SISTA INLÄGGET NÅGONSIN PÅ DENNA BLOGG

Hej på er bloggläsare! Detta blir mitt allra sista inlägg. I och med att jag idag går på semester och till hösten börjar en ny tjänst inom Frida utbildning så avslutar jag härmed denna rektorsblogg.

Tack alla ni som läst mina inlägg och på ett mycket trevligt sätt kommenterat de olika sidorna!

1311 inlägg blev det allt som allt! Inte illa!

Trevlig sommar!

HENRIK KAMP

SEX AV TIO LÄRARE MÖTER RASISM I KLASSRUMMET

Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet. Det visar Skolvärldens undersökning. 
Skolvärlden

KÄLLA: www.skolvarlden.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

RÅD KRING ATT STÖTTA SÄRBEGÅVADE ELEVER

Här är experternas tips för hur du som lärare kan stötta särbegåvade elever – samt hur du identifierar dem. 
Skolvärlden

KÄLLA: www.skolvarlden.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

VI ÄR SVERIGES HJÄLTAR

Boisen: "Inget snack, ni är Sveriges hjältar"

Det slår aldrig fel. På skolavslutningen och dagisavslutningen snyftar jag hejdlöst när jag kramar om lärare, fritidspedagoger och förskolepedagoger. Tack alla ni som viger era liv åt att lära våra barn. Det är inget snack. Ni är Sveriges hjältar.

EXPRESSEN

KÄLLA: www.expressen.se
KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA HELA ARTIKELN

VAD VILL BJÖRKLUND MED VÅRA BARN?

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

Vad vill Björklund med våra barn?

Barndomen är ingen transportsträcka mot vuxenlivet. Barn är människor i sin egen rätt, de är inte till för att bli något sedan utan är något i sig själva just nu som barn! Det skriver Stefan S Widqvist, lärarutbildare vid Karlstads universitet.

VF.SE

RAPPORT FRÅN EN VÅRTERMIN I KAOS

Rapport från en vårtermin i kaos

Journalisten Thomas Petersson tog ett vikariat på ett högstadium i Stockholm. Han var inställd på att det skulle bli tufft – men inte på att möta en svensk skola i upplösning. ”Mitt brutala...

DN.SE

KÄLLA: www.dn.se

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT KUNNA LÄSA MER

VAR FÅR ELEVER BÄST HJÄLP?

Trots att skollagen säger att elever i första hand ska få stöd i sin egen klass, placeras elever med behov av extra stöd ofta i egna grupper. 
Svenska Dagbladet

LÄRARE VÄLJER SKOLOR MED BRA RESULTAT

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

KÄLLA: www.sr.se

Lärare väljer skolor med bra resultat

AV SVERIGES RADIO

SUCCE FÖR SKOLOR SOM INTE SKYLLER IFRÄN SIG

Succé för skolor som inte skyller ifrån sig.
Svenska Dagbladet

KÄLLA: SVENSKA DAGBLADET

KLICKA PÅ LÄNKE FÖR ATT LÄSA MER

ENGELSKA UTAN LÄROBOK OCH GLOSLÄXOR FUNGERAR BRA

Inte en glosläxa på tre år och ingen lärobok. Med viss skepsis har både föräldrar och kollegor sett hur engelskläraren Anders Lind valt sin egen väg i klassrummet. När hans första kull nu slutar grundskolan är resultatet med beröm godkänt.
Ystads Allehanda

KÄLLA: YSTADS ALLEHANDA

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

PROVTRÖTTA ELEVER OCH PISAUNDERSÖKNINGEN

Foto:AFP, Lars Lindqvist

Provtrötta elever struntade i 

Pisa

 Toppelever fick låga resultat. Därför kan Pisa-testet vara missvisande. 288 69 tweets 218 rekommendationer 1 rekommendationer

Hanna, 17 år: Jag tog 

det ganska oseriöst

 Fyra elever berättar. ”Varför ska just jag behöva göra ett prov helt i onödan?” 8 2 tweets 6 rekommendationer 0 rekommendationer

 Skolorna är väldigt olika. Men Pisa-resultatet är liknande.

 Pisas projektledare: ”Finns säkert i andra länder också.” 

KLICKA PÅ LÄNKARNA FÖR ATT LÄSA VIDARE

KÄLLA:www.dn.se

ÄR DET BARNEN SOM ÄR SMARTA ELLER PROVEN SOM ÄR OSMARTA?

21 Kids Who Are Too Literal For Their Own Good

These young students are going places. Maybe not college, but places.

BUZZFEED|AV ERIN CHACK

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

KÄLLA: BUZZFEED

GREJ OF THE DAY - DETTA GILLAR JAG SKARPT

Mikrolektioner ger effekt i Umeå

Dagens viktigaste nyhetshändelse och något som påverkat världshistorien. Med sina dagliga mikrolektioner kopplar läraren Micael Hermansson i Umeå samman historia med nutid och ger sina åk 5-elever en stor dos allmänbildning, något som...

MOBIL.SVD.SE|AV MARIA SUNDÉN JELMINI|MARIA.SUNDEN@SVD.SE

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

UNDERBART SPÄNNANDE RASTAKTIVITET - SLÅ NER VATTENFLASKEN!!!

JO... MAN KAN VISST HA VATTENPOLO PÅ EN IDROTTSLEKTION

Vattenpolo är ett bollspel i en bassäng med två lag, bestående av sex utespelare samt en målvakt per lag, där spelarna simmar i bassängen. Man har en boll, och det lag som gjort flest mål i motståndarlagets målbur då slutsignalen går har vunnit matchen. Matchen spelas i fyra perioder 4x8 min.

”Blodbadet i Melbourne”[redigera | redigera wikitext]

”Blodbadet i Melbourne” är kanske den mest kända vattenpolomatchen genom tiderna. Det var en match mellan Ungern och Sovjetunionen, under OS i Melbourne 1956. Matchen spelades den 6 december 1956, och till bakgrunden hör Ungernrevolten samma år, då Sovjetunionen intog Ungerns huvudstad Budapest med full styrka och slog ner upproret. Matchen slutade 4–0 till Ungern. Matchen var mycket fysiskt hård, där många slag och sparkar utdelades. En spelare i det ungerska laget fick ett kraftigt slag i ansiktet och ådrog sig en öppen sårskada över ögonbrynet, vilket ledde till benämningen ”blodbadet”. Ungern gick senare vidare till final där de slog Jugoslavien och vann OS.

Regler[redigera | redigera wikitext]

Vattenpolobollar: äldre (till vänster) och nyare utformning

• Bollen som används
  • skall väga mellan 400 och 450 gram och
  • liknar en volleyboll till utseendet.

• Bassängen man spelar i
  • är 30 gånger 20 meter (herrar) eller 25 gånger 17 meter (damer) och
  • två meter djup.

• Ett vattenpololag består av:
  • En målvakt och sex utespelare samt sex avbytare.
  • Avbytarna får sättas in när som helst under matchen från området för återinträde.

• Poäng:
  • Varje mål som görs ger en poäng.

• Speltiden är:
  • Fyra gånger åtta minuter effektiv tid.
  • Det är två minuter paus mellan första och andra och mellan tredje och fjärde perioden och
  • fem minuter paus mellan andra och tredje perioden.

• Målutkast
  • döms när bollen går över bakre linjen och senast vidrörts av en spelare i det anfallande laget och
  • utförs av målvakten.

• Hörnkast döms när:
  • bollen går över bakre linjen och senast vidrörts av målvakten eller
  • om en spelare i det försvarande laget avsiktligt kastar ut bollen över bakre linjen.

• Frikast döms när:
  • spelare attackerar motståndare som inte håller i bollen,
  • bollen tas med två händer,
  • bollen hålls under vattnet, när man attackeras,
  • bollen spelas ut över sidlinjen,
  • spelare hoppar från bottnen för att nå bollen,
  • spelare gör frånskjut på motståndaren eller
  • spelare slår bollen med knuten hand.

• Det är tillåtet
  • att doppa, trycka ner och hålla fast en motståndare som håller bollen i handen och
  • för målvakten att ta bollen med två händer.

• 30-sekundersregel:
  • Ett lag har endast 30 sekunder på sig att avsluta ett anfall. Om laget inte lyckats skjuta på målet under denna tid tilldöms motståndarna ett frikast.
  • Klockan nollställs vid hörnkast, utvisning och straffkast.

• Utvisning döms när en spelare
  • doppar, trycka ner eller hålla fast en motståndare som inte har bollen,
  • förhindrar utförande av frikast eller
  • avsiktligt stänker vatten på motståndaren.

• Straffkast
• döms
  • för varje utvisningsfel innanför femmeterslinjen som hindrar troligt mål,
  • om en försvarsspelare avsiktligt spelar eller blockerar ett skott med två händer eller
  • om en försvarsspelare avsiktligt eller försöker blockera en passning med två händer och
• läggs från femmeterslinjen.
• KÄLLA: www.wikipedia.se

INUTI EN MUSIKSAL

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.
• KÄLLA: www.skolverket.se

SKOLBARN BORDE PRESSAS MER?

Föräldrar borde pressa sina barn hårdare i skolan för att förbättra resultaten. Det menar den brittiska forskaren sir Michael Barber – och jämför med asiatiska länder. Nu får han medhåll från svenska professorn Inger Enkvist. - Om du inte anstränger dig får du ett mediokert liv, säger hon.

Forskare: Skolbarn borde pressas hårdare

Föräldrar borde pressa sina barn hårdare i skolan för att förbättra resultaten. Det menar den brittiska forskaren sir Michael Barber – och jämför med asiatiska länder. Nu får han medhåll från svenska professorn Inger Enkvist. - Om du inte...

EXPRESSEN

NATIONELLA PROVEN SÄNKER RESULTATEN - ÄNTLIGEN SÄGER NÅGON IFRÅN

”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola”

Tar för mycket resurser. Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen oc...

KÄLLA: MOBIL.DN.SE

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

DETALSTYRNINGEN AV LÄRARNA BAKOM PISA RASET

"Detaljstyrningen av lärarna bakom Pisa-raset"

Det finns en gemensam faktor som påverkar kvaliteten i undervisningen. Det gäller alla oavsett kompetens, betyg, skolor, skolval, kommunalisering, friskolor etcetera. Det var avskaffandet av lärarnas autonomi, skriver klasslärare Kjell Corneliusson.

WWW.GP.SE

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER

NU ÄR DET SJÄLVKLARA PÅ PRÄNT - ATT LÄSA KVÄLLSSAGA BIDRAR TILL LÄSINLÄRNING

Kvällssagan gör det lättare för barnen att lära sig läsa

Om föräldrars sagoläsande för barn har ökat eller minskat de senaste åren råder det delade meningar kring men en sak som man i alla fall kan slå fast är att högläsning stärker barnens läsförmåga och ordförråd. Och det behövs, enligt senaste...

MOBIL.SVD.SE

KLICKA PÅ LÄNKEN FÖR ATT LÄSA MER