fastslaget i läroplanen, men för klassmöten finns inte motsvarande krav. Ändå inbjuds de allra flesta föräldrar i grundskolan till föräldramöte en gång per termin eller läsår.

Dessa möten kan se mycket olika ut - allt från traditionella klassmöten där klassläraren leder, informerar och diskuterar med föräldrarna till att föräldrar eller andra arrangerar mötena. Formerna varierar. Det kan vara möten i klassrummet, kulturaktiviteter, utflykter, fester eller andra arrangemang där ofta även eleverna deltar.

På skolornas hemsidor kan vi se många beskrivningar på hur kreativa och attraktiva möten kan göras. Inte minst gäller det i skolor där merparten av föräldrarna har utländsk bakgrund. Föräldrar från olika kulturer skapar tillsammans med barn och lärare möten där mat, sång, musik, dans, teater får många föräldrar att komma och framför allt känna delaktighet och gemenskap.
Många lärare har skapat en mycket fin kontakt med föräldrar bland annat genom att just göra attraktiva föräldramöten! Här finns mycket inspiration att hämta för alla de lärare som känner föräldramöten som något svårt.
Hur vi än arrangerar möten måste de bli bra för att föräldrar ska komma tillbaka nästa gång. Idag är kraven på bra möten större än någonsin. Föräldrar har ont om tid och det förekommer alltför ofta att mötena blir ganska trista tillställningar som ser ut som de alltid gjort!

Förväntningar från föräldrar och lärare
Till mötet går föräldrar kanske med funderingar som ”Är det här en bra klass för mitt barn?” ”Kan fröken verkligen hålla ordning i klassrummet?” ”Bara jag inte åker på att bli klasspappa!” eller kanske ”Det ska bli mycket intressant att träffa den nya klassläraren!?
Och tankar hos den unga läraren, det kan vara: ”Tur att rektor är med i starten!” Jag kommer att bli jättenervös inför alla dessa föräldrar.” ”De var ju så oerhört förtjusta i den klasslärare de hade förut!” eller ”Vad kul det ska bli att träffa föräldrarna till dessa underbara barn!”

Våra förväntningar styrs bland annat av de erfarenheter vi har från tidigare föräldramöten. För ca 25 år sedan var jag lärare för det som då hette mellanstadiet det vill säga barn mellan 10-13 år. Föräldramötena tror jag blev välbesökta bland annat för att jag gjorde roliga och effektiva möten. Jag var en av de få lärare som verkligen njöt av att planera och genomföra föräldramöten. Vi hade helt enkelt roligt! Bland annat lät jag föräldrar lära sig ett nonsensspråk (Hoj, gnag, Bengt- vop gnag to?) med samma metod som deras barn lärde sig engelska från början. I trygga former fick de lära tillsammans och de fick vara med om ganska oväntade inslag. Min utgångspunkt var förstås att på bästa möjliga sätt få alla föräldrar aktiva. Det handlade om att hitta pedagogiska idéer som jag själv trodde på och framför allt visade att jag trodde på föräldrarna. Jag var själv road, en förutsättning för att de skulle känna äkta engagemang. Det gäller att även som vuxen behålla leken och utveckla kreativiteten.

Vi gjorde också mycket tillsammans, barn, föräldrar och jag. Barnen och jag gjorde flera arrangemang dit det kom 50-60 förväntansfulla. Det var föräldrar, mor- och farföräldrar, syskon och andra som fick se barnen spela teater, sjunga, dansa och inte minst ha en auktion med en suverän 11-åring som auktionsförrättare. De pengar vi fick in gjorde att vi som avslutning i årskurs sex kunde göra en resa till huvudstaden.

Långt efteråt när jag mötte föräldrar på sta’n blev det leenden och gärna några ord från vårt gemensamma nonsensspråk (Hoj gnag?)
Vilken unik chans en lärare har att i mötet med en ny klass skapa och behålla en fin kontakt med föräldrarna!

De senaste 20 åren har jag arbetat som konsult med specialisering på presentationsteknik och pedagogik i näringslivet. Jag har haft förmånen att möta flera tusen ledare och specialister som ska göra professionella presentationer inför en grupp. Det är tydligt hur detta prioriteras och hur viktigt man anser det är att man får träna och få kvalificerad återkoppling på sitt agerande.

Sedan några år tillbaka är jag också åter i skolans värld. Jag följer nära vår nu elvaåriga dotters skolgång och deltar på föräldramöten. Jag är också aktiv i föräldraföreningen och har ansvarat för kompetensutveckling i att leda föräldramöten för lärare på grundskolan.

Jag har alltså varit med på föräldramöten under 70-talet, 80-talet, 90-talet samt nu under senaste sex åren. Jag har intervjuat ett stort antal lärare, föräldrar, skolledare och lärarkandidater och den bild jag får fram (inklusive de möten jag själv deltagit i som förälder) förvånar mig. Det är märkligt att så många lärare fortfarande håller möten på nästan exakt samma sätt som för 25 år sedan. Det är därför inte lika konstigt att jag i intervjuer med föräldrar fått alldeles för många negativa kommentarer om dessa föräldramöten!

På många håll har lärare och lärarlag hittat kreativa och effektiva former för föräldramöten. I en lärande organisation bör detta spridas så att fler kan utveckla denna viktiga kompetens - att bli en bra ledare så att deltagande och dialog blir det som får utrymme.

Kan en ung lärare vara en auktoritet inför föräldrar?
Det kan vara svårt för en ung lärare att vara en auktoritet inför föräldrar. Innan ett självförtroende utvecklats, måste hon eller han få hjälp med mötena av andra. Kollegor, skolledare, föräldrar eller andra vuxna är förstås med och gör mötena både mer effektiva och intressanta! I bra fungerande lärarlag finns mycket stöd att få och vilka resurser det finns i föräldragruppen! Den oerfarne läraren kan tillsammans med några positiva föräldrar som har både självförtroende och erfarenheter planera och genomföra bra möten. Det blir en rolluppdelning under mötena där läraren successivt tar större plats.

Vi kan jämföra med nybörjaren i utförsåkning på skidor som startar i den lätta backen, den ”gröna”, och tar sig försiktigt ner. Så småningom med mer träning kommer säkerheten och via den blå backen väljer åkaren kanske de svårare röda eller svarta pisterna, hittar en egen stil och åker till och med off pist och njuter av skidåkningen.
På motsvarande sätt ska det så småningom bli en njutning för läraren att leda mötena! Det ska vara riktigt roligt att i planeringen, gärna tillsammans med andra, hitta nya kreativa pedagogiska idéer för de viktiga ämnen som ska tas upp på mötena.

Föräldramöten kan naturligtvis ibland ta upp såväl svåra som konfliktskapande ämnen. Allt går inte att lösa med kreativa pedagogiska metoder men det är en av de viktigaste förutsättningarna för ett bra möte. Alla föräldrar ska kunna känna sig viktiga, delaktiga och få chans att vara aktiva. Läraren ansvarar för att skapa dessa förutsättningar. Det kan handla om att ta fram nödvändigt materiel, se till att mötesrummet är tillräckligt stimulerande, inledningen höjer motivationen hos föräldrarna, frågor eller uppgifter som man ska arbeta med är tydligt formulerade och mycket annat som en riktig bra pedagog måste ha med i sin planering.

Men vi behöver också se till att det i våra lärarutbildningar och i kompetensutveckling för lärare finns en bra utbildning och träning till att bli en professionell ledare för möten.
Konkreta tips för varje enskild lärare ska utgå från just hur han eller hon är. Vi är olika och behöver tränas på olika saker. Läraren måste kanske få hjälp med att förstå hur andra uppfattar henne eller honom som ledare.

Tankar hos en lärare inför ett föräldramöte:
- Hur ser andra på mig som ledare? - Vad har jag för starka och kanske svaga sidor? - Uppfattas jag av föräldrarna som tydlig, engagerad och trovärdig? - Hur ska jag få fram mitt budskap så att de verkligen tar det till sig? - Hur ska jag få alla att känna delaktighet och vara aktiva?

En professionell mötesledare
Vi har kanske olika syn på vad en bra mötesledare är. Den ledare som för en del av oss uppfattas som stark, tydlig, strukturerad kan för andra tyckas vara för auktoritär eller dåligt lyssnande. En dynamisk, kreativ, flexibel och kanske personlig ledare kan av en del ses som lite flummig eller ”pratig”.
Lärare har olika ledarstilar men föräldrar har också olika ”deltagarstilar”, det vill säga de tar till sig information och deltar i diskussioner på mycket olika sätt. Därför måste vi som lärare och ledare inse dessa olikheter och försöka anpassa oss till gruppen, utan att förlora vår egen personlighet.
Den professionella ledaren ska vara en ödmjuk auktoritet det vill säga självklart en auktoritet men alltid tillsammans med ett äkta lyssnande och en respekt för de föräldrar han eller hon möter.
Lärarens inställning till föräldrarna kan visa sig i det personliga agerandet. En kanske osäker ledare lyckas inte med att leda ett möte professionellt. Som jag tidigare varit inne på kan man som lärare behöva stöd av kollegor, föräldrar eller kanske skolledare och så småningom växa in i rollen som en bra mötesledare.

Jag har under många år sett osäkra ledare undan för undan utvecklas efter träning och konstruktiv återkoppling. Att få träna sig i presentationsteknik under professionell ledning kan väl kanske jämföras med körskoleeleven som övningskör med trafiklärare. Våra lärare har sällan fått träning i hur man leder föräldramöten under sin lärarutbildning. Eller åtminstone alltför sällan fått konstruktiv återkoppling på sitt agerande.

Lärare kan träna på olika sätt. Det enklaste är förstås att läraren får ärlig återkoppling just efter ett föräldramöte han eller hon haft. ”Rätt” person/personer ska ge återkoppling som kan ge stöd till läraren inför nästa möte. Detta bygger förstås på att de har förtroende för varandra. Den eller de som läraren har förtroende för kan komma med synpunkter och tips som då kan tas emot positivt. Det kan vara en kollega eller till och med föräldrar som kanske deltagit i planeringen av föräldramötet. Här handlar det om att inte vara prestigefylld utan inse att alla kan utveckla sin förmåga att leda möten!

Exempel på konkreta tips som kan göra lärare till en bättre mötesledare

Här handlar det om grundläggande pedagogiska tips i presentationsteknik, till exempel att göra en bra inledning som både är tydlig, motivationshöjande och kontaktskapande. En bra inledning är ganska enkel att planera och viktig att få till, speciellt när läraren möter en ny grupp med föräldrar.
Mål och innehåll för mötet ska både höras och synas. Det gäller att använda lämpliga hjälpmedel med bra ”timing”, det vill säga att föräldrarna i exakt rätt ögonblick får se och höra informationen. Se till exempel hur vi får nyheterna presenterade i TV!
De pedagogiska metoderna ska varieras. En bra varvning av förmedling, frågor och svar och smågruppsarbete kanske med praktiska uppgifter höjer motivationen och därmed aktiviteten hos föräldrarna.
Hjälpmedel ska användas så att fler sinnen blir stimulerade. Låt föräldrarna både se, höra och göra saker på mötena. Bilder, färger, musikinslag, spel, pussel eller annat ger variation och bättre förutsättningar att ta till sig och behålla information. De traditionella overheadapparaterna ersätts nu allt oftare av de moderna powerpointvisningarna, men fortfarande gäller samma pedagogiska regler. Visa aldrig en massa text! Man sätter inte en grupp föräldrar och låter dem läsa text-TV i grupp. Ska ljusbilder visas på duken bör det vara färgbilder, foton, teckningar och mycket korta texter, helst bara nyckelord. Är det nödvändigt att visa enstaka texter till exempel ur en läroplan så är detta förstås möjligt men låt det stanna vid högst ett par sådana bilder. Texter är framför allt dokumentation som ska delas ut.

Dokumentation kan spela en viktig roll vid möten. Ledaren måste vara medveten om när och framför allt varför dokumentationen delas ut. Hur är det tänkt att den ska användas? Ska föräldrarna samtidigt titta i dokumentationen eller ska den delas ut efteråt?

Lärarens eget agerande bör vara professionellt. Röst och kroppsspråk ska genom ett äkta engagemang och närhet till gruppen få föräldrarna intresserade. Alla vill ju möta en personlighet. Läraren måste vara så engagerad att han eller hon blir en del av innehållet. Vad är det som gör att vi gärna lyssnar och ser på vissa men har svårt att hålla oss vakna när vi drabbas av andra?
Varje lärare kan gå in i sin egen idébank för den pedagogik som används med barnen. Dessa idéer och metoder görs om så att de blir lämpliga i en grupp med vuxna deltagare.
Viktigast av allt är kanske att en lärare vågar vara tydlig. Här kan vi följa en utveckling genom decennierna allt från den alltför auktoritäre läraren som föräldrar hade stor respekt för eller i värsta fall var rädda för till att det i dag ofta gått för långt åt andra hållet. Alla lärare är inte självklara auktoriteter och mindre erfarna lärare visar alltför ofta upp en alldeles för vag och ointressant profil på föräldramötena.

2. De lite med vågade men ändå realistiskt genomförbara tipsen
Pedagogiska idéer hämtar vi från de mest skilda miljöer! Det handlar om att se hur andra skapar kontakt, är tydliga i sina budskap och höjer intresset för innehållet.
Pedagogiska idéer finns överallt. Det gäller bara att ta till sig dom och sedan göra om dom så att de passar läraren som person, innehållet och den grupp som man ska möta. En lärare är ju expert på pedagogiska metoder när det gäller barn och ungdomar.
När något ska diskuteras eller när viktig information ska förmedlas kan ett överraskande inslag höja motivationen och aktiviteten. Vem kommer inte ihåg TV-programmet ”Fem myror är fler än fyra elefanter”? Där bjuds på många fantastiska pedagogiska tips som bara är att ta till sig och göra om till vuxenpedagogik. Ta till exempel uppgiften ”En ska bort”. Visa fyra påståenden varav ett inte hör hemma i sammanhanget eller kanske är fel. Låt föräldrarna arbeta i mindre grupper och försöka föreslå vilket som ska bort. Det kommer säkert att leda till spännande diskussioner där alla utan tvekan deltar aktivt.
På liknande sätt kan pussel, spel och annat göra lärandet mer stimulerande även på föräldramöten. Att lotta ut frågor, svåra ord på färgglada lottsedlar kan höja intresset för ett grupparbete.
Går vi på teater eller ser bra skådespelare på TV imponeras vi av deras sätt att använda rösten. Ett klassiskt råd är detta med konstpauser - det går att förstärka ett viktigt budskap genom att våga vara tyst tre sekunder. Ofta handlar det om att våga utmana och överraska!

Vilket innehåll har föräldramötena?
Jag har sparat det viktigaste till sist. De pedagogiska metoderna är underordnade mötets innehåll. Vad mötena ska innehålla bestäms kanske av lärare och föräldrar tillsammans. Vanligt är att föräldrar i förväg får komma med förslag på innehåll. Dessutom har alltid läraren eller skolan
viktiga saker att ta upp. Det kan handla om läroplaner, värdegrund, aktuella teman barnen just arbetar med, mobbning, hälsofrämjande verksamhet eller kulturaktiviteter.
Här finns förstås de möjligheter som alla de olika mötesformerna kan erbjuda till exempel fester, utflykter eller kulturaktiviteter.

När innehållet ska presenteras på ett föräldramöte måste det göras tydligt. Såsom en karta på en resa ska föräldrarna ha tillgång till de olika programpunkterna hela tiden. De måste kunna se ”Vad är nästa punkt?” ”När kan jag fråga om detta?” ”Hur mycket är det kvar på programmet?” Läraren kan dela ut ett blad och/eller ha ett blädderblad med programmet på. I alla möten finns en dagordning att följa. En tydlig programförklaring av mål och innehåll är viktig.

Innehållet ska få föräldrar intresserade av att komma. Inbjudan måste vara attraktiv! Intressanta gäster, specialister, föräldrar måste få chansen att berika föräldramöten. På en del håll verkar skolans personal nästan vara rädda för att släppa fram föräldrar på mötena. I varje föräldragrupp finns säkert några som kan bidra med viktigt innehåll. Gäster utifrån kan gärna vara med kanske under en del av mötet och locka både många och extra intresserade föräldrar.
Det är också viktigt att kunna bedöma vilket innehåll som ska tas upp på ett föräldramöte och vad som hellre bör skickas som e-post eller vanligt brev. Några frågor att fundera på:
”Kan den här informationen lika gärna skickas per post?” ”Läser föräldrarna den då?” ”Är detta så viktigt så att vi måste diskutera och kanske fatta ett beslut?” ”Är den sociala samvaron så värdefull så att vi måste träffas?”

Är föräldramöten fortfarande viktiga?
TV, dator, det enorma utbud av information och underhållning, som bjuds i dag med teknikens hjälp, gör att vi blir vana vid det professionella. Vad kan då få föräldramöten att ”konkurrera” med allt detta? Naturligtvis för att barnens, elevernas skoltid är oerhört viktig och att varje förälder är intresserad av hur deras barn har det i skolan.
Skolan har de individuella utvecklingssamtalen. Om dessa fungerar bra kan föräldramötena fylla en viktig funktion som ett komplement och framför allt vara en samvaroform som vi tydligen ändå har ett stort behov av.
Vi har möten överallt i samhället. På arbetsplatser och i föreningslivet hålls möten varje vecka. Vi har vant oss vid en viss form. Rutiner är nödvändiga i många sammanhang, men kanske just föräldramöten skulle må bra av att just bryta upp dessa traditionella former.
Det gäller att läsa och lyssna på de kreativa arrangemang som redan görs runtom i landet - och framför allt på sin egen skola. Att ta del av varandras idéer och se till att framför allt nya lärare får det stöd och den uppmuntran som verkligen behövs, det är en del av det som vi brukar kalla en lärande organisation.
Det är inte alltid lätt att leda ett möte med föräldrar, men det kommer alltid att vara nödvändigt. Vilka former vi än väljer så måste varje lärare kunna stå upp och vara tydlig, engagerad och intressant för barnens föräldrar.

Vi ska också kunna ställa krav på föräldrarna! Det är alltid ett delat ansvar för att ett möte ska bli bra. Som förälder ska jag komma till mötet positivt inställd och bjuda till, ta initiativ, lyssna
och verkligen anstränga mig att vara både empatisk och aktiv i diskussionen Vad jag får ut av ett möte beror till stor del på mig själv! I traditionella utvärderingar ställs ofta frågor till deltagarna på möten om hur ledaren var, innehållet etc, men nästan aldrig frågan:” Hur var din egen insats som mötesdeltagare?”

Huvudansvaret finns emellertid hos läraren eller de som har arrangerat, kanske lärarlaget med eller utan föräldramedverkan i planeringen. Och om det är alldeles för få föräldrar som kommer på våra möten så måste vi ta reda på: ”Varför kommer dom inte?”

Bengt Björklund
Förälder, lärare, lärarutbildare, pedagogisk konsult Bengt Björklund har bland annat skrivit böckerna: Att vara lärare för vuxna, Går budskapet eller deltagarna hem

EN FRIDAREKTORS BETRAKTELSER

onsdag 9 mars 2011

ATT LEDA BRA FÖRÄLDRAMÖTEN!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar